Gå direkt till innehållet

Gå direkt till innehållsförteckningen

Jehovas suveränitet och Guds kungarike

Jehovas suveränitet och Guds kungarike

Jehovas suveränitet och Guds kungarike

”Dig, Jehova, tillhör storheten och styrkan och skönheten och högheten och värdigheten. ... Ditt är kungariket, Jehova.” (1 KRÖNIKEBOKEN 29:11)

1. Varför är Jehova universums rättmätige Suverän?

”JEHOVA har fast grundat sin tron i himlen, och hans kungavälde härskar över allting.” (Psalm 103:19) Med de här orden pekade psalmisten på en grundläggande sanning beträffande styre. Jehova Gud är Skaparen, och han är därför med rätta universums suveräne härskare.

2. Hur beskrev Daniel Jehovas andliga domän?

2 För att en härskare skall kunna utöva sin myndighet måste han naturligtvis ha undersåtar. Till att börja med härskade Jehova över de andevarelser som han hade skapat – först sin enfödde Son och sedan alla änglarna. (Kolosserna 1:15–17) Långt senare fick profeten Daniel se en syn av den himmelska världen. Han sade: ”Jag fortsatte att se tills troner ställdes fram och den Gamle av dagar satte sig. ... Tusen gånger tusen betjänade honom ständigt, och tio tusen gånger tio tusen stod ständigt inför honom.” (Daniel 7:9, 10) Under oräkneliga tidsåldrar presiderade Jehova, ”den Gamle av dagar”, som Suverän över sin väldiga välorganiserade familj av andesöner, ”tjänare” som gör hans vilja. (Psalm 103:20, 21)

3. Hur utvidgades Jehovas suveränitet till att omfatta det fysiska universum?

3 Slutligen utvidgade Jehova sitt styre genom att skapa det väldiga och invecklade fysiska universum, bland annat jorden. (Job 38:4, 7) För en betraktare på jorden rör sig himlakropparna med sådan ordning och precision att de inte tycks behöva någon som leder dem eller härskar över dem. Men psalmisten förklarade: ”[Jehova] befallde, och de skapades. Han låter dem bestå för evigt, till oöverskådlig tid. En förordning har han gett, och den försvinner inte.” (Psalm 148:5, 6) Jehova har alltid utövat sin suveränitet genom att vägleda, ordna och styra verksamheten i andevärlden och processerna i det fysiska universum. (Nehemja 9:6)

4. Hur utövar Jehova sin suveränitet över människorna?

4 När Gud hade skapat det första människoparet utövade han sin suveränitet på ytterligare ett sätt. Han gav människorna allt de behövde för att de skulle kunna leva ett meningsfullt och tillfredsställande liv, men han gav dem också myndighet över de lägre skapelserna på jorden – han delegerade myndighet. (1 Moseboken 1:26–28; 2:8, 9) Det är därför tydligt att Guds styre inte bara är generöst och omtänksamt, utan också skänker dess undersåtar ära och värdighet. Så länge Adam och Eva underordnade sig Jehovas suveränitet hade de utsikten att få leva för evigt i ett paradis på jorden. (1 Moseboken 2:15–17)

5. Vad skulle du vilja säga om Jehovas styre?

5 Vad kan vi dra för slutsats av allt det här? För det första har Jehova alltid utövat sitt styre över hela skapelsen. För det andra är Guds styre generöst och skänker värdighet åt hans undersåtar. Slutligen kommer vår lydnad och vårt stöd för Guds styre att resultera i eviga välsignelser. Det är inte att undra på att kung David i det forntida Israel kände sig manad att säga: ”Dig, Jehova, tillhör storheten och styrkan och skönheten och högheten och värdigheten; ty allt i himlen och på jorden är ditt. Ditt är kungariket, Jehova, och du upphöjer dig som huvud över allt.” (1 Krönikeboken 29:11)

Varför ett Guds kungarike?

6. Vilket samband finns det mellan Guds suveränitet och hans kungarike?

6 Jehova, universums Suverän, har alltid utövat sin makt, så varför behövs då Guds kungarike? En härskare utövar i allmänhet sin myndighet genom en representant som är satt över hans undersåtar. Guds kungarike är därför ett uttryck för hans universella suveränitet gentemot sina skapelser, ett medel som han använder för att utöva sitt styre.

7. Varför lät Jehova sin suveränitet komma till uttryck på ännu ett sätt?

7 Jehova har utövat sin suveränitet på olika sätt vid olika tider. Han lät den komma till uttryck på ännu ett sätt på grund av det som nu hände. Satan, en upprorisk andeson till Gud, lyckades påverka Adam och Eva till att göra uppror mot Jehovas styre. Det här upproret var en utmaning mot Guds suveränitet. Hur då? Genom att Satan sade till Eva att hon ”visst inte ... [skulle] dö” om hon åt av den förbjudna frukten antydde han att Jehova inte hade talat sanning och därför inte var att lita på. Satan sade också till Eva: ”Gud vet att den dag ni äter av den kommer era ögon att öppnas, och ni kommer att bli som Gud med kunskap om gott och ont.” Han påstod att det skulle vara bättre för Adam och Eva om de ignorerade Guds befallning och gick sin egen oberoende väg. (1 Moseboken 3:1–6) Det här var en direkt utmaning mot det rättmätiga i Guds styre. Vad skulle Jehova göra?

8, 9. a) Hur skulle en jordisk härskare ta itu med ett uppror inom sitt välde? b) Vad gjorde Jehova som svar på upproret i Eden?

8 Vad skulle en härskare troligen göra om några inom hans välde gjorde öppet uppror? De som känner till världshistorien kan nog påminna sig några sådana tillfällen. I stället för att bara låta saken bero skulle en härskare – också en välvillig härskare – vanligtvis gå till rätta med upprorsmakarna och förklara dem skyldiga till landsförräderi. Sedan kanske härskaren skulle bemyndiga någon att oskadliggöra upprorsmännens styrkor och återställa friden. Jehova visade på liknande sätt att han helt behärskade situationen när han omedelbart handlade och avkunnade dom över upprorsmakarna. Han förklarade att Adam och Eva inte var värdiga att få gåvan evigt liv, och han drev ut dem ur Edens trädgård. (1 Moseboken 3:16–19, 22–24)

9 När Jehova avkunnade domen över Satan lät han sin suveränitet komma till uttryck på ett nytt sätt för att återställa friden och ordningen i hela universum. Gud sade till Satan: ”Jag skall sätta fiendskap mellan dig och kvinnan och mellan din avkomma och hennes avkomma. Han skall krossa huvudet på dig, och du skall krossa hälen på honom.” (1 Moseboken 3:15) Jehova uppenbarade med dessa ord att det var hans avsikt att ge en ”avkomma” makt och myndighet att krossa Satan och hans styrkor och att visa det rättmätiga i Jehovas suveränitet. (Psalm 2:7–9; 110:1, 2)

10. a) Vem visade sig ”avkomman” vara? b) Vad sade Paulus om uppenbarandet av den första profetian?

10 Denna ”avkomma” visade sig vara Jesus Kristus och en särskild grupp medregenter. Tillsammans utgör de Guds messianska kungarike. (Daniel 7:13, 14, 27; Matteus 19:28; Lukas 12:32; 22:28–30) Men allt det här uppenbarades inte omedelbart. Hur den första profetian skulle uppfyllas förblev i själva verket en ”helig hemlighet som ... förtigits i långliga tider”. (Romarna 16:25) I århundraden längtade trons män efter den tid då den ”heliga hemligheten” skulle uppenbaras och den första profetian uppfyllas så att Jehovas suveränitet hävdades. (Romarna 8:19–21)

Den ”heliga hemligheten” uppenbaras undan för undan

11. Vad talade Jehova om för Abraham?

11 Allteftersom tiden gick tillkännagav Jehova undan för undan vissa drag hos ”Guds kungarikes heliga hemlighet”. (Markus 4:11) Han gjorde det bland annat för Abraham, som kallades ”Jehovas vän”. (Jakob 2:23) Jehova lovade Abraham att han skulle göra honom till ”en stor nation”. Längre fram talade Gud om för Abraham: ”Kungar skall utgå från dig”, och ”genom din avkomma skall alla jordens nationer välsigna sig”. (1 Moseboken 12:2, 3; 17:6; 22:17, 18)

12. Hur framträdde Satans avkomma efter den stora översvämningen?

12 På Abrahams tid hade människor redan försökt härska över andra. Bibeln säger till exempel om Nimrod, Noas sonsonsson: ”Han var den förste som blev en väldig härskare på jorden. Han uppträdde som en väldig jägare i opposition mot Jehova.” (1 Moseboken 10:8, 9) Det är tydligt att Nimrod och andra självutnämnda härskare var redskap i Satans händer. De och deras understödjare blev en del av Satans avkomma. (1 Johannes 5:19)

13. Vad pekade Jehova fram emot genom Jakob?

13 Trots Satans ansträngningar att tillsätta jordiska härskare går Jehovas avsikter mot sin fullbordan. Genom Abrahams sonson Jakob uppenbarade Jehova följande: ”Spiran skall inte vika från Juda, inte befälhavarstaven från platsen mellan hans fötter, tills Silo kommer, och honom skall folkens lydnad tillhöra.” (1 Moseboken 49:10) Ordet ”Silo” betyder ”han vilkens det (den) är”, ”han som det (den) tillhör”. De här profetiska orden visar alltså att det skulle komma någon som hade den lagliga rätten att ta emot ”spiran”, kungamakten, och ”befälhavarstaven”, herradömet, över ”folken”, hela mänskligheten. Vem skulle det vara?

”Tills Silo kommer”

14. Vilket förbund ingick Jehova med David?

14 Av Judas avkomlingar var herden David, Isais son, den förste som Jehova utvalde till att vara kung över sitt folk. * (1 Samuelsboken 16:1–13) Trots Davids synder och felsteg fann han ynnest hos Jehova på grund av att han var lojal mot Jehovas suveränitet. Jehova kastade ytterligare ljus över profetian i Eden genom att ingå ett förbund med David. Han sade: ”Jag [skall] uppresa din avkomma efter dig, den som utgår från ditt inre, och jag skall befästa hans kungadöme.” Detta skulle gälla fler än Davids son och efterträdare, Salomo, för förbundet stadgade: ”Jag skall befästa hans kungadömes tron till oöverskådlig tid.” Förbundet med David visade klart och tydligt att Guds kungarikes utlovade ”avkomma” med tiden skulle komma i Davids släktlinje. (2 Samuelsboken 7:12, 13)

15. Varför kunde Judas rike betraktas som en förebild till Guds kungarike?

15 Med David började en dynasti av kungar som var smorda med helig olja av översteprästen. Var och en av dessa kungar kunde därför kallas smord, eller messias. (1 Samuelsboken 16:13; 2 Samuelsboken 2:4; 5:3; 1 Kungaboken 1:39) De sades sitta på Jehovas tron och härska som kungar inför Jehova i Jerusalem. (2 Krönikeboken 9:8) I detta avseende representerade Judas rike Guds kungarike och var ett uttryck för Jehovas suveränitet.

16. Vad blev följden av det styre som utövades av kungarna i Juda?

16 När kungen och folket underordnade sig Jehovas suveränitet, fick de hans beskydd och välsignelse. Salomos regering var en tid av fred och välstånd utan motstycke, och den var en profetisk förhandsglimt av Guds kungarikes styre när Satans inflytande kommer att vara helt borta och Jehovas suveränitet hävdad. (1 Kungaboken 4:20, 25) Sorgligt nog rättade sig de flesta av kungarna i Davids släktlinje inte efter Jehovas krav, och folket gjorde sig skyldigt till avgudadyrkan och omoraliska handlingar. Slutligen tillät Jehova att riket ödelades av babylonierna år 607 f.v.t. Satan föreföll ha lyckats i sina ansträngningar att misskreditera Jehovas suveränitet.

17. Vad visar att Jehova helt behärskade situationen, trots att det davidiska riket omstörtades?

17 Att det davidiska riket omstörtades – och att det norra riket, Israel, tidigare hade omstörtats – var inget bevis för att Jehovas styre hade misslyckats, utan visade vilka tragiska följder som Satans inflytande och människans oberoende av Gud fick. (Ordspråksboken 16:25; Jeremia 10:23) Jehova visade att han fortfarande utövade sin suveränitet när han genom profeten Hesekiel förklarade: ”Ta av turbanen, och lyft av kronan. ... En ruin, en ruin, en ruin skall jag göra det till. Inte heller detta skall tillhöra någon, förrän han kommer som har den lagliga rätten, och jag skall ge det åt honom.” (Hesekiel 21:26, 27) De här orden visar att den utlovade ”avkomman”, den som hade ”den lagliga rätten”, inte hade kommit ännu.

18. Vad tillkännagav ängeln Gabriel för Maria?

18 Vi skall nu förflytta oss framåt i tiden till omkring år 2 f.v.t. Ängeln Gabriel sändes till Maria, en ung kvinna och jungfru som bodde i Nasaret, en stad i Galileen i norra Palestina. Han förklarade: ”Se, du skall bli med barn i ditt moderliv och föda en son, och du skall ge honom namnet Jesus. Denne skall vara stor och skall kallas den Högstes Son; och Jehova Gud skall ge honom hans fader Davids tron, och han skall härska som kung över Jakobs hus för evigt, och hans kungarike skall inte få något slut.” (Lukas 1:31–33)

19. Tiden för vilka spännande händelser hade kommit?

19 Slutligen var tiden inne då den ”heliga hemligheten” skulle uppenbaras. Den som i första hand var den utlovade ”avkomman” skulle snart framträda. (Galaterna 4:4; 1 Timoteus 3:16) Hans häl skulle krossas av Satan. Men denna ”avkomma” skulle i sin tur krossa Satans huvud och därmed omintetgöra allt inflytande från hans och hans anhängares sida. Han skulle också vittna om att det är genom Guds kungarike som all skada som har orsakats av Satan skall tas bort och Jehovas suveränitet hävdas. (Hebréerna 2:14; 1 Johannes 3:8) Hur skulle Jesus göra detta? Vilket exempel gav han oss att följa? Det får vi svar på i följande artikel.

[Fotnot]

^ § 14 Saul, den förste som Gud utvalde till att härska över Israel, tillhörde Benjamins stam. (1 Samuelsboken 9:15, 16; 10:1)

Kan du förklara?

• Vad är det som gör Jehova till universums rättmätige Suverän?

• Vad var Jehovas avsikt med att upprätta sitt kungarike?

• Hur gjorde Jehova undan för undan den ”heliga hemligheten” uppenbar?

• Vad visar att Jehova helt behärskade situationen trots att det davidiska riket omstörtades?

[Frågor]

[Bild på sidan 23]

Vad pekade Jehova fram emot genom Abraham?

[Bild på sidan 25]

Varför är omstörtandet av det davidiska riket inget bevis för att Jehovas styre misslyckats?