Kan en hednisk högtid bli kristen?

EN LIVLIG debatt fördes i Italien i samband med julen 2004. En del lärare och rektorer tyckte att skolorna skulle reducera religiösa jultraditioner till ett minimum eller ta bort dem helt och hållet. De ville på så sätt visa sin respekt för de allt fler elever som varken är katoliker eller protestanter. Men andra både inom och utanför skolvärlden krävde att man skulle respektera traditionerna och hålla fast vid dem.

Även om man bortser från den här kontroversen kan man fråga sig: Vilket ursprung har många av jultraditionerna? När debatten var som intensivast innehöll Vatikanens tidning L’Osservatore Romano några intressanta uppgifter.

Den katolska tidningen sade så här om tidpunkten för julfirandet: ”Det rätta datumet, rent historiskt, för Jesu födelse är okänt eftersom det inte kan fastställas med hjälp av den romerska historien, den tidens folkräkningar eller undersökningar gjorda under de närmast följande århundradena. ... Det är välkänt att katolska kyrkan  på 300-talet valde den 25 december. I det hedniska Rom var det här datumet tillägnat solguden. ... Trots att kristendomen redan vunnit erkännande i Rom genom ett edikt av Konstantin dyrkades solguden ... fortfarande av många, speciellt av soldater. De festligheter som förekom den 25 december var djupt förankrade i folkliga traditioner. Inom den katolska kyrkan fick man då idén att ge dagen en kristen religiös innebörd genom att ersätta solguden med Jesus Kristus, den sanna rättvisans Sol, och välja den här dagen som den dag då hans födelse skulle firas.”

Hur är det då med julgranen, som nu är en del av den katolska traditionen?

I artikeln i den katolska tidningen framhölls det att man i forna tider ansåg att många ständigt gröna träd och buskar, som ”järnek, stickmyrten och lagerträd samt grenar av barrträd, hade magiska eller läkande egenskaper som kunde förebygga sjukdom”. Artikeln fortsatte: ”På julafton, 24 december, iscensatte man berättelsen om trädet i det jordiska paradiset för att minnas Adam och Eva. ... Trädet borde ha varit ett äppelträd, men eftersom det inte skulle passa med ett sådant träd på vintern placerades ett barrträd på en scen. På grenarna fäste man några äpplen eller, som symbol för den kommande återlösningen, speciellt formade oblater gjorda av krossade skorpor som representerade Jesu närvaro vid nattvarden, och dessutom sötsaker och gåvor till barnen.” Vad har hänt sedan den tiden?

L’Osservatore Romano nämner att traditionen med julgran började i Tyskland på 1500-talet och förklarar sedan: ”Italien var ett av de sista länderna som accepterade julgranen, och det berodde delvis på det allmänt spridda påståendet att det var en protestantisk sedvänja att ha julgran och att man därför i stället borde ha en julkrubba.” Det var påven Paulus VI som ”började med traditionen att sätta upp en stor julgran” på Petersplatsen i Rom nära julkrubban.

Tycker du att man kan godta att en religiös ledare ger en skenbart kristen innebörd åt händelser och symboler som har sitt ursprung i forntida hedendom? Bibeln ger de sanna kristna vägledning genom orden: ”Vilken samhörighet finns det mellan rättfärdighet och laglöshet? Eller vilken gemenskap har ljus med mörker?” (2 Korinthierna 6:14–17)

[Bilder på sidorna 8, 9]

Julgran (motsatta sidan) och julkrubba i Vatikanen

[Bildkälla]

© 2003 BiblePlaces.com

[Bild på sidan 9]

Solguden

[Bildkälla]

Museum Wiesbaden