Gå direkt till innehållet

Gå direkt till innehållsförteckningen

Vad betyder Kristi närvaro för dig?

Vad betyder Kristi närvaro för dig?

Vad betyder Kristi närvaro för dig?

”Vad skall vara tecknet på din närvaro och på avslutningen på tingens ordning?” (MATT. 24:3)

1. Vilken intressant fråga ställde Jesu apostlar till honom?

FÖR närmare två tusen år sedan ställde fyra av Jesu apostlar en fråga till sin Herre när de var för sig själva och samtalade med honom på Olivberget. De frågade: ”När skall dessa ting inträffa, och vad skall vara tecknet på din närvaro och på avslutningen på tingens ordning?” (Matt. 24:3) I den här frågan använde apostlarna två mycket intressanta uttryck, ”din närvaro” och ”avslutningen på tingens ordning”. Vad syftar de här uttrycken på?

2. Vad avses med ordet ”avslutning”?

2 Om vi börjar med det andra uttrycket, så är ordet ”avslutning” en översättning av det grekiska ordet syntẹleia. Nya världens översättning återges det här ordet genomgående med ”avslutning”. Ett besläktat grekiskt ord, tẹlos, översätts med ”slut”. Skillnaden i innebörden i de här båda orden kan illustreras med hur ett tal som hålls i Rikets sal är uppbyggt. Avslutningen är den sista delen av talet, där talaren använder lite tid till att påminna åhörarna om vad som har behandlats och sedan visar hur upplysningarna är tillämpliga på dem. Talets slut är när talaren lämnar podiet. På liknande sätt syftar uttrycket ”avslutningen på tingens ordning” i Bibeln på den tidsperiod som leder fram till och innefattar denna ordnings slut.

3. Vad är något av det som inträffar under Jesu närvaro?

3 Vad avses då med den ”närvaro” som apostlarna frågade om? Det här är en översättning av det grekiska ordet parousịa. * Kristi parousịa, hans närvaro, började då han insattes som kung i himlen 1914 och fortsätter så att den innefattar den ”stora vedermödan”, då han kommer för att tillintetgöra de onda. (Matt. 24:21) Det är mycket som inträffar under denna Jesu närvaro. Bland annat pågår ”de sista dagarna” för den här onda världsordningen, och de utvalda församlas och uppväcks till himmelskt liv. (2 Tim. 3:1; 1 Kor. 15:23; 1 Thess. 4:15–17; 2 Thess. 2:1) Man kan säga att den period som utgör ”avslutningen [syntẹleia] på tingens ordning” motsvarar eller löper parallellt med den period som kallas Kristi närvaro (parousịa).

En längre tidsperiod

4. Hur kan Jesu närvaro jämföras med Noas dagar?

4 Det faktum att ordet parousịa syftar på en längre tidsperiod stämmer överens med det Jesus sade angående sin närvaro. (Läs Matteus 24:37–39.) Lägg märke till att Jesus inte liknade sin närvaro vid den relativt korta tidsperiod under vilken den stora översvämningen inträffade i Noas dagar. Han jämförde i stället sin närvaro med en mycket längre tidsperiod som ledde fram till den stora översvämningen. Under den tidsperioden byggde Noa arken och predikade, och det gjorde han ända till den tidpunkt då den stora översvämningen slutligen kom. De här händelserna inträffade under en period på många årtionden. På motsvarande sätt innefattar Kristi närvaro den stora vedermödan och de händelser som leder fram till den. (2 Thess. 1:6–9)

5. Hur visar orden i Uppenbarelseboken, kapitel 6, att Jesu närvaro är en längre tidsperiod?

5 Andra profetior i Bibeln visar tydligt att Kristi närvaro avser en längre tidsperiod och inte enbart den tidpunkt då han kommer för att tillintetgöra de onda. I Uppenbarelseboken sägs det att Jesus rider på en vit häst och får ta emot en krona. (Läs Uppenbarelseboken 6:1–8.) Efter det att Jesus krönts som kung 1914 framställs han som en som rider ut ”segrande och för att göra sin seger fullständig”. Skildringen visar sedan att han följs av ryttare som sitter på olikfärgade hästar. Detta syftar profetiskt på krig, hungersnöd och farsoter, och allt detta har förekommit under den längre tidsperiod som kallas ”de sista dagarna”. Vi ser uppfyllelsen av den här profetian i vår egen livstid.

6. Vad hjälper oss Uppenbarelseboken, kapitel 12, att förstå när det gäller Kristi närvaro?

6 Uppenbarelseboken, kapitel 12, ger ytterligare detaljer beträffande upprättandet av Guds kungarike i himlen. Där läser vi om en strid i den osynliga världen. Mikael – Jesus Kristus i sin himmelska ställning – och hans änglar strider mot Djävulen och hans demoner. Följden blir att Satan, Djävulen, och hans horder kastas ner till jorden. Skildringen säger att Djävulen är mycket vred, ”eftersom han vet att han har en kort tidsfrist”. (Läs Uppenbarelseboken 12:7–12.) Det är uppenbart att upprättandet av Kristi rike i himlen följs av en tidsperiod som kännetecknas av ökat ”ve” för jorden och dess invånare.

7. Vad talas det om i Psalm 2, och vilken möjlighet beskrivs där?

7 Även i Psalm 2 talas det profetiskt om hur Jesus insätts som kung på det himmelska berget Sion. (Läs Psalm 2:5–9; 110:1, 2.) Men den här psalmen visar också att det under en tidsperiod är möjligt för jordiska härskare och deras undersåtar att underordna sig Kristi styre. De uppmanas att ”handla med insikt” och att låta sig ”föras till rätta”. Ja, ”lyckliga är alla” som under den här tiden ”tar sin tillflykt till” Jehova genom att tjäna honom och hans förordnade kung. En möjligheternas dörr står alltså öppen under Jesu närvaro i kunglig makt. (Ps. 2:10–12)

Vilka skulle förstå innebörden i tecknet?

8, 9. Vilka skulle se tecknet på Kristi närvaro och förstå dess innebörd?

8 När fariséerna frågade Jesus när Riket skulle komma, svarade han att det inte skulle komma ”på ett iögonenfallande sätt” från deras ståndpunkt sett. (Luk. 17:20, 21) De som inte trodde skulle inte förstå innebörden i det de såg. Hur skulle de kunna göra det? De erkände inte ens att Jesus var deras blivande kung. Vilka skulle då både se tecknet på Kristi närvaro och förstå dess innebörd?

9 Jesus fortsatte med att säga att hans lärjungar skulle se tecknet lika tydligt som de skulle se ”blixten, när den flammar till” och ”lyser från ett område under himlen till ett annat område”. (Läs Lukas 17:24–29.) Det är intressant att lägga märke till att Matteus 24:23–27 direkt förbinder samma detalj med tecknet på Kristi närvaro.

Den generation som ser tecknet

10, 11. a) Vilken förklaring gavs tidigare beträffande den ”generation” som omtalas i Matteus 24:34? b) Vilka måste Jesu lärjungar utan tvivel ha förstått var en del av denna ”generation”?

10 Tidigare har det i den här tidskriften förklarats att ”denna generation”, som omtalas i Matteus 24:34, under det första århundradet avsåg ”den samtida generationen av icke troende judar”. * Den förklaringen föreföll rimlig, för i alla andra bibelställen där Jesus använde ordet ”generation” har det en negativ bibetydelse, och i de flesta fall använde Jesus ett adjektiv med en negativ innebörd, till exempel ”ond”, för att beskriva generationen. (Matt. 12:39; 17:17; Mark. 8:38) Därför förklarades det att Jesus i den nutida uppfyllelsen syftade på den onda ”generation” av icke troende människor som skulle se både det som skulle känneteckna ”avslutningen [syntẹleia] på tingens ordning” och denna ordnings slut (tẹlos).

11 Det är sant att Jesus använde ordet ”generation” i negativ bemärkelse när han talade till eller om de onda människorna på sin tid. Men måste det också gälla hans uttalande i Matteus 24:34? Kom ihåg att fyra av Jesu lärjungar vände sig till honom ”då de var för sig själva”. (Matt. 24:3) Eftersom Jesus inte använde några adjektiv med negativ innebörd när han talade med dem om ”denna generation”, måste apostlarna utan tvivel ha förstått det så att de och de andra lärjungarna var en del av den ”generation” som inte skulle försvinna ”förrän allt detta [skulle] inträffa”.

12. Vad visar sammanhanget beträffande dem som Jesus syftade på när han använde ordet ”generation”?

12 Vad leder oss fram till den slutsatsen? En noggrann undersökning av sammanhanget. Enligt Matteus 24:32, 33 sade Jesus: ”Lär er nu följande genom en liknelse hämtad från fikonträdet: Så snart som dess unga gren blir mjuk och får löv att spricka fram, vet ni att sommaren är nära. Likaså vet ni också, när ni ser allt detta, att han är nära vid dörrarna.” (Jämför Markus 13:28–30; Lukas 21:30–32.) Sedan läser vi i Matteus 24:34: ”Jag säger er i sanning att denna generation visst inte skall försvinna förrän allt detta inträffar.”

13, 14. Varför kan vi säga att den ”generation” som Jesus syftade på måste ha varit hans lärjungar?

13 Jesus sade att det var hans lärjungar, som snart skulle bli smorda med helig ande, som skulle kunna dra vissa slutledningar när de såg ”allt detta” inträffa. Jesus måste därför ha syftat på lärjungarna när han sade: ”Denna generation [skall] visst inte ... försvinna förrän allt detta inträffar.”

14 Till skillnad från icke troende människor skulle Jesu lärjungar inte bara se tecknet utan också förstå dess innebörd. De skulle ”lära” sig av de olika dragen i detta tecken och ”veta”, eller känna till, deras verkliga innebörd. De skulle helt och fullt förstå att ”han är nära vid dörrarna”. Visserligen såg både icke troende judar och de trogna smorda kristna hur Jesu ord fick en begränsad uppfyllelse under det första århundradet, men det var endast hans smorda efterföljare som kunde lära sig något av de här händelserna – kunde förstå den verkliga innebörden i det de såg.

15. a) Vilka utgör i våra dagar den ”generation” som Jesus talade om? b) Varför kan vi inte räkna ut exakt hur lång ”denna generation” är? (Se rutan på sidan 25.)

15 De som saknar andlig insikt i våra dagar tycker inte att det har varit något som är ”iögonenfallande” när det gäller tecknet på Jesu närvaro. De menar att allt fortsätter som det alltid har gjort. (2 Petr. 3:4) Å andra sidan har Kristi trogna smorda bröder, den nutida Johannesklassen, sett tecknet precis som om det hade varit en blixt och förstått dess verkliga innebörd. Som grupp betraktade utgör dessa smorda våra dagars ”generation” av samtida som inte skall försvinna ”förrän allt detta inträffar”. * Det här innebär att några av Kristi smorda bröder fortfarande kommer att vara vid liv på jorden när den förutsagda stora vedermödan börjar.

”Var ständigt vaksamma”

16. Vad måste alla Kristi lärjungar vara?

16 Men det krävs mer än att bara se tecknet och förstå innebörden i det. Jesus fortsatte med att säga: ”Men vad jag säger till er, det säger jag till alla: Var ständigt vaksamma.” (Mark. 13:37) Det här är av största betydelse för oss alla, oavsett om vi tillhör de smorda eller den stora skaran. Det är över 90 år sedan Jesus insattes som kung i himlen 1914. Vi måste visa oss redo och vara ständigt vaksamma, även om det kan vara svårt. Att vi inser att Kristus är osynligen närvarande och härskar som kung hjälper oss att vara det. Det påminner oss också om att han snart skall komma för att tillintetgöra sina fiender ”i en stund då ... [vi] inte håller det för troligt”. (Luk. 12:40)

17. Hur bör vi känna det när vi förstår innebörden i Kristi närvaro, och vad bör vi vara beslutna att göra?

17 Att vi förstår innebörden i Kristi närvaro hjälper oss att stärka vår känsla av brådska. Vi vet att Jesu närvaro redan har börjat och att han har härskat osynligen som kung i himlen sedan 1914. Snart skall han komma för att tillintetgöra de onda och åstadkomma stora förändringar på hela jorden. Vi bör därför vara mer beslutna än någonsin att ta aktiv del i det arbete som Jesus förutsade med orden: ”Dessa goda nyheter om kungariket skall bli predikade på hela den bebodda jorden till ett vittnesbörd för alla nationerna; och sedan skall slutet [tẹlos] komma.” (Matt. 24:14)

[Fotnoter]

^ § 3 Innebörden i ordet parousịa framgår av den skillnad som i 2 Korinthierna 10:10, 11 och i Filipperna 2:12 görs mellan aposteln Paulus ”närvaro” och hans ”frånvaro”. För en mer ingående genomgång av det här ämnet, se Insikt i Skrifterna, band 2, sidorna 491–494.

^ § 10 Se Vakttornet för 1 november 1995, sidorna 11–15, 19, 30, 31.

^ § 15 Den tidsperiod under vilken ”denna generation” lever tycks motsvara den period som omfattas av den första synen i Uppenbarelseboken. (Upp. 1:10–3:22) Denna syn, som får sin uppfyllelse under Herrens dag, sträcker sig från 1914 fram till dess att den sista av de trogna smorda dör och blir uppväckt. (Se Uppenbarelsens storslagna höjdpunkt är nära!, sidan 24, paragraf 4.)

Hur skulle du svara?

• Hur vet vi att Jesu närvaro avser en längre tidsperiod?

• Vilka ser tecknet på Jesu närvaro och förstår vad det innebär?

• Vilka utgör i våra dagar den generation som omtalas i Matteus 24:34?

• Varför kan vi inte räkna ut exakt hur lång ”denna generation” är?

[Frågor]

[Ruta på sidan 25]

Kan vi räkna ut hur lång ”denna generation” är?

Ordet ”generation” syftar vanligen på människor i olika åldrar som lever under en särskild tid eller när en särskild händelse inträffar. I 2 Moseboken 1:6 sägs det till exempel: ”Så småningom dog Josef, och likaså alla hans bröder och hela den generationen.” Josef och hans bröder var inte lika gamla, men de fick vara med om samma sak under samma tidsperiod. I ”den generationen” fanns några bröder till Josef som var födda före honom. Några av dessa levde längre än Josef. (1 Mos. 50:24) Andra som tillhörde ”den generationen”, till exempel Benjamin, föddes efter Josef och kan ha levt efter det att han hade dött.

När ordet ”generation” används om människor som lever vid en viss tid, kan man därför inte säga exakt hur lång den tidsperioden är, förutom att den har ett slut och inte avser en alltför lång tid. När Jesus använde uttrycket ”denna generation” i Matteus 24:34 gav han därför inte sina lärjungar en formel som gjorde att de skulle kunna räkna ut när ”de sista dagarna” skulle sluta. I stället fortsatte Jesus med att framhålla att de inte visste något om ”den dagen och timmen”. (2 Tim. 3:1; Matt. 24:36)

[Bild på sidorna 22, 23]

När Jesus blivit krönt som kung 1914 sägs det att han rider ut ”segrande”

[Bild på sidan 24]

”Denna generation [skall] visst inte ... försvinna förrän allt detta inträffar”