Det är ”Gud som får det att växa”

”Varken den som planterar eller den som vattnar är ... något, utan endast Gud, som får det att växa.” (1 KOR. 3:7)

1. Hur är vi ”Guds medarbetare”?

”GUDS medarbetare.” Så beskrev aposteln Paulus dem som har förmånen att utföra ett särskilt arbete, ett arbete som vi alla kan ha del i. (Läs 1 Korinthierna 3:5–9.) Paulus syftade på arbetet med att göra lärjungar. Han liknade det vid att plantera och vattna. Om vi skall få framgång i det här viktiga arbetet behöver vi Jehovas hjälp. Paulus påminner oss om att det är ”Gud som får det att växa”.

2. Varför är det förhållandet att det är ”Gud som får det att växa” en hjälp för oss att ha en rätt syn på vår tjänst?

² Detta ödmjukande faktum hjälper oss att ha en rätt syn på vår tjänst. Vi är kanske flitiga i arbetet med att predika och undervisa, men ytterst går all ära till Jehova för den tillväxt som kan bli följden. Varför det? Därför att hur mycket vi än anstränger oss kan ingen av oss helt och fullt förstå, än mindre kontrollera, själva växtprocessen, dvs. hur någon blir en lärjunge. Kung Salomo beskrev situationen helt rätt när han skrev: ”[Du] känner ... inte den sanne Gudens verk, han som gör allt.” (Pred. 11:5)

3. Vilken likhet finns det mellan arbetet med att så bokstavlig säd och arbetet med att göra lärjungar?

³ Gör vår oförmåga att förstå hur tillväxten går till att vårt arbete är otillfredsställande? Nej. Det gör det tvärtom spännande och intressant. Kung Salomo sade: ”Så din säd om morgonen, och låt inte din hand vila innan kvällen kommer; ty du vet inte var detta får framgång, antingen här eller där, eller om båda delarna är lika bra.” (Pred. 11:6) När det gäller att så bokstavlig säd vet vi inte var eller om den kommer att gro. Det finns många omständigheter som vi inte kan påverka. Någonting liknande kan sägas om arbetet med att göra lärjungar. Jesus framhöll detta i två liknelser som finns nedtecknade i kapitel 4 i Markus evangelium. Vi skall se vad vi kan lära oss av de här båda liknelserna.

Olika slag av jord

4, 5. Redogör helt kort för Jesu liknelse i Markus 4:1–9.

⁴ I Markus 4:1–9 talar Jesus om en såningsman som sprider ut säd som råkar hamna på olika ställen: ”Hör på. Se! Såningsmannen gick ut för att så. Och när han sådde, föll en del utmed vägen, och fåglarna kom och åt upp det. Och en del föll på stället med klippgrund, där det förstås inte hade mycket jord, och det sköt omedelbart upp, eftersom det inte hade djup jord. Men när solen gick upp, förbrändes det, och eftersom det inte hade någon rot, torkade det bort. Och en del föll bland törnena, och törnena kom upp och kvävde det, och det frambringade ingen frukt. Men en del korn föll i den utmärkta jorden, och när de kom upp och växte till, började de frambringa frukt, och de bar trettiofalt och sextiofalt och hundrafalt.”

⁵ På Bibelns tid sådde man vanligtvis genom att sprida ut säden för hand. Den som sådde hade säden i ett veck på sin klädnad eller i en behållare och spred ut den med en lång, svepande rörelse. I den här liknelsen sår därför såningsmannen inte avsiktligt säd  i olika slag av jord. I stället hamnar den säd han sprider ut på olika ställen.

6. Hur förklarade Jesus liknelsen om såningsmannen?

⁶ Vi behöver inte gissa oss till vad den här liknelsen betyder. I Markus 4:14–20 fortsätter Jesus med att förklara den: ”Såningsmannen sår ordet. Dessa är då de utmed vägen där ordet sås ut; men så snart som de har hört det, kommer Satan och tar bort ordet som såddes i dem. Och likaså finns det de som sås ut på ställen med klippgrund: så snart som de har hört ordet, tar de emot det med glädje. Ändå har de ingen rot i sig, utan de består bara till en tid; sedan, så snart som vedermöda eller förföljelse uppstår för ordets skull, förmås de att snava och falla. Det är ytterligare andra som sås bland törnena; dessa är de som har hört ordet, men de bekymmer som hör denna tingens ordning till och rikedomens bedrägliga makt och begären efter allt annat tränger sig på och kväver ordet, och det blir utan frukt. Slutligen är de som såddes i den utmärkta jorden de som lyssnar till ordet och villigt tar emot det och bär frukt, trettiofalt och sextiofalt och hundrafalt.”

7. Vad representerar säden och de olika slagen av jord?

⁷ Lägg märke till att Jesus inte säger att olika slag av säd användes. Han talar i stället om att samma slag av säd faller i olika slag av jord och att det ger olika resultat. Det första slaget är hård och tillpackad jord, det andra är jord som är grund, det tredje är jord som är överväxt med törnen, och det fjärde är utmärkt, eller god, jord som ger god avkastning. (Luk. 8:8) Vad är säden för något? Det är budskapet om Guds kungarike som finns i Guds ord. (Matt. 13:19) Vad representerar de olika slagen av jord? Människor med olika hjärtetillstånd. (Läs Lukas 8:12, 15.)

8. a) Vilka är såningsmannen en bild av? b) Varför blir resultatet av predikoarbetet olika?

⁸ Vilka är såningsmannen en bild av? Han är en bild av Guds medarbetare, de som förkunnar de goda nyheterna om Guds kungarike. Likt Paulus och Apollos planterar de och vattnar. Men trots att de arbetar hårt når de skiftande resultat. Varför det? Därför att de som får höra budskapet har olika hjärtetillstånd. I liknelsen har såningsmannen ingen kontroll över resultatet. Detta känns verkligen tröstande, särskilt för dem av våra trogna bröder och systrar som har varit verksamma i många år, i vissa fall i flera årtionden, utan att egentligen få se några synbara resultat! * Varför är det så?

9. Vilken trösterik sanning betonade både aposteln Paulus och Jesus?

 ⁹ Troheten hos den som sår bedöms inte efter resultatet av hans arbete. Paulus anspelade på det när han sade: ”Var och en skall få sin egen lön efter sin egen möda.” (1 Kor. 3:8) Lönen bestäms av den möda som lagts ner, inte av resultatet av denna möda. Jesus betonade den tanken när hans lärjungar kom tillbaka efter en predikofärd. De var jublande glada därför att demonerna underordnade sig dem när de använde Jesu namn. Hur spännande det här än kan ha varit sade Jesus till dem: ”Gläd er ändå inte över detta, att andarna underordnar sig er, utan gläd er därför att era namn har blivit inskrivna i himlarna.” (Luk. 10:17–20) Även om den som sår inte ser någon stor ökning som en följd av sitt arbete, behöver det inte betyda att han har varit mindre flitig eller trogen än andra. Resultatet beror till stor del på hjärtetillståndet hos den som får höra budskapet. Men ytterst är det Gud som får det att växa!

Det ansvar som de som hör ordet har

10. Vad är det som avgör om den som hör ordet liknar utmärkt jord eller inte?

¹⁰ Hur är det då med dem som hör ordet? Är det förutbestämt hur de kommer att reagera? Nej. De måste själva välja om de vill likna utmärkt jord eller inte. En människas hjärtetillstånd kan förändras till det bättre eller till det sämre. (Rom. 6:17) Jesus sade i sin liknelse att ”så snart som ... [somliga] har hört” ordet, kommer Satan och tar bort det. Men det behöver inte bli så. I Jakob 4:7 uppmuntras de kristna att ”stå emot Djävulen”, eftersom han då kommer att fly från dem. Jesus beskriver andra som sådana som först tar emot ordet med glädje men som sedan snavar och faller på grund av att de inte har någon ”rot i sig”. Men Guds tjänare uppmanas att ”vara rotade och befästa på grundvalen”, så att de kan fatta ”vad bredden och längden och höjden och djupet är och lära känna Kristi kärlek, som överträffar kunskapen”. (Ef. 3:17–19; Kol. 2:6, 7)

11. Hur kan någon undvika att låta bekymmer och rikedomen kväva ordet?

¹¹ Andra som har hört ordet beskrivs som sådana som låter ”de bekymmer som hör denna tingens ordning till och rikedomens bedrägliga makt” tränga sig på och kväva ordet. (1 Tim. 6:9, 10) Hur kan de undvika detta? Aposteln Paulus svarar: ”Låt ert levnadssätt vara fritt från penningkärlek; nöj er med det som är. Ty han har sagt: ’Jag skall under inga omständigheter släppa dig, inte heller under några omständigheter överge dig.’” (Hebr. 13:5)

12. Varför bär de som representeras av den utmärkta jorden olika mycket frukt?

¹² Slutligen säger Jesus att det som såddes i den utmärkta jorden ”bär frukt, trettiofalt och sextiofalt och hundrafalt”. Somliga av dem som tar emot ordet har ett gott hjärtetillstånd och bär frukt, men deras omständigheter gör att de inte kan uträtta lika mycket som andra i fråga om att förkunna de goda nyheterna. Så till exempel kan hög ålder eller sjukdom sätta ner krafterna och begränsa vad somliga kan göra i predikoarbetet. (Jämför Markus 12:43, 44.) Återigen har kanske den som sår säden liten eller ingen kontroll alls över detta, men han gläder sig när han ser att Jehova har fått det att växa. (Läs Psalm 126:5, 6.)

Såningsmannen som sover

13, 14. a) Redogör helt kort för Jesu liknelse i Markus 4:26–29. b) Vilka representeras av såningsmannen, och vad är säden?

¹³ I Markus 4:26–29 finns en annan liknelse om en såningsman: ”Så är då Guds kungarike alldeles som när en man kastar ut säden på marken, och han sover om natten och stiger upp på dagen, och säden skjuter upp och växer sig hög, precis hur vet han inte. Av sig själv bär marken frukt steg för steg: först grässtrået, sedan sädesaxet, slutligen fullbildat  korn i axet. Men så snart som frukten medger det, sätter han i gång med skäran, eftersom skördetiden har kommit.”

¹⁴ Vem är den här såningsmannen? Somliga i kristenheten menar att det är Jesus själv. Men hur skulle det kunna sägas att Jesus sover och inte vet hur säden växer? Jesus känner naturligtvis till hur växtprocessen fungerar! I likhet med den såningsman som nämndes tidigare representerar den här såningsmannen i stället enskilda förkunnare, dessa som sår Guds kungarikes säd genom att flitigt ta del i predikoverksamheten. Säden som kastas ut på marken är ordet som de predikar. *

15, 16. Vilken sanning beträffande bokstavlig och andlig tillväxt framhöll Jesus i sin liknelse om såningsmannen?

¹⁵ Jesus säger att såningsmannen ”sover om natten och stiger upp på dagen”. Det är inte fråga om någon försumlighet från såningsmannens sida. Det är helt enkelt en beskrivning av en normal rutin i livet som följs av de flesta människor. Ordalydelsen i den här versen visar att det är fråga om något fortgående som består i att man under en tidsperiod arbetar på dagen och sover om natten. Jesus förklarade vad som hände under den tiden. ”Säden skjuter upp och växer sig hög”, säger han. Sedan tillägger han: ”Precis hur vet han inte.” Tonvikten läggs på det faktum att växten sker ”av sig själv”. *

¹⁶ Vad slog Jesus fast här? Lägg märke till att tonvikten läggs på tillväxt och på att det är något som sker steg för steg. ”Av sig själv bär marken frukt steg för steg: först grässtrået, sedan sädesaxet, slutligen fullbildat korn i axet.” (Mark. 4:28) Den här tillväxten sker gradvis och i olika steg. Den kan inte tvingas fram eller skyndas på. Detsamma gäller andlig tillväxt. Den sker steg för steg allteftersom Jehova låter sanningen växa i hjärtat hos en människa som är rätt sinnad. (Apg. 13:48; Hebr. 6:1)

17. Vilka gläder sig när sanningens säd bär frukt?

¹⁷ Hur tar såningsmannen del i skörden ”så snart som frukten medger det”? När Jehova får sanningen om hans kungarike att växa i hjärtat hos nya lärjungar, kommer de till sist till en punkt där deras kärlek till Gud motiverar  dem att överlämna sitt liv åt honom. De visar sitt överlämnande genom att bli döpta i vatten. Bröder som fortsätter att gå framåt mot mogenhet kan efter hand axla större ansvar i församlingen. Rikets frukt skördas både av den som ursprungligen sådde och av andra förkunnare som kanske inte personligen haft del i att så den säd som frambringade en viss lärjunge. (Läs Johannes 4:36–38.) Ja, ”den som sår och den som skördar ... [gläder] sig tillsammans”.

Lärdomar för oss

18, 19. a) Hur har den här genomgången av två av Jesu liknelser uppmuntrat dig personligen? b) Vad kommer att behandlas i nästa artikel?

¹⁸ Vad har vi lärt oss av genomgången av dessa båda liknelser i Markus, kapitel 4? Vi kan tydligt se att vi har ett arbete att utföra – arbetet med att så. Vi bör inte låta ursäkter och tänkbara problem och svårigheter hindra oss från att utföra det här arbetet. (Pred. 11:4) Nej, vi är ju medvetna om vilken underbar förmån vi har som får räknas som Guds medarbetare. Jehova är den som ger den andliga tillväxten och välsignar de ansträngningar som vi och de som tar emot budskapet gör. Vi inser att vi inte kan tvinga någon att växa till andligen. Vi behöver inte heller känna oss nedslagna eller modfällda om tillväxten är långsam eller uteblir. Det är trösterikt att veta att vår framgång bedöms efter vår trohet mot Jehova och efter hur troget vi fullgör det uppdrag han gett oss att predika ”dessa goda nyheter om kungariket ... till ett vittnesbörd för alla nationerna”. (Matt. 24:14)

¹⁹ Vilka ytterligare lärdomar gav Jesus angående hur nya lärjungar och arbetet med att predika växer till? Svaret på den frågan finns i andra liknelser i evangelierna. Vi skall undersöka några av dessa liknelser i nästa artikel.

[Fotnoter]

Minns du?

• Vilka är några av likheterna mellan att så bokstavlig säd och att predika budskapet om Guds kungarike?

• Hur bedömer Jehova troheten hos en förkunnare?

• Vilken likhet mellan bokstavlig och andlig tillväxt framhöll Jesus?

• Hur gläder sig ”den som sår och den som skördar ... tillsammans”?

[Frågor]

[Bilder på sidan 13]

Varför liknade Jesus en förkunnare av Guds kungarike vid en man som sår säd?

[Bilder på sidan 15]

De som representeras av den utmärkta jorden tar helhjärtat del i att predika så mycket som deras omständigheter tillåter

[Bilder på sidan 16]

Det är ”Gud som får det att växa”