Sträva efter att vara heliga i gudsfruktan

BIBELN tillskriver Jehova Gud den högsta graden av helighet med orden: ”Helig, helig, helig är Jehova.” (Jes. 6:3; Upp. 4:8) De hebreiska och grekiska orden för helighet förmedlar tanken på renhet både i allmän och i religiös bemärkelse, på att man är avskild från orenhet. Guds helighet avser hans absoluta moraliska fullkomlighet.

Skulle inte den helige Guden, Jehova, förvänta att de som tillber honom skall vara heliga, dvs. vara fysiskt, moraliskt och andligt rena? Bibeln visar tydligt att Jehova vill att hans folk skall vara heligt. I Första Petrus 1:16 läser vi: ”Ni skall vara heliga, ty jag är helig.” Kan ofullkomliga människor verkligen efterlikna Jehovas helighet? Ja, om än inte i fullkomlig bemärkelse. Vi kan betraktas som heliga inför Gud om vi tillber honom i ett rent andligt tillstånd och har ett nära förhållande till honom.

Hur kan vi då bevara oss rena i en värld som är moraliskt oren? Vad bör vi sky? Vilka förändringar i vårt tal och uppförande kan vi behöva göra? Låt oss se vad vi kan lära oss om detta av det Gud krävde av de judar som år 537 f.v.t. återvände till sitt hemland från Babylon.

Det skall bli en ”Helighetens väg”

Jehova förutsade att hans folk som var i landsflykt i Babylon skulle återföras till sitt hemland. Profetian om ett återförande innehöll följande garanti: ”Det skall bli en landsväg där, ja en väg; och ’Helighetens väg’ skall den kallas.” (Jes. 35:8a) De här orden visar att Jehova inte bara öppnade vägen för judarna att återvända hem, utan också försäkrade dem om sitt beskydd under färden.

För sina nutida tjänare på jorden öppnade Jehova en ”Helighetens väg” som ledde bort från det stora Babylon, världsväldet av falsk religion. År 1919 befriade han de smorda kristna från andligt slaveri under falsk religion, och de renade undan för undan sin tillbedjan från alla falska läror. Som Jehovas nutida tillbedjare lever vi i en ren och lugn andlig miljö, där vi kan tillbe Jehova och ha ett fridfullt förhållande till honom och till våra medmänniskor.

Medlemmarna av den ”lilla hjorden” av smorda kristna och en växande ”stor skara” av ”andra får” har valt att vandra på en väg som är helig, och de inbjuder andra att förena sig med dem. (Luk. 12:32; Upp. 7:9;  Joh. 10:16) ”Helighetens väg” är öppen för alla som är villiga att frambära sina ”kroppar till ett levande och heligt slaktoffer som är välbehagligt för Gud”. (Rom. 12:1)

”Den orene skall inte dra fram på den”

De judar som återvände 537 f.v.t. måste uppfylla ett viktigt krav. Så här sägs det i Jesaja 35:8b om dem som fick vandra på ”Helighetens väg”: ”Den orene skall inte dra fram på den. Men den skall vara för den som vandrar på vägen, och inga dåraktiga irrar omkring på den.” Eftersom syftet med att judarna återvände till Jerusalem var att de skulle återupprätta den rena tillbedjan, skulle det inte finnas rum för dem som hade själviska motiv, saknade respekt för heliga ting eller var andligt orena. De som återvände måste följa Jehovas höga moralnormer. De som nu önskar få Guds ynnest måste uppfylla samma krav. De måste sträva efter att vara heliga i gudsfruktan. (2 Kor. 7:1) Vilka orena vanor bör vi då sky?

”Köttets gärningar är uppenbara”, skrev aposteln Paulus, ”och de är otukt, orenhet, tygellöshet.” (Gal. 5:19) Otukt åsyftar alla sexuella handlingar som inbegriper könsorganen och som utförs utanför äktenskapets ram. Tygellöshet inbegriper ”skamlöshet; liderlighet; lösaktighet; utsvävningar”. Både otukt och tygellöshet är helt klart i strid med Jehovas helighet. De som fortsätter att utöva sådant får därför inte bli en del av den kristna församlingen, eller också blir de uteslutna ur den. Samma sak gäller om dem som utövar grov orenhet, dvs. som ”i girighet bedriver allt slags orenhet”. (Ef. 4:19)

”Orenhet” är ett begrepp som täcker en mängd synder. Det grekiska ordet för det åsyftar orenhet eller smuts av varje slag – i uppförande, i tal och i andliga relationer. Det inbegriper ett sådant handlingssätt som har en grad av orenhet men som kanske inte gör det befogat att vidta kommittéåtgärder. * Men kan man säga att de som utövar sådan orenhet följer ”Helighetens väg”?

Anta att en kristen i hemlighet börjar titta på pornografi. Allteftersom orena begär väcks försvagas undan för undan hans beslut att förbli ren inför Jehova. Hans uppförande kanske ännu inte har blivit grov orenhet, men han tänker inte längre bara på ”vadhelst som är rent, ... vadhelst som är väl omtalat, vad dygd som än finns och vad berömvärt som än finns”. (Fil. 4:8) Pornografi är orent och skadar helt visst ens förhållande till Gud. Orenhet av varje slag bör inte ens nämnas bland oss. (Ef. 5:3)

Låt oss ta ett annat exempel. Anta att en kristen har för vana att onanera – att avsiktligt stimulera sig själv för att uppnå sexuell upphetsning – antingen detta sker i samband med att han tittar på pornografi eller inte. Uttrycket ”onani” förekommer inte i Bibeln, men kan det råda något tvivel om att detta är en vana som gör att man blir  mentalt och känslomässigt oren? Skulle inte fortsatt förorening av det här slaget allvarligt skada en persons förhållande till Jehova och göra honom oren i hans ögon? Må vi ta aposteln Paulus förmaning till hjärtat att ”rena oss från varje förorening av kött och ande” och ”döda ... [våra] lemmar, som är på jorden, vad beträffar otukt, orenhet, sexuell lidelse, skadligt begär och vinningslystnad”. (2 Kor. 7:1; Kol. 3:5)

Den här världen som styrs av Satan tolererar ett orent uppförande, ja, rentav uppmuntrar till det. Det kan vara mycket svårt att motstå frestelsen att ägna sig åt ett orent uppförande. Men sanna kristna får inte längre ”vandra ... som folk av nationerna vandrar i sina sinnens fruktlöshet”. (Ef. 4:17) Det är endast om vi undviker ett orent uppförande både i hemlighet och bland andra som Jehova kommer att låta oss fortsätta vandra på ”Helighetens väg”.

”Inga lejon skall finnas där”

För att åtnjuta den helige Gudens, Jehovas, ynnest kan somliga behöva göra radikala förändringar i sitt uppförande och tal. I Jesaja 35:9 heter det: ”Inga lejon skall finnas där, och inga rovdjur skall komma upp på den”, dvs. på ”Helighetens väg”. Människor som är våldsamma och aggressiva i tal och handling liknas vid rovdjur. De kommer helt visst inte att ha någon plats i Guds rättfärdiga nya värld. (Jes. 11:6; 65:25) Det är därför viktigt att de som önskar få Guds godkännande lämnar sådana rovdjurslika personlighetsdrag bakom sig och följer ”Helighetens väg”.

”Låt all illvillig bitterhet och häftighet och vrede och allt skrikande och skymfande skaffas bort ifrån er, tillsammans med all ondska”, förmanar Bibeln oss. (Ef. 4:31) I Kolosserna 3:8 läser vi: ”Ni [skall] ... lägga bort allt detta: vrede, förbittring, uselhet, skymford och oanständigt tal som kommer ur er mun.” Uttrycken ”skymfande” och ”skymford”, som används i dessa verser, åsyftar i huvudsak kränkande, nedsättande eller hädiskt tal.

Det har blivit mycket vanligt med sårande och vulgärt tal, till och med i hemmet. Gifta par häver ur sig sårande, grymma eller nedsättande kommentarer till varandra och till sina barn. Det här slaget av verbal aggression bör inte förekomma i ett kristet hem. (1 Kor. 5:11)

Helighet i gudsfruktan – en välsignelse

Det är verkligen ett privilegium att få tjäna den helige Guden, Jehova! (Jos. 24:19) Det andliga paradis som Jehova har fört oss in i är mycket dyrbart. Att vi bevarar vårt uppförande heligt i Jehovas ögon är helt klart det bästa levnadssättet.

Guds utlovade paradis på jorden kommer mycket snart att vara en verklighet. (Jes. 35:1, 2, 5–7) De som längtar efter det och som fortsätter att vandra på Guds väg kommer att bli välsignade med en plats där. (Jes. 65:17, 21) Ja, låt oss därför fortsätta att tillbe Gud i ett rent andligt tillstånd och bevara ett nära förhållande till honom.

[Fotnot]

[Bild på sidan 26]

Vad krävdes av judarna för att de skulle få vandra på ”Helighetens väg”?

[Bild på sidan 27]

Pornografi skadar ens förhållande till Jehova

[Bild på sidan 28]

”Låt ... allt skrikande och skymfande skaffas bort ifrån er”