”Fortsätt att ge akt på den tjänst som du har tagit emot i Herren”

”Fortsätt att ge akt på den tjänst som du har tagit emot i Herren, så att du fullgör den.” (KOL. 4:17)

1, 2. Vilket ansvar har de kristna mot människor?

VI HAR ett stort ansvar mot människorna i vår omgivning. De beslut de fattar nu kommer att betyda liv eller död för dem under ”den stora vedermödan”. (Upp. 7:14) Den som under inspiration skrev Ordspråksboken sade: ”Befria dem som förs bort till döden, och håll tillbaka dem som stapplar i väg för att avrättas.” Det här är verkligen starka ord! Om vi inte tar på oss ansvaret att upplysa människor om det val de måste göra, kan det betyda att vi drar blodskuld över oss. Samma bibelställe fortsätter nämligen så här: ”Om du säger: ’Se, vi visste inte om detta’, skall då inte han som bedömer hjärtan urskilja det och han som iakttar din själ veta det och vedergälla jordemänniskan efter hennes handlingssätt?” Det står helt klart att Jehovas tjänare inte kan säga att de ”inte [vet] om” den fara som människor befinner sig i. (Ords. 24:11, 12)

² För Jehova har livet stort värde. Han uppmanar sina tjänare att göra sitt yttersta för att hjälpa till med att rädda så många liv de kan. Alla som tjänar Gud måste förkunna det livräddande budskap som finns i Guds ord. Vår uppgift liknar den som en väktare har. Hans uppgift är att varna när han ser att fara hotar. Vi vill inte att blodet från dem som står inför faran att bli tillintetgjorda skall komma över våra huvuden. (Hes. 33:1–7) Det är därför viktigt att vi fortsätter att ”predika ordet”! (Läs 2 Timoteus 4:1, 2, 5.)

3. Vilka ämnen kommer att behandlas i den här artikeln och i de båda efterföljande artiklarna?

³ Den här artikeln kommer att behandla hur du kan övervinna hinder i din livräddande tjänst och hur du skulle kunna hjälpa fler människor. Nästa artikel kommer att visa hur du kan utveckla konsten att undervisa om viktiga sanningar. Den tredje studieartikeln kommer att redogöra för några av de uppmuntrande resultat som förkunnare av Guds kungarike har uppnått runt om i världen. Men innan vi går in på de här ämnena är det bra att vi påminner oss några av orsakerna till att våra dagar är så kritiska.

Varför många inte har något hopp

4, 5. Vad får människor uppleva, och hur reagerar många?

⁴ Världshändelserna visar att vi lever i ”avslutningen på tingens ordning” och att slutet är mycket nära. Människor får nu uppleva de händelser och förhållanden som Jesus och hans lärjungar sade skulle känneteckna ”de sista dagarna”. ”Nödens våndor”, bland annat krig, hungersnöd, jordbävningar och andra katastrofer, hemsöker mänskligheten. Laglöshet, själviskhet och en gudlös inställning finns överallt. Också för dem som strävar efter att leva enligt Bibelns normer är det ”kritiska tider som är svåra att komma till rätta med”. (Matt. 24:3, 6–8, 12; 2 Tim. 3:1–5)

⁵ Men de flesta känner inte till den verkliga innebörden i det som händer i världen. Som en följd av det är många oroliga för sin och  sin familjs säkerhet. Många är förtvivlade på grund av att de förlorat en kär vän i döden eller drabbats av någon annan personlig tragedi. De har inte exakt kunskap om varför sådant händer och var lösningen finns och har därför inget hopp. (Ef. 2:12)

6. Varför har ”det stora Babylon” inte kunnat hjälpa dem som ger det sitt stöd?

⁶ ”Det stora Babylon”, den falska religionens världsvälde, har inte gett mänskligheten mycket tröst. Med sin ”otukts vin” har det tvärtom fått människomassorna att förvirrat ragla omkring andligen. Genom att uppträda som en sköka har den falska religionen dessutom förlett och kontrollerat ”jordens kungar” och använt falska läror och spiritistiska sedvänjor för att få massorna att passivt underkasta sig sina politiska ledare. Den falska religionen har därigenom fått ökad makt och större inflytande, men samtidigt har den fullständigt förkastat religiös sanning. (Upp. 17:1, 2, 5; 18:23)

7. Vilka framtidsutsikter har större delen av mänskligheten, men hur kan somliga få hjälp?

⁷ Jesus lärde att de flesta människor färdas på den breda vägen som leder till tillintetgörelse. (Matt. 7:13, 14) Somliga befinner sig på den här breda vägen därför att de har valt att förkasta det Bibeln lär, men många andra vandrar på den därför att de har blivit bedragna, eller hållits i mörker, när det gäller vad Jehova verkligen fordrar av dem. Somliga skulle kanske ändra sig om de fick reda på att det enligt Bibeln finns goda skäl att göra det. Men de som stannar kvar i det stora Babylon och fortsätter att förkasta Bibelns normer kommer inte att bli räddade genom ”den stora vedermödan”. (Upp. 7:14)

Fortsätt att predika ”utan uppehåll”

8, 9. Hur reagerade de första kristna när de mötte motstånd, och varför det?

⁸ Jesus sade att hans lärjungar skulle predika de goda nyheterna om Guds kungarike och göra lärjungar. (Matt. 28:19, 20) De sanna kristna har därför alltid ansett att det är en fråga om lojalitet mot Gud att ta del i predikoarbetet och ett grundläggande uttryck för deras tro. Därför fortsatte Jesu första efterföljare att predika också när de mötte motstånd. De förlitade sig på att Jehova skulle styrka dem, och de bad att han skulle hjälpa dem, så att de kunde tala hans ord ”med all frimodighet”. Jehova besvarade deras bön genom att ge dem helig ande, och de talade Guds ord med frimodighet. (Apg. 4:18, 29, 31)

⁹ Sviktade Jesu efterföljare i sin beslutsamhet att predika de goda nyheterna när motståndet blev våldsamt? Inte alls. De judiska religiösa ledarna blev uppretade på grund av apostlarnas predikande och grep dem,  hotade dem och pryglade dem. Ändå fortsatte apostlarna ”utan uppehåll att ... undervisa och förkunna de goda nyheterna om Messias, Jesus”. De förstod att de måste ”lyda Gud som ... härskare mer än människor”. (Apg. 5:28, 29, 40–42)

10. Vilka prövningar möter de kristna i våra dagar, men vilket resultat kan deras goda uppförande få?

¹⁰ De flesta av Guds tjänare i våra dagar har inte behövt utstå hugg och slag eller blivit satta i fängelse på grund av att de har predikat. Men alla sanna kristna utsätts för prövningar av ett eller annat slag. Eftersom ditt samvete har övats enligt Bibeln, lever du till exempel på ett sätt som inte är populärt i världen eller som gör att du framstår som annorlunda. Arbetskamrater, skolkamrater eller grannar tycker kanske att du är lite udda därför att du grundar dina beslut på Bibelns principer. Men du bör inte låta dig avskräckas av deras negativa inställning. Världen är i andligt mörker, men de kristna måste ”lysa som ljusspridare”. (Fil. 2:15) Vissa uppriktiga människor kanske lägger märke till och uppskattar dina förträffliga gärningar och ger som en följd av det ära åt Jehova. (Läs Matteus 5:16.)

11. a) Hur reagerar somliga när vi predikar för dem? b) Vilket motstånd utsattes aposteln Paulus för, och hur reagerade han för det?

¹¹ Det krävs mod att fortsätta att predika budskapet om Guds kungarike. Somliga människor, till och med släktingar, kan håna dig eller på något annat sätt försöka göra dig modfälld. (Matt. 10:36) Aposteln Paulus blev fysiskt misshandlad mer än en gång på grund av att han troget predikade. Lägg märke till hur han reagerade för sådant motstånd. Han skrev: ”Sedan vi först hade lidit och blivit oförskämt behandlade ... [tog vi] med hjälp av vår Gud ... mod till oss för att förkunna Guds goda nyheter för er under stor kamp.” (1 Thess. 2:2) Paulus behövde verkligen mod för att fortsätta att tala om de goda nyheterna sedan man hade gripit honom, slitit av honom ytterkläderna, piskat honom med spön och kastat honom i fängelse. (Apg. 16:19–24) Vad var det som gav honom mod att fortsätta? Det var hans starka önskan att utföra det predikouppdrag han fått av Gud. (1 Kor. 9:16)

12, 13. Vilka utmaningar ställs somliga inför, och hur har de försökt klara av dem?

¹² Det kan också vara en utmaning att bevara sitt nit på distrikt där människor sällan är hemma eller där man inte visar så stort intresse för budskapet om Guds kungarike. Vad kan vi göra under sådana omständigheter? Vi kanske måste bli ännu mer frimodiga och vittna informellt. Vi kanske också måste justera vårt schema eller inrikta oss på att predika i områden där vi träffar fler människor. (Jämför Johannes 4:7–15; Apostlagärningarna 16:13; 17:17.)

¹³ Andra svårigheter som många måste kämpa med är hög ålder och dålig hälsa, något som kan begränsa vad de rimligtvis kan göra i predikoarbetet. Om det här gäller dig, bli då inte missmodig. Jehova känner mycket väl till dina begränsningar och uppskattar det du kan göra. (Läs 2 Korinthierna 8:12.) Vilka svårigheter du än måste kämpa med – motstånd, likgiltighet eller dålig hälsa – bör du ändå försöka tala med andra om de goda nyheterna så mycket som dina omständigheter tillåter. (Ords. 3:27; jämför Markus 12:41–44.)

Fortsätt att ge akt på din tjänst

14. Hur var aposteln Paulus ett gott föredöme för sina medkristna, och vilket råd gav han?

¹⁴ Aposteln Paulus tog sin tjänst på stort allvar, och han uppmanade sina medtroende att också göra det. (Apg. 20:20, 21; 1 Kor. 11:1) En kristen under det första århundradet som fick särskild uppmuntran av Paulus var Arkippus. I sitt brev till kolosserna skrev Paulus: ”Säg till Arkippus: ’Fortsätt att ge akt på  den tjänst som du har tagit emot i Herren, så att du fullgör den.’” (Kol. 4:17) Vi känner inte till något om Arkippus eller hans omständigheter, men han hade tydligen tagit emot en tjänst. Om du är en överlämnad kristen, har du också tagit emot en tjänst. Fortsätter du att ge akt på din tjänst för att kunna fullgöra den?

15. Vad innefattas i det kristna överlämnandet, och vilka frågor uppstår?

¹⁵ Innan vi blev döpta överlämnade vi vårt liv åt Jehova i innerlig bön. Det innebar att vi var beslutna att göra hans vilja. Vi gör därför väl i att nu fråga oss: Är detta att göra Guds vilja verkligen det viktigaste i mitt liv? Vi kanske har olika förpliktelser som Jehova förväntar att vi skall sköta – till exempel att ta hand om vår familj. (1 Tim. 5:8) Men hur använder vi resten av vår tid och våra krafter? Vad sätter vi främst i livet? (Läs 2 Korinthierna 5:14, 15.)

16, 17. Vilka möjligheter kan unga kristna eller de som inte har så stora förpliktelser överväga?

¹⁶ Är du en ung överlämnad kristen som har avslutat sin skolutbildning eller snart kommer att göra det? Du har förmodligen ännu inte några stora familjeförpliktelser. Så vad tänker du göra med ditt liv? Vilka beslut kommer att ge dig bäst möjlighet att hålla ditt löfte att göra Jehovas vilja? Många har ordnat så att de kan vara pionjärer, och det har gett dem stor glädje och tillfredsställelse. (Ps. 110:3; Pred. 12:1)

¹⁷ Du kanske är en ung vuxen. Du arbetar heltid, men du har inte så många förpliktelser bortsett från att du skall ta hand om dig själv. Du tycker säkert om att ta del i församlingens verksamhet i den utsträckning ditt schema tillåter. Skulle du kunna få ännu större glädje? Har du funderat över om du skulle kunna utöka din tjänst? (Ps. 34:8; Ords. 10:22) I vissa områden finns det fortfarande mycket att göra när det gäller att nå alla med sanningens livgivande budskap. Skulle du kunna göra några förändringar i ditt liv, kanske tjäna någonstans där behovet av förkunnare är större? (Läs 1 Timoteus 6:6–8.)

18. Vilka förändringar gjorde ett ungt par, och vad blev följden?

¹⁸ Tänk på exemplet med Kevin och Elena från USA. * Liksom de flesta andra unga nygifta i trakten där de bodde tyckte de att de måste köpa hus. Båda arbetade heltid och  hade råd med en bekväm livsstil. Men deras förvärvsarbete och allt arbete de behövde göra hemma gjorde att de inte fick så mycket tid över till tjänsten på fältet. De insåg att de lade ner nästan all sin tid och energi på sina ägodelar. Men när de såg ett pionjärpar som levde enkelt och var lyckliga, beslöt de sig för att ändra sina prioriteringar i livet. De sökte Jehovas vägledning i bön, sålde huset och flyttade in i en lägenhet. Elena minskade sitt förvärvsarbete och blev pionjär. Kevin kände sig sporrad av de erfarenheter hans hustru fick i tjänsten och sade upp sig från sitt heltidsarbete och började som pionjär. En tid senare flyttade de till ett land i Sydamerika för att tjäna där behovet av förkunnare är större. ”Vi har alltid varit lyckliga i vårt äktenskap”, säger Kevin, ”men när vi inriktade oss på att nå andliga mål kände vi ännu större lycka och tillfredsställelse.” (Läs Matteus 6:19–22.)

19, 20. Varför är predikandet av de goda nyheterna det viktigaste arbetet i våra dagar?

¹⁹ Predikandet av de goda nyheterna är det viktigaste arbete som utförs på jorden i våra dagar. (Upp. 14:6, 7) Det bidrar till att Jehovas namn blir helgat. (Matt. 6:9) Bibelns budskap förbättrar livet för de många tusen som tar emot det varje år, och det kan leda till att de blir räddade. Men ”hur skall de höra utan att någon predikar?” frågade aposteln Paulus. (Rom. 10:14, 15) Ja, hur skall det gå till? Varför inte vara besluten att göra allt du möjligtvis kan för att fullgöra din tjänst?

²⁰ Genom att förbättra din förmåga att undervisa kan du också hjälpa människor att förstå innebörden i dessa kritiska tider och vad de beslut de fattar får för konsekvenser. Hur du kan göra det kommer att behandlas i följande artikel.

[Fotnot]

Hur skulle du svara?

• Vilket ansvar mot människor har de kristna?

• Hur kan vi övervinna hinder i vårt predikoarbete?

• Hur kan vi fullgöra den tjänst som vi har tagit emot?

[Frågor]

[Bild på sidan 5]

Det krävs mod att predika under motstånd

[Bild på sidan 7]

Vad kan du göra om du predikar på distrikt där människor sällan är hemma?