Viktiga detaljer från Obadjas, Jonas och Mikas böcker
Jehovas ord är levande
Viktiga detaljer från Obadjas, Jonas och Mikas böcker
”OBADJAS SYN.” (Obadja, vers 1) De här orden inleder bibelboken Obadja. Det enda profeten avslöjar om sig själv i den bok han skrev år 607 f.v.t. är sitt namn. I en bok som fullbordades mer än 200 år tidigare berättar profeten Jona öppet om vad som hände i samband med hans uppdrag som missionär. Mikas 60 år av profetisk verksamhet ligger mellan Obadjas och Jonas verksamhet och sträcker sig från 777 till 717 f.v.t. Allt Mika berättar om sig själv är att han kommer ”från [byn] Moreset” och att Jehovas ord kom till honom ”i de dagar då Jotam, Ahas och Hiskia var kungar i Juda”. (Mika 1:1) Det slag av illustrationer som profeten använder för att framhäva viktiga punkter i sitt budskap visar tydligt att han var förtrogen med livet på landet.
EDOM ”SKALL UTROTAS TILL OÖVERSKÅDLIG TID”
Angående Edom säger Obadja: ”På grund av våldet mot din bror Jakob skall skam övertäcka dig, och du skall utrotas till oöverskådlig tid.” Profeten har i friskt minne edoméernas våldshandlingar mot Jakobs söner, israeliterna. När babylonierna ödelade Jerusalem år 607 höll sig edoméerna ”på avstånd” och allierade sig med de invaderande ”utlänningarna”. (Obadja, vers 10, 11)
För Jakobs hus väntar däremot en återställelse. I Obadjas profetia står det: ”På Sions berg skall de undkomna vara, och det skall bli något heligt.” (Obadja, vers 17)
Svar på bibliska frågor:
Vers 5–8 – Vad är innebörden i att Edoms ödeläggelse ställs i kontrast till hur skövlare och druvplockare handlar? Om tjuvar hade kommit till Edom skulle de ha tagit bara det de ville ha. Om skördearbetare hade kommit skulle de ha lämnat kvar en efterskörd. Men när Edom faller kommer man noggrant att söka efter alla dess skatter, och det kommer att bli fullständigt plundrat av ”de män som var i förbund med” det – dess allierade, babylonierna. (Jeremia 49:9, 10)
Vers 10 – Hur blev Edom utrotat ”till oöverskådlig tid”? Som det var förutsagt utplånades Edom som nation med en regering och ett folk i ett bestämt område på jorden. Den babyloniske kungen Nabonid erövrade Edom i mitten av 500-talet f.v.t. På 300-talet hade nabatéerna bosatt sig på det edomeiska området, och edoméerna fick bosätta sig i den södra delen av Judeen, det område i Negev som längre fram blev känt som Idumeen. Efter det att romarna förstört Jerusalem år 70 v.t. upphörde edoméerna att existera.
Lärdomar för oss:
Vers 3, 4. På grund av att edoméerna bodde i ett bergsområde med branta klippor och djupa raviner som erbjöd utmärkta strategiska fördelar kan de ha varit övermodiga och trott sig vara säkra och trygga. Men det går inte att komma undan Jehovas domar.
Vers 8, 9, 15. Mänsklig vishet och makt ger inget skydd på ”Jehovas dag”. (Jeremia 49:7, 22)
Vers 12–14. Edoméerna utgör ett varnande exempel för dem som gläder sig över de svårigheter som Guds tjänare kan drabbas av. Jehova ser allvarligt på detta att man behandlar hans folk illa.
Vers 17–20. Den här profetian om återställelse för Jakobs söner började uppfyllas när en kvarleva återvände till Jerusalem från Babylon år 537 f.v.t. Jehovas ord uppfylls alltid. Vi kan helt och fullt lita på hans löften.
”NINEVE [SKALL] OMSTÖRTAS”
I stället för att lyda Guds befallning att ”gå till Nineve, den stora staden, och ropa ut mot henne” ett domsbudskap flyr Jona i motsatt riktning. Genom att kasta ”en väldig vind mot havet” och genom att använda ”en stor fisk” leder Jehova honom tillbaka och ger honom återigen i uppdrag att gå till den assyriska huvudstaden. (Jona 1:2, 4, 17; 3:1, 2)
Jona går in i Nineve och börjar ropa ut ett rättframt budskap: ”Bara fyrtio dagar till, så skall Nineve omstörtas.” (Jona 3:4) Det oväntade resultatet av Jonas predikoarbete får honom att ”upptändas av vrede”. Jehova använder ”en flaskkurbitsört” för att ge Jona en lektion i barmhärtighet. (Jona 4:1, 6)
Svar på bibliska frågor:
3:3 – Var staden Nineve verkligen så stor att ”det tog tre dagar att gå genom den”? Ja. Forntidens Nineve innefattade förmodligen annan bebyggelse som sträckte sig från Khorsabad i norr till Nimrud i söder. All bebyggelse som ingick i Nineve bildade en fyrkant med en omkrets på 10 mil.
3:4 – Var Jona tvungen att lära sig assyriska för att kunna predika för nineviterna? Jona kanske redan kunde assyriska, eller så fick han mirakulöst förmågan att tala det. Han kan också ha framfört sitt kortfattade budskap på hebreiska och haft någon som tolkade honom. Om det senare var fallet måste hans ord ha gjort människor ännu mer nyfikna på hans budskap.
Lärdomar för oss:
1:1–3. Att avsiktligt planera in andra aktiviteter för att slippa ha en full andel i arbetet med att predika om Riket och göra lärjungar tyder på ett orätt motiv. Den som gör så flyr, så att säga, från det uppdrag Gud har gett oss.
1:1, 2; 3:10. Jehovas barmhärtighet är inte begränsad till en nation eller ett folkslag eller en särskild grupp människor. ”Jehova är god mot alla, och hans barmhärtighet vilar över alla hans verk.” (Psalm 145:9)
1:17; 2:10. Jonas tre dagar och tre nätter i den stora fisken pekar profetiskt fram emot Jesu död och uppståndelse. (Matteus 12:39, 40; 16:21)
1:17; 2:10; 4:6. Jehova Gud befriade Jona från det stormiga havet. Gud såg också till att ”en flaskkurbitsört sköt upp över Jona för att den skulle kasta skugga över hans huvud och befria honom ur hans olyckliga belägenhet”. Jehovas nutida tjänare kan förtrösta på sin Gud och på att han i sin kärleksfulla omtanke skall skydda och bevara dem. (Psalm 13:5; 40:11)
2:1, 2, 9, 10. Jehova lyssnar på sina tjänare och är uppmärksam på deras enträgna böner. (Psalm 120:1; 130:1, 2)
3:8, 10. Den sanne Guden ”kände ... ånger över” eller ändrade sig när det gäller den olycka som han hade talat om, och han ”lät den inte ske”. Varför det? Därför att nineviterna ”hade vänt om från sin onda väg”. Det är på liknande sätt i dag. Gud verkställer inte en ogynnsam dom om en syndare visar sann ånger och sinnesändring.
4:1–4. Ingen människa kan få Gud att sätta en gräns för sin barmhärtighet. Vi bör akta oss för att vara kritiska mot Jehovas sätt att visa barmhärtighet.
4:11. Jehova låter tålmodigt budskapet om Riket bli predikat över hela jorden därför att han – precis som han gjorde för de mer än 120 000 i Nineve – ”ömmar för” dem ”som inte ens kan skilja på höger och vänster”. Vi bör också ömma för människorna på vårt distrikt och ivrigt ta del i arbetet med att predika och göra lärjungar. (2 Petrus 3:9)
DERAS ”SKALLIGHET” SKALL GÖRAS ”BRED”
Mika avslöjar Israels och Judas synd, förutsäger ödeläggelsen av deras huvudstäder och ger löfte om en återställelse. Samaria skall bli till ”en ruinhög på fältet”. På grund av den avgudadyrkan som förekommer i Israel och Juda förtjänar de ”skallighet”, dvs. vanära. Genom att de sänds i fångenskap skall deras skallighet göras ”bred som örnens” – förmodligen en typ av gam som endast har lite dun på huvudet. Jehova lovar: ”Jag skall helt visst samla dig, Jakob.” (Mika 1:6, 16; 2:12) På grund av de korrupta ledarna och de försumliga profeterna skall också Jerusalem ”bli till ruinhögar”. Men Jehova skall ”samla ihop” sitt folk. Från ”Betlehem Efrata” skall det komma ”en som skall bli härskare i Israel”. (Mika 3:12; 4:12; 5:2)
Har Jehova varit orättvis mot Israel? Ställer han för höga krav? Nej. Det enda Jehova kräver av sina tillbedjare är att de ”handlar rättvist och älskar kärleksfull omtanke och är blygsamma” när de vandrar med sin Gud. (Mika 6:8) Mikas samtida har blivit så onda att ”den bäste av dem är som en taggig buske, den rättrådigaste av dem är värre än en törnhäck”, som orsakar lidande och smärta för alla som kommer för nära. Men profeten frågar: ”Vem är en Gud som du [Jehova]?” Gud kommer återigen att visa sitt folk barmhärtighet och ”kasta alla deras synder i havets djup”. (Mika 7:4, 18, 19)
Svar på bibliska frågor:
2:12 – När uppfylldes profetian om att ”församla de kvarvarande av Israel”? Den fick sin första uppfyllelse år 537 f.v.t., när en judisk kvarleva återvände till sitt hemland från att ha varit i landsflykt i Babylon. I vår tid har profetian fått sin uppfyllelse på ”Guds Israel”. (Galaterna 6:16) Sedan 1919 har smorda kristna församlats ”som en småboskapshjord i fållan”. En ”stor skara” av ”andra får” har, i synnerhet sedan 1935, förenat sig med dem, och så har det blivit ”ett sorl av människor”. (Uppenbarelseboken 7:9; Johannes 10:16) Nitiskt främjar de tillsammans sann tillbedjan.
4:1–4 – Hur avkunnar Jehova ”dom bland många folk och rättar till förhållandena beträffande mäktiga nationer” ”i dagarnas slutskede”? Uttrycken ”många folk” och ”mäktiga nationer” syftar inte på nationella grupper eller politiska sammanslutningar. De här uttrycken syftar i stället på enskilda individer ur alla nationer som har blivit tillbedjare av Jehova. Jehova avkunnar dom och rättar till förhållandena beträffande dem i andligt avseende.
Lärdomar för oss:
1:6, 9; 3:12; 5:2. Samaria ödelades av assyrierna år 740 f.v.t. – under Mikas livstid. (2 Kungaboken 17:5, 6) Assyrierna kom så långt som till Jerusalem under Hiskias regering. (2 Kungaboken 18:13) Jerusalem brändes ner av babylonierna år 607 f.v.t. (2 Krönikeboken 36:19) I uppfyllelse av profetian föddes Messias i ”Betlehem Efrata”. (Matteus 2:3–6) Jehovas profetiska ord uppfylls alltid.
2:1, 2. Vi skulle verkligen vara i en farlig situation om vi påstår att vi tjänar Gud men först söker rikedom i stället för ”kungariket och hans rättfärdighet”. (Matteus 6:33; 1 Timoteus 6:9, 10)
3:1–3, 5. Jehova förväntar att de som tar ledningen bland hans folk skall handla rättvist.
3:4. Om vi vill att Jehova skall besvara våra böner får vi inte utöva synd eller leva ett dubbelliv.
3:8. Det är endast med hjälp av Jehovas heliga ande som vi kan fullgöra vårt uppdrag att predika de goda nyheterna, som innefattar domsbudskap.
5:5. Denna messianska profetia försäkrar oss om att när Guds folk angrips av sina fiender kommer ”sju [som representerar fullständighet] herdar” och ”åtta stamhövdingar” – ett betydande antal dugliga män – att resas upp för att ta ledningen bland Jehovas folk.
5:7, 8. För många människor i dag är smorda kristna ”som daggen från Jehova” – en välsignelse från Gud. Det är så därför att han använder de smorda till att förkunna budskapet om Guds kungarike. De ”andra fåren” hjälper till att bygga upp människor andligen genom att aktivt stödja de smorda i predikoarbetet. (Johannes 10:16) Det är verkligen en förmån att få ta del i det här arbetet och föra ut ett budskap som är uppfriskande för andra.
6:3, 4. Vi bör efterlikna Jehova Gud och vara omtänksamma och medkännande också mot dem som är svåra att komma överens med eller är andligt svaga.
7:7. När vi möter problem vid slutet av den här onda världsordningen bör vi inte bli missmodiga. I likhet med Mika behöver vi i stället ”vänta på” vår Gud.
7:18, 19. Precis som Jehova är villig att förlåta oss våra missgärningar bör vi villigt förlåta dem som syndar mot oss.
Fortsätt att ”vandra i Jehovas ... namn”
De som strider mot Gud och hans folk ”skall utrotas till oöverskådlig tid”. (Obadja, vers 10) Men Jehovas vrede kan avvändas om vi lyssnar på hans varningar och vänder om från våra onda vägar. (Jona 3:10) ”I dagarnas slutskede”, dvs. ”i de sista dagarna”, blir sann tillbedjan upphöjd över all falsk religion och lydiga människor strömmar dit. (Mika 4:1; 2 Timoteus 3:1) Vi bör därför vara beslutna att ”vandra i Jehovas, vår Guds, namn till oöverskådlig tid, ja för evigt”. (Mika 4:5)
Vi får verkligen värdefulla lärdomar av Obadjas, Jonas och Mikas bibelböcker. Deras budskap är fortfarande ”levande och utvecklar kraft”, trots att de skrevs för mer än 2 500 år sedan. (Hebréerna 4:12)
[Bild på sidan 13]
Obadja profeterade att Edom skulle ”utrotas till oöverskådlig tid”
[Bild på sidan 15]
Mika ”väntade på” Jehova, och det kan du också göra
[Bild på sidan 16]
Predikoarbetet är ett dyrbart privilegium