Fortsätt att göra gott
Fortsätt att göra gott
”Gör gott.” (LUK. 6:35)
1, 2. Varför kan det vara en utmaning att göra gott mot andra?
DET kan vara en utmaning att göra gott mot andra. De som vi visar kärlek kanske inte visar kärlek tillbaka. Trots att vi gör vårt bästa för att hjälpa människor andligen genom att tala med dem om ”den lycklige Gudens härliga goda nyheter” och om hans Son, kan de vara likgiltiga eller otacksamma. (1 Tim. 1:11) Andra visar sig vara hatiska ”fiender till Kristi tortyrpåle”. (Fil. 3:18) Hur skall vi som kristna behandla dem?
2 Jesus Kristus sade till sina lärjungar: ”Älska era fiender och gör gott.” (Luk. 6:35) Vi skall nu se lite närmare på den här uppmaningen. Vi har också nytta av annat som Jesus sade beträffande att göra gott mot andra.
”Älska era fiender”
3. a) Redogör med egna ord för Jesu uttalande i Matteus 5:43–45. b) Vilken uppfattning beträffande judar och icke-judar hade de judiska religiösa ledarna under det första århundradet lagt sig till med?
3 I sin berömda bergspredikan sade Jesus till sina åhörare att de skulle älska sina fiender och be för dem som förföljde dem. (Läs Matteus 5:43–45.) De som var närvarande vid det här tillfället var judar som kände till Guds befallning: ”Du skall inte hämnas och inte hysa agg mot ditt folks söner, utan du skall älska din nästa som dig själv.” (3 Mos. 19:18) De judiska religiösa ledarna under det första århundradet menade att uttrycken ”ditt folks söner” och ”din nästa” enbart hade avseende på judar. Den mosaiska lagen föreskrev att israeliterna skulle hålla sig avskilda från andra nationer, men de hade lagt sig till med uppfattningen att alla icke-judar var fiender som man skulle hata.
4. Hur skulle Jesu lärjungar handla mot sina fiender?
4 I kontrast till detta förklarade Jesus: ”Älska era fiender och be för dem som förföljer er.” (Matt. 5:44) Hans lärjungar skulle handla kärleksfullt mot alla som var fientliga mot dem. Enligt evangelieskribenten Lukas sade Jesus: ”Till er som lyssnar säger jag: Älska era fiender, gör gott mot dem som hatar er, välsigna dem som förbannar er, be för dem som förolämpar er.” (Luk. 6:27, 28) I likhet med dem som under det första århundradet tog Jesu ord till hjärtat gör vi ”gott mot dem som hatar” oss genom att bemöta deras fientlighet med omtänksamma handlingar. Vi ”välsignar dem som förbannar” oss genom att vara vänliga när vi talar med dem. Och vi ”ber för dem som förföljer” oss med fysiskt våld eller andra former av förolämpande behandling. Sådana böner visar att vi älskar dem som förföljer oss och vill att de skall ändra hjärteinställning och handla så att de får Jehovas ynnest.
5, 6. Varför skall vi älska våra fiender?
5 Varför skall vi älska våra fiender? Jesus sade: ”Så att ni visar er vara söner till er Fader som är i himlarna.” (Matt. 5:45) Om vi följer det här rådet blir vi Guds ”söner” på så sätt att vi efterliknar Jehova, som ”låter ... sin sol gå upp över onda och goda och låter det regna över rättfärdiga och orättfärdiga”. I Lukas redogörelse sägs det att Gud är ”omtänksam om de otacksamma och onda”. (Luk. 6:35)
6 Jesus betonade hur viktigt det var för hans lärjungar att älska sina fiender då han sade: ”Om ni älskar dem som älskar er, vilken lön har ni då? Är det inte också det som tullindrivarna gör? Och om ni hälsar endast på era bröder, vad gör ni för märkvärdigt då? Är det inte också det som folk i nationerna gör?” (Matt. 5:46, 47) Om vi skulle begränsa vår kärlek till dem som älskar oss, skulle det inte medföra någon ”lön”, eller ynnest, från Gud. Till och med tullindrivarna, som man i allmänhet föraktade, visade kärlek mot dem som älskade dem. (Luk. 5:30; 7:34)
7. Varför skulle det inte vara något märkvärdigt om vi endast hälsade på våra ”bröder”?
7 Den vanliga judiska hälsningen inbegrep ett ord som betyder ”frid”. (Dom. 19:20; Joh. 20:19) Det här innebar att man tillönskade den man hälsade på god hälsa, välgång och lycka. Det skulle inte vara något ”märkvärdigt” om vi endast hälsade på dem som vi ansåg vara våra ”bröder”. Som Jesus visade gjorde ”folk i nationerna” något liknande.
8. Vad uppmuntrade Jesus sina åhörare till när han sade: ”Ni skall ... vara fullkomliga”?
8 Den nedärvda synden gjorde det omöjligt för Kristi lärjungar att vara fläckfria, fullkomliga. (Rom. 5:12) Ändå avslutade Jesus den här delen av sin framställning med orden: ”Ni skall följaktligen vara fullkomliga, så som er himmelske Fader är fullkomlig.” (Matt. 5:48) Han uppmuntrade därigenom sina åhörare att efterlikna sin ”himmelske Fader”, Jehova, genom att göra sin kärlek fullkomlig – göra den fullständig genom att älska sina fiender. Detsamma förväntas av oss.
Varför skall vi vara förlåtande?
9. Vad avses med orden: ”Förlåt oss våra skulder”?
9 Vi gör gott när vi barmhärtigt förlåter någon som har syndat mot oss. Ja, i Jesu mönsterbön finns orden: ”Förlåt oss våra skulder, liksom vi också har förlåtit dem som står i skuld till oss.” (Matt. 6:12) Det här syftar naturligtvis inte på att efterskänka ekonomiska skulder. Lukas evangelium visar att de ”skulder” som Jesus avsåg är synder, för vi läser: ”Förlåt oss våra synder, ty också vi själva förlåter var och en som står i skuld till oss.” (Luk. 11:4)
10. Hur kan vi efterlikna Gud i att vara förlåtande?
10 Vi måste efterlikna Gud, som villigt förlåter syndare som ändrat sinne. Aposteln Paulus skrev: ”Bli omtänksamma mot varandra, ömt medlidsamma, och förlåt varandra villigt, alldeles som Gud också genom Kristus villigt har förlåtit er.” (Ef. 4:32) Psalmisten David sjöng: ”Jehova är barmhärtig och nådig, sen till vrede och rik på kärleksfull omtanke. ... Han handlar inte mot oss efter våra synder och lönar oss inte efter våra missgärningar. ... Så långt som soluppgången är från solnedgången, så långt från oss avlägsnar han våra överträdelser. Som en far visar barmhärtighet mot sina söner, så visar Jehova barmhärtighet mot dem som fruktar honom. Ty han vet hur vi är formade, han kommer ihåg att vi är stoft.” (Ps. 103:8–14)
11. Vilka får Guds förlåtelse?
11 Människor kan få Guds förlåtelse endast om de redan har förlåtit dem som har syndat mot dem. (Mark. 11:25) Jesus betonade detta när han tillade: ”Ty om ni förlåter människor deras överträdelser, skall er himmelske Fader också förlåta er; men om ni inte förlåter människor deras överträdelser, skall inte heller er Fader förlåta era överträdelser.” (Matt. 6:14, 15) Ja, Gud förlåter endast dem som villigt förlåter andra. Och ett sätt att göra gott är att handla i enlighet med Paulus råd: ”Så som Jehova villigt har förlåtit er, just så skall också ni göra.” (Kol. 3:13)
”Sluta upp med att döma”
12. Vilket råd gav Jesus angående att döma andra?
12 Jesus nämnde ett annat sätt att göra gott när han i bergspredikan sade till sina åhörare att de skulle sluta upp med att döma andra, och han använde ett kraftfullt bildspråk för att ge eftertryck åt detta. (Läs Matteus 7:1–5.) Vi skall undersöka vad Jesus menade när han sade: ”Sluta upp med att döma.”
13. Hur kunde Jesu åhörare ”fortsätta med att frikänna”?
13 Enligt Matteus evangelium lyder Jesu ord så här: ”Sluta upp med att döma för att ni inte skall bli dömda.” (Matt. 7:1) Enligt Lukas sade Jesus: ”Sluta upp med att döma, så skall ni alls inte bli dömda; och sluta upp med att domfälla, så skall ni alls inte bli domfällda. Fortsätt med att frikänna, så skall ni bli frikända.” (Luk. 6:37) Fariséerna under det första århundradet dömde andra hårt på grund av sina obibliska traditioner. Om några av Jesu åhörare hade för vana att döma andra, skulle de ”sluta upp med” det. De skulle i stället ”fortsätta med att frikänna”, dvs. förlåta andra deras tillkortakommanden. Som nämnts tidigare gav aposteln Paulus ett liknande råd om att förlåta.
14. Vad skulle Jesu lärjungar förmå andra att göra genom att vara förlåtande?
14 Genom att vara förlåtande skulle Jesu lärjungar förmå andra att vara förlåtande. Jesus sade: ”Med den dom som ni dömer med skall ni nämligen bli dömda; och med det mått som ni mäter med skall det mätas åt er.” (Matt. 7:2) Vi får skörda det vi sår när det gäller hur vi behandlar andra. (Gal. 6:7)
15. Hur visade Jesus att det är fel att vara överdrivet kritisk?
15 För att visa hur fel det är att vara överdrivet kritisk frågade Jesus: ”Varför ser du då flisan i din broders öga men märker inte bjälken i ditt eget öga? Eller hur kan du säga till din broder: ’Låt mig ta bort flisan ur ditt öga’, när, se, det är en bjälke i ditt eget öga?” (Matt. 7:3, 4) Den som har lätt för att kritisera andra lägger märke till en mindre defekt i sin broders ”öga”. Den som kommer med kritiken antyder att hans broder har dåligt omdöme och inte ser saker och ting klart. Trots att felet är litet – som en flisa – erbjuder sig den som kommer med kritiken att ”ta bort flisan”. Hycklande erbjuder han sig att hjälpa brodern att se klarare på saken.
16. Varför kan det sägas att fariséerna hade ”en bjälke” i ögat?
16 Det var särskilt de judiska religiösa ledarna som var kritiska mot andra. Vi kan ta ett exempel: När en viss blind man som hade botats av Jesus förklarade att Jesus måste vara från Gud, svarade fariséerna ilsket: ”Du är helt och hållet född i synder, och ändå undervisar du oss?” (Joh. 9:30–34) När det gällde förmågan att se klart och göra rätta bedömningar i andliga frågor hade fariséerna ”en bjälke” i ögat och var fullständigt blinda. Jesus utropade därför: ”Hycklare! Ta först bort bjälken ur ditt eget öga, och så kan du se klart och ta bort flisan ur din broders öga.” (Matt. 7:5; Luk. 6:42) Om vi är beslutna att göra gott och behandla andra väl, kommer vi inte att vara hårda kritiker som ständigt letar efter symboliska flisor i vår broders öga. Vi kommer i stället att erkänna att vi är ofullkomliga och att vi därför inte skall döma och kritisera våra medtroende.
Hur vi bör behandla andra
17. Hur bör vi behandla andra, enligt Matteus 7:12?
17 I bergspredikan framhöll Jesus att Gud visar en faderlig inställning till sina tjänare genom att besvara deras böner. (Läs Matteus 7:7–12.) Det är värt att lägga märke till att Jesus fastställde följande regel för hur vi skall behandla våra medmänniskor: ”Därför, allt vad ni vill att människorna skall göra mot er, så skall också ni göra mot dem.” (Matt. 7:12) Endast om vi behandlar våra medmänniskor på det här sättet kan vi visa att vi är Jesu Kristi sanna efterföljare.
18. Hur visar ”lagen” att vi bör behandla andra så som vi vill att de skall behandla oss?
18 När Jesus hade sagt att vi bör behandla andra så som vi vill att de skall behandla oss, tillade han: ”Detta är nämligen vad lagen och profeterna innebär.” När vi behandlar andra så som Jesus angav, handlar vi enligt andan bakom ”lagen” – de skrifter som utgör de fem Moseböckerna i Bibeln. Förutom att de här böckerna uppenbarar Jehovas avsikt att frambringa en avkomma som skulle göra slut på all ondska, innehåller de den lag som Gud gav nationen Israel genom Mose år 1513 f.v.t. (1 Mos. 3:15) Lagen visade bland annat klart och tydligt att israeliterna skulle utöva rättvisa, att de inte skulle visa partiskhet och att de skulle göra gott mot de nödställda och mot de bofasta främlingarna som bodde i deras land. (3 Mos. 19:9, 10, 15, 34)
19. Hur visar ”profeterna” att vi skall göra gott?
19 När Jesus hänvisade till ”profeterna” syftade han på de profetiska böckerna i de hebreiska skrifterna. De innehåller profetior om Messias som uppfylldes på Kristus själv. Dessa skrifter visar också att Gud välsignar sina tjänare när de gör det som är rätt i hans ögon och behandlar andra väl. Jesajas profetia gav till exempel israeliterna rådet: ”Detta är vad Jehova har sagt: ’Håll fast vid det som är rätt och gör det som är rättfärdigt. ... Lycklig är den dödliga människa som gör detta och den människoson som håller fast vid det ... och bevarar sin hand från att göra något som helst ont.’” (Jes. 56:1, 2) Ja, Gud förväntar att hans folk skall göra det som är gott.
Gör alltid gott mot andra
20, 21. Hur reagerade åhörarna på Jesu bergspredikan, och varför bör du meditera över den?
20 Vi har bara gått igenom några få av de viktiga tankar som Jesus tog upp i sin mästerliga bergspredikan. Ändå är det lätt att förstå reaktionen hos dem som hörde vad han sade vid det här tillfället. Den inspirerade skildringen säger: ”När Jesus nu var färdig med dessa ord, häpnade folkskarorna över hans sätt att undervisa; han undervisade dem nämligen som en som hade myndighet och inte som deras skriftlärda.” (Matt. 7:28, 29)
21 Jesus Kristus visade sig utan tvivel vara den ”Underbare rådgivare” som det hade profeterats om. (Jes. 9:6) Bergspredikan är ett enastående exempel på att Jesus visste hur hans himmelske Fader ser på saker och ting. Utöver det vi nu har berört hade Jesus också mycket att säga om verklig lycka, hur man undviker omoral, hur man utövar rättfärdighet, vad vi måste göra för att få en trygg och glädjefylld framtid och mycket annat. Varför inte noggrant och under bön läsa Matteus, kapitlen 5–7, en gång till? Meditera över de underbara råd som Jesus ger där. Tillämpa de lärdomar som Kristus tog upp i bergspredikan. Då kommer du att ännu bättre kunna behaga Jehova, behandla andra väl och göra gott.
Hur skulle du svara?
• Hur skall vi behandla våra fiender?
• Varför skall vi vara förlåtande?
• Vad sade Jesus om att döma andra?
• Hur bör vi behandla andra, enligt Matteus 7:12?
[Frågor]
[Infälld text på sidan 10]
Vet du varför Jesus sade: ”Sluta upp med att döma”?
[Bild på sidan 8]
Varför skall vi be för dem som förföljer oss?
[Bild på sidan 10]
Behandlar du alltid andra så som du vill att de skall behandla dig?