Beundra formgivningen, lär känna formgivaren

DU HAR förmodligen hört talas om den italienske målaren och skulptören Michelangelo. Även om du kanske aldrig har sett originalet av något av hans mästerverk, håller du förmodligen med den konsthistoriker som kallade detta italienska geni en ”fantastisk och ojämförlig konstnär”. Michelangelos begåvning kan inte förnekas. Vem skulle väl uttrycka uppskattning av Michelangelos konst och sedan vägra att erkänna honom som en enastående konstnär?

Tänk nu på den ofattbara mångfalden av komplicerade livsformer som finns här på jorden. Med tanke på detta citerade tidningen The New York Times en professor i biologi: ”De fysiska vittnesbörden om design är uppenbara på biologins olika områden.” Han tillade: ”Livet är fullt av tecken på design.” Är det intellektuellt försvarbart att beundra designen utan att erkänna designern?

Aposteln Paulus, som noga iakttog allt i sin omgivning, talade om dem som ”ärade och tjänade det skapade mer än honom, som hade skapat [det]”. (Romarna 1:25, Darby) Somliga som är påverkade av de allmänt utbredda evolutionistiska uppfattningarna vägrar eller underlåter att erkänna att formgivningen vittnar om en formgivare. Men representerar evolutionsteorin sann vetenskap när den är som bäst? Lägg märke till den slutsats som den katolske ärkebiskopen i Wien, Christoph Schönborn, förde fram i The New York Times: ”Alla tankemönster som förnekar eller försöker bortförklara de överväldigande vittnesbörden om design i biologin är hypotetiska, inte vetenskapliga.”

Slutet för vetenskapen?

Det finns emellertid de som menar att man genom att erkänna att det finns bevis för en Skapare skulle ”hämma forskningen”. En artikel i tidskriften New Scientist uttryckte sådana farhågor och hävdade att ”den vetenskapliga forskningen som en förutsättningslös verksamhet skulle upphöra, hindrad av en ogenomtränglig barriär med skylten ’designern har gjort det så här’”. Är sådana farhågor välgrundade? Inte alls. Det är faktiskt precis tvärtom. Hur kan man säga det?

Att acceptera att vårt universum och livet på jorden är ett resultat av en blind slump och efterföljande utveckling skulle vara att ge upp alla försök att hitta en meningsfull förklaring. Att å andra sidan acceptera att en intelligent Skapare ligger bakom det vi ser runt omkring oss kan få oss att undersöka hur denne Skapares intelligens kommer till uttryck i det fysiska universum. Tänk så här: Att konsthistoriker  vet att Leonardo da Vinci målade ”Mona Lisa” har inte hindrat dem från att undersöka hans teknik och de material han använde. Om vi på liknande sätt erkänner att det finns en Formgivare bör inte detta hindra oss från att undersöka detaljerna och komplexiteten i det som han har formgett och skapat.

Snarare än att hindra vidare forskning uppmuntrar Bibeln till att söka svar på både vetenskapliga och andliga frågor. Den forntida kung David funderade över hur mästerligt hans fysiska kropp var utformad. Sedan sade han: ”Jag är danad så underbart att det inger fruktan. Underbara är dina verk, min själ vet det så väl.” (Psalm 139:14) I Bibeln sägs det att Skaparen frågar patriarken Job: ”Har du med förstånd betraktat jordens vidder?” (Job 38:18) Av det här får vi verkligen inte tanken att forskningen skulle bli hämmad. Vår mästerlige Formgivare inbjuder oss i stället här att undersöka hans skaparverk. Begrunda också den inbjudan som profeten Jesaja fick skriva ner och som vill få oss att öka vår insikt om den som är ansvarig för skapelsen omkring oss: ”Lyft upp era ögon mot höjden och se. Vem har skapat dessa?” Sedan tar Jesaja 40:26 upp ett faktum som överensstämmer med Einsteins välkända formel E=mc². Detta faktum är att universum frambringades av en källa till dynamisk energi och kraft.

Det är sant att svaren på frågorna om skapelsen inte alltid är så lätta att hitta. Detta beror delvis på att vårt förstånd är begränsat och att vår förståelse av världen omkring oss inte är fullständig. Job insåg detta. Han prisade Skaparen, som gör det möjligt för vårt jordklot att hänga i rymden på något som inte är synligt och för regntunga moln att hänga ovanför jorden. (Job 26:7–9) Men Job insåg att sådana underverk bara var ”utkanterna av hans verk”. (Job 26:14) Job ville helt säkert lära sig mer om världen omkring honom. Och David erkände sina begränsningar när han skrev: ”Den kunskapen är för underbar för mig. Den är så upphöjd att jag inte kan nå den.” (Psalm 139:6)

Att man erkänner att det finns en Skapare hindrar inte vetenskapliga framsteg. Nej, sökandet efter djupare kunskap när det gäller både fysiska och andliga frågor tar aldrig slut. En forntida kung som var känd för sin stora kunskap skrev ödmjukt: ”Han har lagt in tankar på evigheten i människans sinne, ändå kan människan inte förstå det verk som Gud har utfört från början till slut.” (Predikaren 3:11, Holy Bible—New Life Version)

 ”Kunskapsluckornas Gud”?

Somliga invänder att Gud är något man godtyckligt tar till ”som en förklarande lösning” så fort det inte finns någon vetenskaplig förklaring som går att bevisa. Man hävdar med andra ord att en sådan gudomlig formgivare blir en ”kunskapsluckornas Gud”, som om ”Gud” var ett magiskt ord som man tar till när vi människor inte kan hitta någon logisk förklaring. Men vilka luckor är det vi talar om här? Är det helt enkelt små och obetydliga luckor i vår kunskap? Nej, det är de stora klyftor när det gäller trovärdighet som finns i den darwinistiska evolutionen. De är fundamentala rämnor på biologins område som evolutionsteorin inte har kunnat överbrygga. Ärligt talat är det de evolutionister som förlitar sig på ogrundade påståenden som gör den darwinistiska teorin till sin ”kunskapsluckornas Gud”.

Den Skapare som beskrivs i Bibeln är ingen ”kunskapsluckornas Gud”. Hans verksamhet täcker i stället in alla sidor av skapelsen, alla faser och detaljer i den. Psalmisten framhävde det alltomfattande i Jehovas skaparverksamhet när han sade: ”Du är källan till allt liv, och på grund av ditt ljus kan vi se ljus.” (Psalm 36:9, Today’s English Version) Han beskrivs passande som den ”som har gjort himlen och jorden och havet och allt som är i dem”. (Apostlagärningarna 4:24; 14:15; 17:24) En lärare under det första århundradet skrev på goda grunder att Gud ”har skapat allt”. (Efesierna 3:9)

Dessutom har Gud stiftat ”himlens stadgar”, de fysiska lagar som styr materien och energin, lagar som forskare fortfarande studerar. (Job 38:33) Hans formgivning omfattar allt och har ett syfte, och på så sätt förverkligar han sin avsikt när det gäller jorden, som han har format till att vara bebodd av en förbluffande mångfald livsformer.

Formgivning och sunt förnuft

Slutligen måste vi ta upp frågan om sunt förnuft. I en allmän kommentar om tillförlitligheten i olika vetenskapliga teorier påpekade vetenskapsskribenten John Horgan: ”När bevismaterialet är bristfälligt bör vi inte skämmas för att lita till vårt sunda förnuft.”

Är det verkligen rimligt att hävda att livet kom till bara av en slump eller genom blinda krafter? Trots att evolutionsteorin har blivit så populär är det många förnuftiga människor, däribland vetenskapsmän, som är övertygade om att det finns en intelligent Skapare. En professor i biologi påpekar att den stora allmänheten ”av förnuftsskäl tror att livet är designat”. Varför det? De flesta håller gärna med om det aposteln Paulus sade: ”Varje hus byggs ju av någon.” (Hebréerna 3:4) Sedan drar Paulus den logiska slutsatsen: ”Den som har byggt allt är Gud.” Enligt Bibeln är det helt enkelt inte förnuftigt att erkänna att det behövs någon som ritar och bygger ett hus och samtidigt hävda att en komplicerad cell har kommit till av en slump.

I Bibeln konstateras det angående dem som avvisar tanken på en Formgivare och Skapare: ”Den oförståndige säger i sitt hjärta: ’Det finns ingen Jehova.’” (Psalm 14:1) Här går psalmisten till rätta med dem som fortfarande behöver  bli övertygade. Man skulle kunna låta sig styras av personliga uppfattningar i stället för av rena sakskäl. Den förståndige och omdömesgille erkänner däremot ödmjukt att det finns en Skapare. (Jesaja 45:18)

För många tänkande människor är bevisen till stöd för en överlägsen Formgivare otvetydiga.

Du kan lära känna Formgivaren

Om vi ser oss själva som ett resultat av formgivning, för vad är vi då formgivna? Vad är meningen med vårt liv? Enbart vetenskapen kan inte ge oss tillfredsställande svar på sådana frågor. Men dessa grundläggande frågeställningar kräver övertygande och tillfredsställande svar. Bibeln kan vara till stor hjälp i detta avseende. Den beskriver inte bara Jehova som Skapare, utan också som en Gud som alltid förverkligar sina avsikter och som har goda skäl till det han gör. Bibeln uppenbarar Guds avsikt med människorna och erbjuder oss en framtid och ett hopp.

Men vem är då Jehova? Vad slags Gud är han? Jehovas vittnen uppmanar dig att lära känna vår mästerlige Formgivare som en verklig person. Du kan få veta vad han heter, vilka egenskaper han har och hur han har handlat med mänskligheten. I hans ord, Bibeln, kommer du att få se varför vi inte bara skall beundra hans fantastiska formgivning utan också ära honom som Formgivare. (Psalm 86:12; Uppenbarelseboken 4:11)

[Bild på sidan 4]

Michelangelo

[Bilder på sidan 5]

Tron på en Formgivare är förenlig med sann vetenskap

[Bild på sidan 6]

En sinnrik formgivning tillåter mångfald och förmåga till anpassning

[Bilder på sidan 7]

Formgivning kräver en formgivare