Ett år i ”det goda landet”

ÅR 1908 gjordes ett spännande fynd på den plats där staden Geser har legat. Geser omnämns i Bibeln och låg väster om Jerusalem, inte så långt från kusten. Här fann man en liten kalkstenstavla som har daterats till 900-talet f.v.t. På tavlan som har ristats med gammalhebreisk skrift finns en förenklad beskrivning av jordbruksårets olika aktiviteter och skördeperioder. Den här tavlan är känd som Geserkalendern.

Tavlan är signerad ”Abia”. Och även om inte alla arkeologer är överens, så menar många att tavlan är en skolpojkes minnesövningar. * Skulle du vilja uppleva årstidernas växlingar genom ögonen på en pojke som levde för nästan tre tusen år sedan? Det kan hjälpa dig att minnas några av händelserna i Bibeln.

Två månader av insamlande

Geserkalenderns skribent började med att nämna insamlandet av skörden. Men även om insamlandet nämns först, tyckte israeliterna av naturliga skäl att den här tiden var höjdpunkten, eller avslutningen, på den viktigaste delen av jordbruksåret. Månaden etanim (senare kallad tishri) motsvarar delar av september och oktober i våra dagars almanacka. Det här var en särskilt trevlig tid på året eftersom man då var färdig med nästan hela skörden, och en ung pojke som Abia var säkert engagerad på olika sätt. Det är lätt att föreställa sig hans iver när han fick hjälpa sin far att bygga den lövhydda som familjen skulle bo i under en vecka. Under den här högtiden tackade familjen Jehova för skörden. (5 Moseboken 16:13–15)

Vid den här tiden på året mognade oliverna, och det var dags för Abias familj att skörda dem. Skördearbetet gick till så att man helt enkelt slog på trädgrenarna. Det var ett arbete som kanske var för tungt för en pojke som Abia, men han  tyckte säkert om att titta på. (5 Moseboken 24:20) Sedan kunde Abias familj hjälpas åt med att samla ihop oliverna och bära dem till närmaste olivpress där man framställde olivolja. Man kunde också få fram lite olivolja genom en enklare metod – man lade spruckna eller mosade oliver i vatten och tog vara på den olja som lade sig på ytan. Hur man än gjorde var olivolja mer än ett livsmedel. Den användes som bränsle i lampor och för att behandla sår och skråmor, något som Abia kanske fick när han var ute och lekte.

Två månader av sådd

När de tidiga regnen började falla på hösten tyckte kanske Abia att det var härligt att känna de svala dropparna mot huden. Hans far berättade säkert för honom hur mycket det betydde att det föll regn på marken. (5 Moseboken 11:14) Efter sommarens hetta och solsken hade jorden blivit torr och hård, men regnen mjukade upp jorden och underlättade plöjningen. Den dåtida jordbrukaren använde sig av en träplog som ibland var försedd med en metallspets och som drogs av ett eller flera djur. Jordbrukaren försökte alltid göra så raka fåror som möjligt. Marken var värdefull för de israelitiska jordbrukarna, så de använde alla jordbitar som gick att komma åt, även på sluttningarna. Men på sluttningarna kan de ha varit tvungna att bruka marken för hand, utan någon hjälp av djur.

När man var färdig med plöjningen kunde man så vete och korn. Intressant nog är nästa period som nämns i Geserkalendern två månader av sådd. Jordbrukaren kanske bar utsädet i ett  veck i sina kläder och spred ut säden med en vid, svepande armrörelse.

Två månader av senare sådd

”Det goda landet” gav avkastning hela året. (5 Moseboken 3:25) I december regnade det som mest, och hela landet började grönska. Då var det dags att så baljväxter, som gröna ärtor och kikärtor, men också andra grönsaker. (Amos 7:1, 2) På sin kalkstenstavla kallade Abia den här perioden ”månader av vårbete”, eller, som det också kan återges, den ”sena sådden”. Det var en tid då man kunde laga många härliga rätter av alla säsongens grönsaker.

När det började bli mildare slog mandelträden ut med vita och rosa blommor, och det var ett säkert vårtecken. Blomningen kunde sätta i gång vid minsta temperaturhöjning, ibland redan i januari. (Jeremia 1:11, 12)

Linskördens månad

Efter detta nämner Abia lin. Nu kanske du drar dig till minnes en episod som hände på den östra sidan av Judas bergstrakt några hundra år innan Abia levde. I Jeriko gömde Rahab två spejare ”bland linstjälkar, som hon hade upplagda i rader på taket” för att de skulle torka. (Josua 2:6) Lin spelade en viktig roll i israeliternas liv. För att frigöra linfibrerna måste man först låta de vedartade delarna av linstjälkarna ruttna. Detta skedde naturligt när de utsattes för dagg, men man kunde också påskynda processen genom att lägga linstjälkarna i blöt i en damm eller i ett vattendrag. När fibrerna hade skilts åt kunde man göra tyg till segel, tält och kläder. Lin användes också för att göra lampvekar.

Somliga menar att man inte odlade lin i trakten kring Geser, eftersom tillgången på vatten var något begränsad där. Och andra hävdar att lin enbart odlades senare på året. Därför har tanken framförts att ordet ”lin” i Geserkalendern är synonymt med ”gräs” som användes till foder.

Kornskördens månad

Varje år kring vårdagjämningen såg Abia hur kornet började mogna, och korn är nästa gröda som han nämner i sin kalender. Den här tiden motsvarade den hebreiska månaden abib. Det är ett namn som betyder ”gröna sädesax” och som kan syfta på att axen var fullt utvecklade men inte riktigt mogna. Jehova uppmanade: ”Ge akt på månaden abib och fira påsk till Jehovas, din Guds, ära.” (5 Moseboken 16:1) Månaden abib fick senare namnet nisan och motsvarar delar av mars och april i våra dagars kalender. Ett sätt att fastställa när månaden abib, och därmed det nya året, började kan  ha varit att kornet mognade då. Våra dagars karaiter räknar sitt nyår från den tidpunkt då kornet mognar. När det gällde israeliterna skulle de ta förstlingen av kornskörden och vifta den inför Jehova den 16 abib. (3 Moseboken 23:10, 11)

Korn hade stor betydelse i de flesta israeliters liv. Korn var billigare än vete, och när man skulle baka bröd valde man ofta kornmjöl, i synnerhet om man var fattig. (Hesekiel 4:12)

Månaden för skörd och mätning

Om du tänker tillbaka på Abias tid kan du kanske föreställa dig hur han tittar upp mot himlen en morgon och ser att molnen har skingrats. Nu blir det inget mer regn på ett tag. Växtligheten i det goda landet var nu beroende av att det bildades dagg. (1 Moseboken 27:28; Sakarja 8:12) Israelitiska jordbrukare visste att många av de grödor som skördades under de varmaste månaderna på året behövde växlande vindar fram till påsktiden. Den kalla, fuktiga vinden från norr kan ha varit gynnsam för de olika sädesslagen, men den var till skada för fruktträden när de hade börjat blomma. Den varma, torra vinden från söder fick blommorna att slå ut så att de kunde pollineras. (Ordspråksboken 25:23; Höga Visan 4:16)

Jehova har naturkrafterna helt i sin hand och har skapat ett finstämt ekologiskt system. På Abias tid var Israel verkligen ”ett land med vete och korn och vinstockar och fikon och granatäpplen, ett land med oljerika oliver och honung”. (5 Moseboken 8:8) Abias farfar kanske berättade för honom om den tid då den vise kung Salomo regerade och landet upplevde stort överflöd – ett tydligt bevis på Jehovas välsignelse. (1 Kungaboken 4:20)

Efter skörden använder Abia ett ord i kalendern som kan betyda ”mätning”. Det kan syfta på att man mätte skörden för att dela upp ransoner till dem som ägde åkern och till arbetarna. En viss del kan också ha betalats i skatt. Men det finns forskare som menar att det hebreiska ordet betyder ”fest”. De hävdar att det syftar på veckohögtiden som firades i månaden sivan, som i vår kalender motsvaras av delar av maj och juni. (2 Moseboken 34:22)

Två månader av rensning och gallring

Abia skrev sedan om två månader då man arbetade med att ta hand om vinstockarna. Han kanske hade fått hjälpa till med att skära bort blad och kvistar ur det täta lövverket för att druvorna skulle få mer solljus. (Jesaja 18:5) Sedan var det dags att skörda druvorna, en spännande tid för alla barn. De första solmogna druvorna var mycket goda. Abia hade säkert hört talas om de 12 spejare som Mose sände i väg till det utlovade landet. För att få en  uppfattning om landets avkastning gick spejarna in i landet vid den tid då de första druvorna mognar. De tog med sig en druvklase som var så stor att det krävdes två män för att bära den! (4 Moseboken 13:20, 23)

Sommarfruktens månad

Det sista som nämns i Abias kalender har att göra med sommarfrukt. I det forntida Mellanöstern var sommaren den period under jordbruksåret då man var sysselsatt med fruktodlingarna. Efter Abias tid använde Jehova uttrycket ”en korg med sommarfrukt” för att illustrera att ”slutet” hade kommit för hans ”folk Israel”. Det var en ordlek med de hebreiska orden för ”sommarfrukt” och ”slut”. (Amos 8:2) Detta borde ha påmint det olydiga Israel om att slutet var nära och att Jehovas dom var berättigad. När Abia hänvisade till sommarfrukt tänkte han alldeles säkert på bland annat fikon. Sommarens fikon pressades till kakor som man antingen åt upp eller använde i medicinskt syfte som omslag på bölder. (2 Kungaboken 20:7)

Geserkalenderns betydelse för oss

Den unge Abia hade förmodligen egen erfarenhet av de olika jordbrukssysslorna i Israel. Många israeliter på den tiden höll på med jordbruk. Du själv kanske inte har någon större kunskap om jordbruk, men tack vare upplysningarna på den här kalkstenstavlan från Geser kan du få ut mer av din bibelläsning, eftersom det blir lättare att förstå och få grepp om Bibelns skildring.

[Fotnot]

[Ruta/Bild på sidan 11]

EN MÖJLIG ÅTERGIVNING AV TEXTEN PÅ GESERKALENDERN:

”Månader av vinskörd och olivskörd,

månader av sådd,

månader av vårbete,

linskördens månad,

kornskördens månad,

veteskördens och mätningens månad,

månader av rensning och gallring,

sommarfruktens månad.”

[signerad] Abia *

[Fotnot]

[Bildkälla]

Arkeologiska museet i Istanbul

[Tabell/Bilder på sidan 9]

(För formaterad text, se publikationen)

NISAN (ABIB)

Mars–April

IJAR (SIV)

April–Maj

SIVAN

Maj–Juni

TAMMUZ

Juni–Juli

AB

Juli–Augusti

ELUL

Augusti–September

TISHRI (ETANIM)

September–Oktober

MARCHESHVAN (BUL)

Oktober–November

KISLEV

November–December

TEBET

December–Januari

SHEBAT

Januari–Februari

ADAR

Februari–Mars

VEADAR

Mars

[Bildkälla]

Jordbrukare: Garo Nalbandian

[Bild på sidan 8]

Utgrävningar vid platsen för Geser

[Bildkälla]

© 2003 BiblePlaces.com

[Bilder på sidan 10]

Mandelträd

[Bild på sidan 10]

Lin

[Bildkälla]

Dr David Darom

[Bild på sidan 10]

Korn

[Bildkälla]

U.S. Department of Agriculture