Gå direkt till innehållet

Gå direkt till innehållsförteckningen

Fortsätt framåt mot ljuset

Fortsätt framåt mot ljuset

Fortsätt framåt mot ljuset

FYRAR har räddat ett oräkneligt antal människors liv. Men för en trött sjöfarare gör ett ljus som syns i fjärran mer än att varna för farliga rev. Det talar också om att han närmar sig sitt mål. På liknande sätt närmar sig de kristna i våra dagar slutet av en lång resa, en resa som har fört dem genom en mörk, andligt farlig värld. I Bibeln liknas mänskligheten i allmänhet – de människomassor som är fjärmade från Gud – vid ”det upprörda havet, när det inte förmår komma till ro, vars vattenmassor oupphörligt kastar upp tång och dy”. (Jesaja 57:20) Guds folk lever i en sådan omgivning. Men de har ett ljust hopp om räddning, vilket för dem är ett bildligt, pålitligt ljus. (Mika 7:8) Tack vare Jehova och hans skrivna ord bryter ”ljus ... fram för den rättfärdige och glädje för dem som är rättrådiga i hjärtat”. (Psalm 97:11) *

Men några kristna som har låtit sig lockas bort från Jehovas ljus har lidit skeppsbrott i sin tro på grund av sådant som kan liknas vid farliga klippor – materialism, omoral och även avfällighet. Ja, precis som under det första århundradet har några ”lidit skeppsbrott i sin tro”. (1 Timoteus 1:19; 2 Petrus 2:13–15, 20–22) Den nya världen kan liknas vid den hemmahamn som vi är på väg till. Det skulle verkligen vara tragiskt om vi, nu när vi är så nära den nya världen, förlorade Jehovas ynnest!

Undvik att lida ”skeppsbrott” i din tro

Under gångna århundraden kunde ett fartyg navigeras säkert över öppet hav bara för att lida skeppsbrott när det närmade sig hamn. Den sista etappen av resan, när fartyget närmade sig land, var ofta den farligaste. På liknande sätt är den farligaste perioden i människans historia ”de sista dagarna” för den nuvarande världsordningen. Bibeln beskriver träffande dessa som ”svåra att komma till rätta med”, i synnerhet för överlämnade kristna. (2 Timoteus 3:1–5)

Varför är dessa sista dagar så svåra? Jo, Satan vet att han endast har ”en kort tidsfrist” kvar under vilken han kan föra krig mot oss som Guds folk. Därför har han intensifierat sin ondskefulla kampanj för att fördärva vår tro. (Uppenbarelseboken 12:12, 17) Men vi saknar inte hjälp och vägledning. Jehova fortsätter att vara en tillflykt för dem som lyssnar till hans råd. (2 Samuelsboken 22:31) Han har gett oss varnande exempel som avslöjar Satans listiga och ondskefulla anslag. Låt oss nu se närmare på två sådana exempel, som båda handlar om israeliterna när de närmade sig det utlovade landet. (1 Korinthierna 10:11; 2 Korinthierna 2:11)

Nära det utlovade landet

Med Mose som ledare kunde israeliterna dra ut ur Egypten. De närmade sig snart det utlovade landets södra gräns. Mose sände då ut 12 män för att utspeja landet. Tio spejare som saknade tro kom tillbaka med en negativ rapport och sade att israeliterna inte skulle kunna övervinna kanaanéerna, eftersom dessa var av ”osedvanlig storlek” och militärt starka. Hur påverkade detta israeliterna? Berättelsen säger att de började knota mot Mose och Aron och säga: ”Varför leder Jehova oss till detta land? Vi kommer att falla för svärd, och våra hustrur och våra små barn kommer att utlämnas till plundring. ... Låt oss utse en anförare och vända tillbaka till Egypten!” (4 Moseboken 13:1, 2, 28–32; 14:1–4)

Tänka sig! Det här var samma människor som hade sett hur Jehova förödmjukade det mäktiga Egypten, det dåtida världsväldet, genom tio fördärvbringande plågor och ett vördnadsbjudande underverk vid Röda havet, och det utlovade landet låg alldeles framför dem. De behövde bara fortsätta framåt mot det på liknande sätt som ett fartyg fortsätter mot ett ljus som utmärker dess destination. Men de trodde inte att Jehova kunde besegra de små, splittrade stadsstaterna i Kanaan. Denna brist på tro måste verkligen ha gjort Gud besviken och även de båda modiga spejarna, Josua och Kaleb, som tyckte att Kanaan var ”som bröd för” israeliterna. Dessa två hade vandrat genom Kanaan och sett landet med egna ögon. När israeliterna inte drog in i det utlovade landet måste Josua och Kaleb också fortsätta i vildmarken i årtionden, men de dog inte där tillsammans med dem som saknade tro. Nej, Josua och Kaleb fick vara med om att föra den följande generationen ut ur vildmarken och mot det utlovade landet. (4 Moseboken 14:9, 30) När israeliterna närmade sig det utlovade landet för andra gången, skulle de möta en prövning av ett annat slag. Hur skulle de klara av den?

Den moabitiske kungen Balak försökte förbanna israeliterna med hjälp av den falske profeten Bileam. Men Jehova omintetgjorde den här planen genom att få Bileam att uttala välsignelser i stället för förbannelser. (4 Moseboken 22:1–7; 24:10) Utan att låta sig avskräckas tänkte Bileam ut en annan ond plan. Den gick ut på att göra Guds folk diskvalificerat, så att de inte kunde få landet. Hur då? Genom att locka dem att bedriva otukt och tillbe Baal. Även om också den här strategin i stort sett misslyckades, så blev ändå följden att 24 000 israeliter förleddes. De bedrev otukt med moabitiska kvinnor och slöt sig till Baal-Peor. (4 Moseboken 25:1–9)

Tänk på detta! Många av dessa israeliter hade upplevt hur Jehova tryggt hade lett dem genom ”den stora och fruktansvärda vildmarken”. (5 Moseboken 1:19) Men nu när israeliterna stod på tröskeln till det land som de skulle få ta i besittning var det 24 000 som gav efter för köttsliga begär och blev dödade av Jehova. Detta tjänar verkligen som en varning för Guds nutida tjänare när de närmar sig en långt bättre besittning!

I sitt sista desperata försök att hindra Jehovas nutida tjänare från att få sin belöning behöver Satan inte använda några nya metoder. Med en metod som påminner om den han använde när israeliterna första gången närmade sig det utlovade landet försöker han ofta ingjuta fruktan och tvivel, antingen genom hot, förföljelse eller hån. Somliga kristna har låtit sig skrämmas av detta. (Matteus 13:20, 21) En annan beprövad metod är att fördärva individer moraliskt. Ibland har några som har kommit in i den kristna församlingen försökt fördärva dem som är andligt svaga och som inte förtröstar på Gud och vandrar i hans ljus. (Judas, vers 8, 12–16)

För andligt mogna och vakna personer är världens snabba moraliska förfall ett kraftigt bevis på att Satan är desperat. Ja, Satan vet att Guds lojala tjänare snart kommer att vara utom räckhåll för honom. Därför är detta helt visst en tid då vi måste vara andligt vakna för Satans ansträngningar.

Hjälpmedel att hålla sig andligt vaken

Aposteln Petrus beskrev Guds profetiska ord som ”en lampa som lyser på en mörk plats”, eftersom det hjälper de kristna att med sitt förstånds ögon se hur Jehova Gud genomför det som han har bestämt. (2 Petrus 1:19–21) De som utvecklar kärlek till Guds ord och fortsätter att bli vägledda av det finner att Jehova gör deras stigar raka. (Ordspråksboken 3:5, 6) Fyllda med hopp ropar sådana uppskattande personer ”högt av fröjd på grund av hjärtats goda tillstånd”, medan däremot de som inte känner Jehova eller som lämnar hans väg till slut kommer att känna ”smärta i hjärtat” och plågas av ”en förkrossad ande”. (Jesaja 65:13, 14) Genom att flitigt studera Bibeln och tillämpa det vi lär kan vi således hålla blicken fäst vid vårt säkra hopp i stället för på flyktiga nöjen och njutningar i den nuvarande världsordningen.

Bönen är också viktig för att vi skall förbli andligt vakna. När Jesus talade om slutet för den nuvarande världsordningen sade han: ”Håll er då vakna och frambär hela tiden ödmjuk bön, för att ni må lyckas i att undfly allt detta som skall inträffa och i att bestå inför Människosonen.” (Lukas 21:34–36) Lägg märke till att Jesus använde uttrycket ”ödmjuk bön”, vilket betecknar en särskilt innerlig form av bön. Jesus visste att vårt eviga liv skulle stå på spel i den här kritiska tiden. Återspeglar dina böner din innerliga önskan att förbli andligt klarvaken?

Låt oss inte glömma att den farligaste delen av resan till vår besittning kan vara den sista etappen. Det är därför viktigt att vi inte förlorar det ljus ur sikte som kan leda oss till vårt mål.

Var vaken för falska ljus

En fara på segelfartygens tid var de ljus som onda män – vanligen under månlösa nätter då kusten var svår att se – placerade ut längs farliga sträckor för att locka fartygens kaptener att ändra kurs. De som lät sig bedras kunde få uppleva att deras fartyg förliste, deras last plundrades och liv gick förlorade.

På liknande sätt vill Satan, Djävulen, den bedräglige ”ljusets ängel”, beröva Guds tjänare deras förhållande till Gud. Han kan använda ”falska apostlar” och avfälliga ”rättfärdighetens tjänare” för att bedra de oförsiktiga. (2 Korinthierna 11:13–15) Men precis som en vaken och erfaren kapten och besättning inte så lätt lät sig bedras av bedrägliga ljus, så kommer kristna ”som genom användning har fått sin uppfattningsförmåga övad till att skilja mellan rätt och orätt” inte att låta sig vilseledas av dem som för fram falska läror och skadliga filosofier. (Hebréerna 5:14; Uppenbarelseboken 2:2)

Sjöfarare hade en förteckning över de fyrar som de skulle möta under sin färd. Den angav varje fyrs kännetecken, inbegripet dess unika signal. I The World Book Encyclopedia sägs det: ”Sjöfarare avgör var de befinner sig genom att ge akt på den fyr de ser och lägga märke till dess kännetecken och jämföra dessa med sin förteckning över fyrar.” På liknande sätt hjälper Guds ord ärliga människor att urskilja vad som är den sanna tillbedjan och vilka som utövar den, i synnerhet nu i dessa sista dagar, då Jehova har upphöjt den sanna tillbedjan högt över falsk religion. (Jesaja 2:2, 3; Malaki 3:18) Jesaja 60:2, 3 belyser den stora skillnaden mellan sann och falsk tillbedjan: ”Mörker övertäcker jorden och tjockt dunkel folkgrupperna; men över dig skall Jehova strålande gå upp, och över dig skall hans härlighet synas. Och nationer skall gå till ditt ljus och kungar till din strålande uppgångs klara sken.”

Genom att miljoner människor ur alla nationer fortsätter att låta sig vägledas av Jehovas ljus kommer de inte att lida skeppsbrott i sin tro under den sista etappen av sin resa. De kommer i stället att navigera säkert genom de återstående dagarna för den nuvarande världsordningen och vidare in i den nya världens fridfulla hamn.

[Fotnot]

^ § 2 Bibeln använder ordet ”ljus” på flera olika symboliska eller bildliga sätt. Den förbinder till exempel Gud med ljus. (Psalm 104:1, 2; 1 Johannes 1:5) Andlig upplysning från Guds ord liknas vid ljus. (Jesaja 2:3–5; 2 Korinthierna 4:6) Under sin tjänst här på jorden var Jesus ett ljus. (Johannes 8:12; 9:5; 12:35) Och Jesu efterföljare blev befallda att låta sitt ljus lysa. (Matteus 5:14, 16)

[Bild på sidan 15]

Likt sjöfarare måste de kristna se upp för falska ljus