Vi är underbart danade

”Jag är danad så underbart att det inger fruktan.” (PSALM 139:14)

1. Varför ger många tänkande människor Gud äran för jordens under?

NATUREN är full av underbara skapelser. Hur blev de till? Somliga menar att vi kan få svar på den frågan utan att behöva ta med en intelligent Skapare i beräkningen. Andra menar att vår förmåga att förstå naturen begränsas om vi godtyckligt utesluter att det finns en Skapare. De anser att allt som lever på jorden är för komplicerat, för variationsrikt och, kanske någon skulle vilja tillägga, för underbart för att ha kommit till av en slump. För många människor, även vissa forskare, talar vittnesbörden för att universum har en vis, mäktig och frikostig Danare. *

2. Vad fick David att lovprisa Jehova?

² Kung David i det forntida Israel var övertygad om att det fanns en Danare som förtjänar att lovprisas för sin underbara skapelse. David levde långt före vår vetenskapliga tidsålder, men han insåg att han var omgiven av underbara exempel på Guds skaparverk. David behövde bara tänka på hur han själv var danad för att känna den största vördnad för Guds skaparförmåga. Han skrev: ”Jag vill prisa dig, ty jag är danad så underbart att det inger fruktan. Underbara är dina verk, min själ vet det så väl.” (Psalm 139:14)

3, 4. Varför är det viktigt att vi var och en allvarligt tänker på Jehovas gärningar?

³ David hade fått sin starka övertygelse genom allvarlig begrundan. I dag är skolornas läroplaner fulla av trosnedbrytande teorier om människans ursprung, och dessa teorier förs också fram i massmedierna. Om vi skall ha en tro som Davids, måste också vi ägna oss åt allvarlig begrundan. Vi kan inte låta andra tänka åt oss, särskilt inte när det gäller så grundläggande frågor som Skaparens existens och hans skapargärning.

⁴ Om vi mediterar över Jehovas gärningar, ökar vår uppskattning av honom. Det får oss också att lita på hans löften för framtiden. Det kan i sin tur motivera oss att lära känna Jehova ännu bättre och att tjäna honom. Vi skall därför undersöka hur den moderna vetenskapen har bekräftat Davids slutsats att vi är underbart danade.

Vår enastående fysiska utveckling

5, 6. a) Hur började livet för oss alla? b) Vilka funktioner har njurarna?

⁵ ”Det är du som har frambringat mina njurar, du höll mig avskärmad i min mors liv.” (Psalm 139:13) Vi började alla vår tillvaro som en enda cell inne i vår mors kropp,  en cell som var mindre än punkten i slutet av den här meningen. Den här mikroskopiska cellen var oerhört komplicerad – som ett kemiskt laboratorium i miniatyr! Den delade sig snabbt. Vid slutet av den andra månaden i livmodern hade dina viktigaste organ redan bildats, däribland njurarna. När du föddes var dina njurar redo att filtrera blodet – avlägsna gifter och överskottsvatten men bevara nyttiga ämnen. Som vuxen har du ungefär fem liter blod, och om dina båda njurar är friska filtrerar de vattnet i blodet på 45 minuter!

⁶ Njurarna hjälper också till att reglera mineralhalten och surhetsgraden i blodet och även blodtrycket. De har också många andra viktiga funktioner. De omvandlar till exempel vitamin D till en aktiv form som är nödvändig för benbildningen och producerar erytropoietin, ett hormon som stimulerar produktionen av röda blodkroppar i benmärgen. Det är inte att undra på att njurarna har kallats ”kroppens mästerkemister”. *

7, 8. a) Beskriv den tidiga utvecklingen hos ett ofött barn. b) Hur kan man säga att ett barn som håller på att utvecklas ”vävs i jordens djup”?

⁷ ”Benen i min kropp var inte gömda för dig när jag gjordes i det fördolda, när jag vävdes i jordens djup.” (Psalm 139:15) Den första cellen delade sig, och de nya cellerna fortsatte att dela sig. Snart började de differentieras, eller specialiseras, så att de blev nervceller, muskelceller, hudceller osv. Celler av samma typ grupperades och bildade vävnader och sedan organ. Under den tredje veckan efter befruktningen började till exempel skelettet bildas. När du var bara sju veckor och endast 2,5 centimeter lång var tidiga former av alla de 206 ben du har i din kropp på plats, även om de ännu inte hade förbenats.

⁸ Den här häpnadsväckande utvecklingsprocessen ägde rum inne i din mors livmoder, dold för mänskliga ögon som om den var begravd i jordens djup. Det finns fortfarande mycket som människan inte känner till när det gäller hur vi utvecklas. Vad var det till exempel som aktiverade speciella gener i cellerna så att differentieringsprocessen kom i gång? Forskningen kommer kanske till sist att kunna svara på det, men som David sedan påpekade har vår Danare, Jehova, känt till det hela tiden.

9, 10. Hur är bildandet av de olika delarna i ett embryo uppskrivet i Guds ”bok”?

⁹ ”Dina ögon såg mig då jag var ett embryo, i din bok var alla dess delar uppskrivna, med avseende på de dagar då de formades och det ännu inte fanns en enda av dem.” (Psalm 139:16) Din första cell innehöll en fullständig ritning till hela kroppen. Den här ritningen bestämde hur du skulle utvecklas under de nio månader du var i din mors livmoder innan du föddes och därefter under de mer än 20 år det tog för dig att bli fullvuxen. Under den här tiden genomgick din kropp många stadier, som alla styrdes av de upplysningar som fanns inprogrammerade i den ursprungliga cellen.

¹⁰ David hade ingen kunskap om celler eller gener. Han hade inte ens ett mikroskop. Men han förstod helt riktigt att den utveckling som hans kropp hade genomgått vittnade  om planläggning. David kan ha haft viss kunskap om hur ett embryo utvecklas, och därför kunde han dra slutsatsen att varje steg måste ske enligt en tidtabell och en redan existerande ritning. I poetiska ordalag beskriver han det som något som är uppskrivet i Guds ”bok”.

11. Hur fick vi våra fysiska särdrag?

¹¹ Numera vet man att de särdrag som du ärvt från dina föräldrar och dina förfäder – till exempel längden, ansiktsformen, färgen på ögonen och håret och tusentals andra drag – bestämdes av dina gener. Varje cell innehåller tiotusentals gener, och varje gen ingår i en lång kedja som består av DNA (deoxiribonukleinsyra). Ritningarna till din kropp är ”uppskrivna” i den kemiska strukturen hos ditt personliga DNA. Varje gång dina celler delar sig – för att bilda nya celler eller ersätta gamla – vidarebefordrar ditt DNA de här upplysningarna, vilket håller dig vid liv och gör att du behåller samma utseende. Vilket enastående exempel på vår himmelske Danares makt och vishet!

Vårt unika sinne

12. Vad är det som särskilt skiljer människan från djuren?

¹² ”Ja, dyrbara är dina tankar för mig, Gud! Väldig är hela summan av dem. Skulle jag räkna dem, är de fler än sandkornen.” (Psalm 139:17, 18a) Också djuren är underbart danade, och somliga har vissa sinnesfunktioner och förmågor som är överlägsna människans. Men Gud gav människan mentala förmågor som vida överträffar djurens. ”Även om vi människor i mångt och mycket liknar andra arter, är vi unika bland jordens livsformer på så sätt att vi kan tänka och tala”, sägs det i en vetenskaplig lärobok. ”Vi är också unika i det avseendet att vi är så nyfikna på oss själva: Hur är vår kropp konstruerad? Hur är vi formade?” Sådana frågor funderade också David över.

13. a) Hur kunde David meditera över Guds tankar? b) Hur kan vi följa Davids exempel?

¹³ Vi är framför allt unika på så sätt att vi, i motsats till djuren, har förmåga att begrunda Guds tankar. * Den här särskilda gåvan är en av de faktorer som visar att vi är skapade ”till Guds avbild”. (1 Moseboken 1:27) David använde den här gåvan på bästa sätt. Han mediterade över bevisen för Guds existens och över Guds goda egenskaper, som jorden och skapelsen omkring honom bar vittnesbörd om. David hade också tillgång till de första böckerna i Den heliga skrift, där Gud uppenbarat sanningar om sig själv och sina gärningar. Dessa inspirerade skrifter hjälpte David att förstå Guds tankar, personlighet och avsikter. När David mediterade över Skrifterna, skapelsen  och Guds sätt att handla med honom, fick det honom att lovprisa sin Danare.

Vad som innefattas i tron

14. Varför behöver vi inte veta allt om Gud för att tro på honom?

¹⁴ Ju mer David mediterade över skapelsen och Skrifterna, desto mer insåg han att han aldrig skulle kunna fatta hela vidden av Guds kunskap och förmågor. (Psalm 139:6) Det gäller oss också. Vi kommer aldrig att förstå allt om Guds skaparverk. (Predikaren 3:11; 8:17) Men Gud har genom Bibeln och i naturen uppenbarat tillräckligt med kunskap för att de som söker sanningen skall kunna få en tro som är grundad på bevis, oavsett vid vilken tid de lever. (Romarna 1:19, 20; Hebréerna 11:1, 3)

15. Belys sambandet mellan tron och vårt förhållande till Gud.

¹⁵ Att ha tro innefattar mer än att helt enkelt erkänna att livet och universum måste ha haft ett intelligent upphov. Tron innefattar också att vi litar på Jehova Gud som person – som en som vill att vi skall lära känna honom och bevara ett gott förhållande till honom. (Jakob 4:8) Vi kanske kommer att tänka på den tillit ett barn har till en kärleksfull far. Om någon betvivlade att din far verkligen skulle hjälpa dig i en krissituation, kanske du inte kan övertyga honom om att din far är att lita på. Men om du av erfarenhet vet att din far har goda egenskaper, kan du vara säker på att han inte kommer att lämna dig i sticket. Det är på liknande sätt med Jehova. När vi lär känna honom genom att vi studerar Bibeln, tänker på skapelsen och får erfara hans hjälp som svar på våra böner, får det oss att förtrösta på honom. Det får oss att vilja lära oss ännu mer om honom och av osjälvisk kärlek och hängivenhet lovprisa honom för evigt. Det är det ädlaste syfte som någon kan sträva efter att uppnå. (Efesierna 5:1, 2)

Sök vår Danares vägledning!

16. Vad kan vi lära oss av Davids nära förhållande till Jehova?

¹⁶ ”Utforska mig, Gud, och känn mitt hjärta. Pröva mig, och känn mina oroande tankar, se om det finns en smärtsam väg i mig, och led mig på den eviga vägen.” (Psalm 139:23, 24) David visste att Jehova redan kände honom utan och innan – hans Danare kände till allt han tänkte, sade eller gjorde. (Psalm 139:1–12; Hebréerna 4:13) Att Gud hade sådan ingående kunskap gjorde att David kände sig trygg, alldeles som ett litet barn känner sig tryggt i sina kärleksfulla föräldrars armar. David satte stort värde på detta nära förhållande till Jehova och ansträngde sig för att bevara det genom att allvarligt tänka på Jehovas gärningar och genom att be till honom. Många av Davids psalmer – också Psalm 139 – är i själva verket tonsatta böner. Meditation och bön kan på samma sätt hjälpa oss att hålla oss nära Jehova.

17. a) Varför ville David att Jehova skulle utforska hans hjärta? b) Hur påverkas vi av hur vi använder vår fria vilja?

¹⁷ Eftersom vi är skapade till Guds avbild  har vi en fri vilja. Vi kan välja att göra det som är gott eller att göra det som är ont. Med denna frihet följer ett moraliskt ansvar. David ville inte räknas bland de onda. (Psalm 139:19–22) Han ville undvika att göra plågsamma misstag. När han tänkte på Jehovas alltomfattande kunskap, bad han därför ödmjukt att Jehova skulle utforska hans inre människa och leda honom på den väg som för till liv. Guds rättfärdiga moralnormer gäller alla, så också vi behöver göra rätta val. Jehova uppmanar oss alla att lyda honom. Om vi gör det får vi hans ynnest och många välsignelser. (Johannes 12:50; 1 Timoteus 4:8) Att vi vandrar med Jehova varje dag hjälper oss att bevara ett inre lugn, till och med när vi drabbas av svåra problem. (Filipperna 4:6, 7)

Vi vill följa vår underbare Danare!

18. Vilka slutsatser drog David när han begrundade skapelsen?

¹⁸ Som ung var David ofta ute i det fria och vallade får. Fåren böjde ner sina huvuden för att beta, men han blickade upp mot himlen. I kvällsmörkret begrundade han det storslagna i universum och vad allt detta innebar. David skrev: ”Himlen förkunnar Guds härlighet; himlarymden berättar om hans händers verk. Den ena dagen efter den andra låter tal välla fram, den ena natten efter den andra förmedlar kunskap.” (Psalm 19:1, 2) David förstod att han behövde söka honom som hade gjort allt så underbart och följa honom. Det behöver också vi göra.

19. Vad kan unga och gamla lära sig av att de är underbart danade?

¹⁹ David levde i enlighet med det råd som hans son Salomo längre fram gav unga människor: ”Så kom ihåg din store Skapare i din ungdoms dagar. ... Frukta den sanne Guden och håll hans bud. Ty detta är hela den förpliktelse människan har.” (Predikaren 12:1, 13) Som ung hade David redan insett att han var underbart danad. Att han levde i enlighet med denna insikt var till stor nytta för honom hela livet. Om vi, unga och gamla, lovprisar och tjänar vår store Skapare, kommer vi att få stor glädje i vårt liv, både nu och i framtiden. I Bibeln ges följande löfte till dem som håller sig tätt intill Jehova och lever enligt hans rättfärdiga normer: ”De frodas alltjämt när deras hår har grånat, fulla av saft och friska förblir de, så att de kan förkunna att Jehova är rättrådig.” (Psalm 92:14, 15) Vi kommer också att ha hoppet att få glädjas åt vår Danares underbara verk för evigt.

[Fotnoter]

Kan du förklara?

• Hur visar ett fosters utveckling att vi är underbart danade?

• Varför bör vi meditera över Jehovas tankar?

• Vilket samband finns det mellan tron och vårt förhållande till Jehova?

[Frågor]

[Bilder på sidan 23]

Ett fosters utveckling i livmodern följer en färdig ritning

DNA

[Bildkälla]

Ofött barn: Lennart Nilsson

[Bild på sidan 24]

Vi förtröstar på Jehova, alldeles som ett barn litar på en kärleksfull far

[Bild på sidan 25]

David begrundade Jehovas skaparverk, och det fick honom att lovprisa honom