Jehovas ord är levande

Viktiga detaljer från Daniels bok

”DANIELS bok är en av de mest fascinerande böckerna i Bibeln. Den är fylld av eviga sanningar”, sägs det i ett bibliskt uppslagsverk. (Holman Illustrated Bible Dictionary) Skildringen i Daniels bok börjar år 618 f.v.t. när Babylons kung Nebukadnessar kommer och belägrar Jerusalem, och han för bort ”några av Israels söner” till fångenskap i Babylon. (Daniel 1:1–3) Bland dem finns Daniel, som förmodligen bara är i tonåren. När boken avslutas befinner sig Daniel fortfarande i Babylon. Han är närmare 100 år när han får Guds löfte: ”Du skall vila, men du skall stå upp till din lott vid dagarnas slut.” (Daniel 12:13)

I den första delen av Daniels bok är skildringen skriven i kronologisk ordning i tredje person, men i den andra delen ges skildringen i första person. Daniel har fått nedteckna profetior om världsväldens uppgång och fall, om tidpunkten för Messias ankomst och om händelser som skulle inträffa i vår tid. * Profeten ser också tillbaka på sitt långa liv och berättar om händelser som uppmuntrar oss att bevara vår ostrafflighet mot Gud. Budskapet i Daniels bok är levande och utvecklar kraft. (Hebréerna 4:12)

VAD KAN DEN KRONOLOGISKA SKILDRINGEN LÄRA OSS?

(Daniel 1:1–6:28)

Det är år 617 f.v.t., och Daniel och hans tre unga vänner, Sadrak, Mesak och Abed-Nego, befinner sig vid kungens hov. Under de tre år som de blir utbildade vid hovet bevarar de sin ostrafflighet mot Gud. Omkring åtta år senare får kung Nebukadnessar en mystisk dröm. Daniel förklarar vad kungen har drömt och uttyder sedan drömmen. Kungen erkänner att Jehova är ”en gudarnas Gud och en kungarnas Herre och den som uppenbarar hemligheter”. (Daniel 2:47) Men det dröjer inte länge förrän Nebukadnessar tycks ha glömt den här lärdomen. När Daniels tre vänner vägrar att tillbe en kolossal bildstod, låter kungen kasta dem i en brinnande eldsugn. Den sanne Guden räddar dem, och Nebukadnessar tvingas erkänna att ”det inte finns någon annan gud som är i stånd att befria som denne”. (Daniel 3:29)

Nebukadnessar får en annan intressant dröm. Han ser ett väldigt träd som huggs ner och sedan förhindras att växa upp igen. Daniel förklarar vad drömmen betyder. Drömmen går delvis i uppfyllelse när Nebukadnessar blir sinnessjuk och sedan tillfrisknar. Flera årtionden senare ordnar kung Belsassar en stor fest för sina stormän och använder då respektlöst kärl som har tagits från Jehovas tempel. Samma natt blir Belsassar  dödad, och medern Darius mottar kungariket. (Daniel 5:30, 31) Under Darius regering, när Daniel är över 90 år, blir han föremål för en mordisk komplott som är iscensatt av avundsjuka ämbetsmän. Men Jehova räddar honom ”ur lejonens våld”. (Daniel 6:27)

Svar på bibliska frågor:

1:11–15 – Var det den vegetariska kosten som gjorde att de fyra judiska ynglingarna såg bättre ut och var mer välnärda? Nej, det var det inte. Ingen diet kan åstadkomma en så stor förändring på endast tio dagar. Den verkliga anledningen till att de var vid så god vigör var att Jehova välsignade dem för att de förtröstade på honom. (Ordspråksboken 10:22)

2:1 – När hade Nebukadnessar drömmen om den kolossala bildstoden? Redogörelsen visar att det var ”under det andra året av Nebukadnessars regering”. Han blev kung år 624 f.v.t. Det andra året av hans regering bör därför ha börjat år 623 – många år innan han invaderade Juda. Daniel kan inte redan vid den här tiden ha varit i Babylon och haft möjlighet att uttyda drömmen. Av allt att döma bör därför ”det andra året” räknas från år 607 f.v.t., när den babyloniske kungen ödelade Jerusalem och blev världshärskare.

2:32, 39 – På vilket sätt var kungariket av silver underlägset huvudet av guld, och hur var kungariket av koppar underlägset det som var av silver? Det medo-persiska världsväldet representerades av den del av bildstoden som bestod av silver. Det var underlägset Babylon, huvudet av guld, eftersom det inte fick störta Juda. Det världsvälde som sedan tog över makten var Grekland, som representerades av koppar. Grekland var underlägset det medo-persiska världsväldet på samma sätt som koppar är mindre värt än silver. Det grekiska världsväldet härskade över ett större geografiskt område, men det hade inte privilegiet att befria Guds folk ur fångenskapen. Det hade däremot det medo-persiska världsväldet.

4:8, 9 – Blev Daniel själv en magiutövande präst? Nej. Uttrycket ”föreståndare för de magiutövande prästerna” syftar helt enkelt på Daniels ställning som ”överste prefekt över alla de visa i Babylon”. (Daniel 2:48)

4:10, 11, 20–22 – Vad representerade, eller symboliserade, det väldiga trädet i Nebukadnessars dröm? Trädet representerade till att börja med Nebukadnessar själv i rollen som härskare över ett världsvälde. Men att styret skulle sträcka sig ”till jordens yttersta ände” pekar på att trädet förebildar något mycket mer omfattande. I Daniel 4:17 sätts drömmen i samband med det styre som ”den Högste” utövar över mänskligheten. Alltså symboliserade trädet även Jehovas universella suveränitet, särskilt i förhållande till jorden. Drömmen hade alltså två uppfyllelser genom att trädet representerade både Nebukadnessars styre och Jehovas suveränitet.

4:16, 23, 25, 32, 33 – Hur långa var de ”sju tiderna”? Hela den förändring som Nebukadnessar gick igenom kräver att de ”sju tiderna” är avsevärt mycket längre än sju bokstavliga dagar. I hans fall motsvarade tiderna sju år som bestod av 360 dagar vardera, eller sammanlagt  2 520 dagar. I den större uppfyllelsen motsvarar de ”sju tiderna” 2 520 år. (Hesekiel 4:6, 7) De började med att Jerusalem ödelades år 607 f.v.t. och slutade med att Jesus besteg tronen som kung i himlen år 1914. (Lukas 21:24)

6:6–10 – Hade det inte varit vist av Daniel att be i hemlighet under perioden av 30 dagar, eftersom det inte är nödvändigt att man intar någon särskild kroppsställning när man ber till Jehova? Det var allmänt känt att Daniel bad tre gånger om dagen. Det var därför som männen bakom konspirationen fick idén att utfärda förbudet mot bön. En förändring i Daniels bönerutin kunde ha uppfattats som att han gjorde avsteg från sina principer och inte längre var fullständigt hängiven Jehova.

Lärdomar för oss:

1:3–8. Daniel och hans kamrater var fast beslutna att vara lojala mot Jehova, och det talar sitt tydliga språk – deras föräldrar hade fostrat dem väl. När föräldrar som fruktar Gud sätter andliga intressen främst i livet och lär sina barn att följa deras exempel, är det mycket troligt att barnen klarar av att stå emot de frestelser och påtryckningar som de råkar ut för i skolan eller i andra sammanhang.

1:10–12. Daniel förstod varför ”överste hovfunktionären” kände fruktan för kungen och ville inte pressa honom. I stället vände han sig till ”övervakaren”, som kanske var i en ställning som tillät honom att vara lite mer tillmötesgående. När vi hamnar i besvärliga situationer, bör vi också handla med insikt, förstånd och vishet.

2:29, 30. På samma sätt som Daniel skall vi ge Jehova all ära för de kunskaper, egenskaper och förmågor som vi kan ha fått som ett resultat av att vi har dragit nytta av allt det han ger oss i andligt avseende.

3:16–18. Det är inte troligt att de tre hebréerna skulle ha reagerat med sådan fast beslutsamhet om de tidigare hade kompromissat i fråga om vilken mat de skulle äta. Vi bör också sträva efter att vara ”trogna i allt”. (1 Timoteus 3:11)

4:24–27. Att förkunna budskapet om Guds kungarike, vilket innefattar Guds ogynnsamma domar, kräver att vi har samma tro och mod som Daniel hade. Han fick berätta för Nebukadnessar vad som skulle hända med honom och säga till kungen vad han skulle göra för att få en ”förlängning av ... [sin] välgång”.

5:30, 31. Det ”ordspråksmässiga budskapet mot Babylons kung” gick i uppfyllelse. (Jesaja 14:3, 4, 12–15) Den babyloniska dynastin gav prov på samma stolta inställning som Satan, Djävulen, visar. Han kommer också att få ett vanärande slut. (Daniel 4:30; 5:2–4, 23)

VAD AVSLÖJAR DANIELS SYNER?

(Daniel 7:1–12:13)

När Daniel får sin första syn år 553 f.v.t. är han i 70-årsåldern. Daniel får se fyra väldiga djur som symboliserar en rad världsvälden som skulle framträda från hans tid och fram till våra dagar. Han får också se något som händer i himlen – ”en som var lik en människoson” tar emot ”ett herravälde som består till oöverskådlig tid”. (Daniel 7:13, 14) Två år senare får Daniel en syn som berör Medo-Persien, Grekland och en ”kung som har bister uppsyn”. (Daniel 8:23)

Året är nu 539 f.v.t., och Babylon har fallit. Medern Darius har blivit härskare över kaldéernas kungarike. Daniel ber till Jehova att hans hemland skall bli återställt. Medan han fortfarande ber, sänder Jehova ängeln Gabriel för att Daniel skall ”få insikt med förstånd” om Messias ankomst. (Daniel 9:20–25) Tiden går, och vi kommer till år 536/535 f.v.t. En kvarleva har återvänt till Jerusalem. Men arbetet med att återuppbygga templet möter motstånd. Det här gör Daniel bekymrad. Han gör det till ett böneämne, och Jehova sänder en ängel av hög rang till honom. Den här ängeln styrker och uppmuntrar Daniel, och  sedan berättar ängeln om den framtida maktkampen mellan Nordens kung och Söderns kung. Konflikten mellan de två kungarna sträcker sig från den tid då Alexander den stores rike delas mellan fyra av hans generaler till den tid då den store fursten Mikael träder fram. (Daniel 12:1)

Svar på bibliska frågor:

8:9 – Vad symboliserar ”Prydnaden”? I det här fallet symboliserar ”Prydnaden” de smorda kristnas tillstånd på jorden under tiden för det anglo-amerikanska världsväldet.

8:25 – Vem är ”furstarnas Furste”? Det hebreiska ordet sar, som översätts med ”furste”, har den grundläggande betydelsen ”chef” eller ”överhuvud”. Titeln ”furstarnas Furste” är endast tillämplig på Jehova Gud, eftersom han står över alla änglafurstar, däribland ”Mikael, en av de främsta furstarna”. (Daniel 10:13)

9:21 – Varför omtalar Daniel ängeln Gabriel som ”mannen Gabriel”? Därför att Gabriel visade sig för Daniel i en människoliknande gestalt, vilket han även hade gjort i en tidigare syn. (Daniel 8:15–17)

9:27 – Vilket förbund skulle hållas ”i kraft för de många” till slutet av den 70:e årsveckan, dvs. till år 36 v.t.? Lagförbundet upphörde år 33 v.t. genom Jesu död på pålen. Men genom att låta det abrahamitiska förbundet gälla för det köttsliga Israel till år 36 utsträckte Jehova den period då han visade judarna särskild ynnest på grund av att de var avkomlingar till Abraham. Det abrahamitiska förbundet fortsätter att ha kraft i förhållande till ”Guds Israel”. (Galaterna 3:7–9, 14–18, 29; 6:16)

Lärdomar för oss:

9:1–23; 10:11. Daniels ödmjukhet, gudhängivenhet, villighet att studera Skrifterna och ihärdighet i sina böner gjorde honom till ”en högt värderad man”. Just de här egenskaperna hjälpte honom också att vara trogen mot Gud hela livet ut. Vi bör vara helt inriktade på att följa Daniels exempel.

9:17–19. Även när vi ber om att Guds nya värld skall komma, en värld ”där rättfärdighet skall bo”, bör vårt främsta intresse vara att Jehovas namn skall bli helgat och hans suveränitet bli hävdad, inte att vi skall slippa våra egna personliga problem och svårigheter. (2 Petrus 3:13)

10:9–11, 18, 19. Vi bör efterlikna den ängel som kom till Daniel genom att uppmuntra och styrka varandra, både i ord och i handling.

12:3. Under de sista dagarna har ”de som har insikt” – smorda kristna – lyst ”som ljusspridare” och har fört ”många till rättfärdighet”, bland annat ”den stora skaran” av ”andra får”. (Filipperna 2:15; Uppenbarelseboken 7:9; Johannes 10:16) De smorda kommer att lysa ”som stjärnorna” i full bemärkelse under Kristi tusenårsrike, när de tillsammans med honom ser till att lydiga människor får nytta av lösenanordningen. De ”andra fåren” bör lojalt följa de smorda och helhjärtat stödja dem på alla sätt.

Jehova skall välsigna dem som fruktar honom

Vad kan Daniels bok lära oss om den Gud som vi tillber? Undersök de profetior som den innehåller, både de som redan har gått i uppfyllelse och de som skall uppfyllas. De visar mycket tydligt att Jehova verkligen låter sitt ord gå i uppfyllelse! (Jesaja 55:11)

Vad kan de berättande avsnitten i Daniels bok säga oss om vår Gud? De fyra hebreiska ungdomarna vägrade att lägga sig till med livsstilen vid det babyloniska hovet och fick i stället kunskap, insikt och vishet. (Daniel 1:17) Den sanne Guden sände sin ängel och räddade Sadrak, Mesak och Abed-Nego ur den brinnande eldsugnen, och Daniel räddades ur lejongropen. Jehova är en hjälp och en sköld för dem som förtröstar på honom och fruktar honom, och han välsignar dem. (Psalm 115:9, 13)

[Fotnot]

[Bild på sidan 18]

Varför var Daniel ”en högt värderad man”?