”Vishet är till skydd”

”ATT förvärva vishet är långt bättre än guld, och att förvärva förstånd är att föredra framför silver”, sägs det i Ordspråksboken 16:16. Varför är visheten så värdefull? Därför att ”vishet är till skydd, liksom pengar är till skydd, men fördelen med kunskap är att visheten bevarar sina ägare vid liv”. (Predikaren 7:12) Men hur bevarar visheten sina ägare vid liv?

Om vi skaffar oss vishet från Gud, det vill säga inhämtar exakt kunskap från Guds ord, Bibeln, och handlar därefter, får vi hjälp att vandra på den väg Jehova godkänner. (Ordspråksboken 2:10–12) Kung Salomo i det forntida Israel sade: ”De rättrådigas väg är att vända sig bort från det onda. Den som ger akt på sin väg bevarar sin själ.” (Ordspråksboken 16:17) Ja, visheten befriar sina ägare från onda vägar och bevarar dem vid liv! De kärnfulla, visa uttalandena i Ordspråksboken 16:16–33 visar vilken positiv inverkan visheten från Gud kan ha på vår personlighet, vårt tal och våra handlingar. *

Var ”ödmjuk i anden”

Den personifierade visheten säger: ”Jag hatar självupphöjelse och stolthet.” (Ordspråksboken 8:13) Stolthet och vishet är varandras motpoler. Vi måste handla vist och vara försiktiga så att vi inte utvecklar en högmodig, arrogant inställning. Vi bör i synnerhet vara på vår vakt om vi har varit framgångsrika på vissa områden i livet eller är betrodda med ansvar i församlingen.

”Stolthet går före fall och en högmodig ande före snavande”, sägs det varnande i Ordspråksboken 16:18. Tänk på det största fallet någonsin i universum – hur en av Guds fullkomliga andesöner avföll och gjorde sig själv till Satan, Djävulen. (1 Moseboken 3:1–5; Uppenbarelseboken 12:9) Visade inte han en högmodig ande före sitt fall? Bibeln hänsyftar på det när den säger att en nyomvänd inte bör förordnas att tjäna som tillsyningsman i församlingen, ”för att han inte skall  bli uppblåst av högmod och råka in under den dom som är avkunnad över Djävulen”. (1 Timoteus 3:1, 2, 6) Vi måste verkligen vara på vår vakt så att vi inte ger näring åt andras stolthet eller låter stolthet utvecklas hos oss själva.

”Bättre vara ödmjuk i anden tillsammans med de saktmodiga än dela byte med dem som upphöjer sig själva”, sägs det i Ordspråksboken 16:19. Att det här är ett gott råd framgår av exemplet med den stolte kung Nebukadnessar i det forntida Babylon. Han lät resa en enorm bildstod – som kanske föreställde honom själv – på Duraslätten. Bildstoden var 27 meter hög och kan ha varit en staty som stod på en mycket hög sockel. (Daniel 3:1) Det här imponerande monumentet skulle stå som symbol för Nebukadnessars rike. Även om höga och ståtliga monument – som den här statyn och obelisker, torn och skyskrapor – kan imponera på människor, så gör de inte något intryck på Gud. Psalmisten sjöng: ”Jehova är upphöjd, och ändå ser han den ödmjuke, men den högmodige känner han bara på avstånd.” (Psalm 138:6) Ja, ”det som är upphöjt bland människor är någonting vämjeligt i Guds ögon”. (Lukas 16:15) Vi gör därför väl i att hålla oss till ”det som är ringa” i stället för att fästa ”sinnet vid det som är högt”. (Romarna 12:16)

Tala med ”insikt” och ”övertygande kraft”

Hur påverkas vårt tal av att vi skaffar oss vishet? Den vise kungen sade: ”Den som har insikt i en sak finner det goda, och lycklig är den som förtröstar på Jehova. Den som har ett vist hjärta kallas förståndig, och den som har sötma på läpparna lägger övertygande kraft därtill. Insikt är en livets källa för dem som äger den, men de dåraktigas tuktan är dårskap. Den vises hjärta ger hans mun insikt och lägger övertygande kraft till hans läppar.” (Ordspråksboken 16:20–23)

Visheten hjälper oss att tala med insikt och övertygande kraft. Varför är det så? Därför att de som har ett vist hjärta försöker finna ”det goda” i en sak och ”förtröstar på Jehova”. När vi försöker se det goda hos andra, är det mer troligt att vi kommer att tala väl om dem. I stället för att vara stridslystna och ovänliga låter vi vårt tal vara behagligt och övertygande. Insikt i fråga om andras omständigheter hjälper oss att förstå hur svår deras situation kan vara och vilken kamp de har för att klara av den.

Det är också viktigt att vi låter visheten påverka vårt tal när vi tar del i arbetet med att förkunna om Guds kungarike och göra lärjungar. När vi undervisar andra i Bibeln vill vi inte bara förmedla information. Vårt mål är att nå människors hjärta. För att göra det måste vi tala med övertygelse. Aposteln Paulus uppmanade sin medarbetare Timoteus att förbli i det som han hade ”övertygats att tro på”. (2 Timoteus 3:14, 15)

 Enligt en biblisk ordbok betyder det grekiska ordet för ”övertyga” att ”åstadkomma en förändring av sinnet genom att påverka med argument som vädjar till förnuftet eller den moraliska känslan”. (An Expository Dictionary of New Testament Words, av W. E. Vine) Om vi skall kunna framföra övertygande argument som leder till sinnesändring hos dem vi talar med, behöver vi veta hur de tänker och vad de har för intressen, omständigheter och bakgrund. Hur kan vi få reda på det? Lärjungen Jakob ger oss svaret: ”Var snar till att höra, sen till att tala.” (Jakob 1:19) Genom att ställa frågor till dem vi besöker och lyssna uppmärksamt på vad de säger kan vi få reda på vad slags människor de är.

Aposteln Paulus hade en enastående förmåga att övertyga andra. (Apostlagärningarna 18:4) Till och med en av hans motståndare, silversmeden Demetrios, erkände: ”Den här Paulus [har] inte bara i Efesos, utan i nästan hela provinsen Asia, ... övertygat en ansenlig skara och fått dem att ändra åsikt.” (Apostlagärningarna 19:26) Tog Paulus åt sig äran för att hans förkunnararbete hade sådan framgång? Inte alls. Han betraktade det som ”ett uppvisande av [Guds] ande och kraft”. (1 Korinthierna 2:4, 5) Jehovas heliga ande hjälper också oss. Eftersom vi förtröstar på Jehova, är vi övertygade om att han hjälper oss när vi försöker tala med insikt och övertygande kraft i förkunnartjänsten.

Det är inte förvånande att ”den som har ett vist hjärta” kallas ”förståndig” eller ”klok”. (Ordspråksboken 16:21, Åkeson) Ja, ”insikt är en livets källa för dem som äger den”. Men hur är det med de dåraktiga? De ”föraktar vishet och tuktan”. (Ordspråksboken 1:7) Vad blir följden av att de förkastar tuktan från Jehova? Som tidigare nämnts sade Salomo: ”De dåraktigas tuktan är dårskap.” (Ordspråksboken 16:22) De får ytterligare tuktan, ofta i någon allvarligare form. De dåraktiga kan också dra svårigheter, vanära och sjukdomar över sig och till och med drabbas av en för tidig död.

Israels kung framhöll ytterligare vilken välgörande verkan visheten har på vårt tal, när han sade: ”Ljuvliga ord är en honungskaka, söta för själen och en läkedom för benen i kroppen.” (Ordspråksboken 16:24) Alldeles som honung är söt och snabbt ger energi åt någon som är hungrig, är ljuvliga ord uppmuntrande och upplyftande. Honung är också bra för hälsan och har läkande egenskaper. Så är det med ljuvliga ord – de är andligt välgörande. (Ordspråksboken 24:13, 14)

Se upp för en väg som ”kan tyckas vara rätt”

”En väg kan tyckas vara rätt i en mans ögon – dess slut är dock dödens vägar”, sade Salomo. (Ordspråksboken 16:25) Detta varnar oss för att resonera felaktigt och följa en kurs som inte är i linje med Guds lag. Mänskligt sett kan en viss väg tyckas vara rätt, men  i själva verket kanske den går emot de rättfärdiga principerna i Guds ord. Satan kan underblåsa ett sådant självbedrägeri och få en person att följa en kurs som han tror är rätt, fast den i själva verket leder till döden.

Det kan inte finnas något bättre skydd mot självbedrägeri än ett vist och förståndigt hjärta och ett samvete som är upplyst av kunskapen i Guds ord. Det bästa skyddet mot att lura sig själv när man skall fatta beslut i livet – vare sig det gäller frågor om moral, tillbedjan eller något annat – är att låta sig vägledas av Guds normer för gott och ont.

”Arbetarens hunger får honom att arbeta”

Den vise kungen fortsatte: ”Den hårt arbetandes själ arbetar hårt för honom, därför att hans mun driver på honom.” (Ordspråksboken 16:26) Salomo sade att en arbetares begär efter mat ”arbetar hårt för honom”, eftersom hans hunger ”driver på” eller motiverar honom. I Bibel 2000 sägs det: ”Arbetarens hunger får honom att arbeta, magen låter honom aldrig vila.” En normal längtan eller ett normalt begär, till exempel efter mat, kan motivera oss att vara produktiva. Ett sådant begär är till nytta för oss. Men hur är det om vi låter ett naturligt begär utvecklas till den grad att det övergår till ren girighet? Följden blir ungefär som när en lägereld som man lagar mat över utvecklas till en okontrollerad skogsbrand. Girighet är ett ohämmat, skadligt begär. En klok person inser detta och håller även tillbörliga önskningar och begär under kontroll.

Gå inte ”på en väg som inte är god”

De ord som kommer från vår mun kan vara lika förödande som en våldsam eld. Så här beskrev Salomo de förödande verkningarna av att leta efter andras fel och skvallra om dem: ”En man som är en odugling gräver upp det som är ont, och på hans läppar är det liksom en svedande eld. En ränkernas man sår ut stridigheter, och en baktalare skiljer nära vänner åt.” (Ordspråksboken 16:27, 28)

Den som försöker skada sin medmänniskas rykte är ”en odugling”. Vi bör försöka se det goda hos våra medmänniskor och tala om dem på ett sätt som bygger upp andras respekt för dem. Vad kan man då säga om att lyssna till dem som sprider skadligt skvaller? Det de säger kan lätt väcka ogrundade misstankar, skilja vänner åt och orsaka splittring i församlingen. Vishet kommer att få oss att inte lyssna till sådana individer.

Salomo varnade för en kraft som kan förleda en människa och få henne att följa en felaktig kurs. Han sade: ”En våldsman  förleder sin medmänniska och får henne att gå på en väg som inte är god. Han blinkar med ögonen för att smida ränker. Kniper han ihop läpparna, fullbordar han det onda.” (Ordspråksboken 16:29, 30)

Kan sanna tillbedjare förledas av våld? Vi lever i en värld där många människor har förletts till ”att smida ränker”. De främjar eller gör sig skyldiga till våldshandlingar. Vi kanske inte har så svårt att låta bli att utöva direkt våld. Men hur är det om vi på ett försåtligt sätt vilseleds att bli våldsinriktade? Har inte miljontals människor lockats att titta på underhållning eller sport som glorifierar våld? Bibelns varning är tydlig: ”Den som vandrar med de visa blir vis, men den som umgås med de enfaldiga går det illa.” (Ordspråksboken 13:20) Visheten från Gud ger verkligen ett gott skydd!

Vad kan då sägas om en person som under hela sitt liv har följt en vis och förståndig kurs och undvikit att ”gå på en väg som inte är god”? När någon har hållit sig på rättfärdighetens väg livet igenom är detta något vackert i Guds ögon, och en sådan person är värd respekt. ”Grått hår är en skönhetens krona när man finner den på rättfärdighetens väg”, sägs det i Ordspråksboken 16:31.

Det finns däremot inget vackert med okontrollerad vrede. Kain, Adams och Evas förstfödde son, ”upptändes av stor vrede” och ”överföll sin bror Abel och dräpte honom”. (1 Moseboken 4:1, 2, 5, 8) Även om vi ibland kan känna att vi har anledning att bli arga, måste vi vara försiktiga så att vi inte tappar kontrollen över vår vrede. I Ordspråksboken 16:32 sägs det klart och tydligt: ”Den som är sen till vrede är bättre än en väldig man, och den som behärskar sin ande är bättre än den som intar en stad.” Okontrollerad vrede är inte ett tecken på vare sig styrka eller god moral. Det är en svaghet som kan få någon att ”gå på en väg som inte är god”.

När ”varje beslut ... är från Jehova”

”Lotten kastas i knät, men varje beslut genom den är från Jehova”, sade Israels kung. (Ordspråksboken 16:33) I det forntida Israel använde Jehova ibland lotter för att göra sin vilja känd. Lotterna utgjordes av små stenar, träbitar eller liknande. Först bad man till Jehova om att han skulle avgöra en fråga. Därefter lade man lotterna i ett tygveck i kläderna och drog fram dem igen. Utfallet uppfattades som Guds vilja.

Jehova använder inte längre lotter för att upplysa sitt folk om vad som är hans vilja. Han har uppenbarat sin vilja i sitt ord, Bibeln. För att vi skall kunna få vishet från Gud måste vi ha exakt kunskap om det som står i Bibeln. Vi bör därför inte låta en enda dag gå utan att vi läser de inspirerade Skrifterna. (Psalm 1:1, 2; Matteus 4:4)

[Fotnot]

[Bild på sidan 8]

Varför är vishet mycket bättre än guld?

[Bild på sidan 9]

Vad hjälper oss att tala med övertygelse när vi är ute i förkunnartjänsten?

[Bild på sidan 10]

”En odugling gräver upp det som är ont”

[Bild på sidan 11]

Okontrollerad vrede kan få oss att ”gå på en väg som inte är god”

[Bild på sidan 12]

Våld har en förmåga att förleda