Gå direkt till innehållet

Gå direkt till innehållsförteckningen

Hur vi klarar av utmaningarna i tjänsten från hus till hus

Hur vi klarar av utmaningarna i tjänsten från hus till hus

Hur vi klarar av utmaningarna i tjänsten från hus till hus

”Vi ... tog mod till oss för att förkunna Guds goda nyheter för er under stor kamp.” (1 THESS. 2:2)

1. Vilka utmaningar ställdes Jeremia inför, och hur kunde han klara av dem?

JEREMIA var en människa med känslor lika våra. När Jehova talade om för honom att han skulle få uppdraget att vara en ”profet för nationerna”, utropade han: ”Ack, suveräne Herre Jehova! Se, jag förstår ju inte att tala, för jag är bara en pojke.” Men han förlitade sig ändå på Jehova och tog emot uppdraget. (Jer. 1:4–10) I mer än 40 år fick Jeremia utstå likgiltighet, negativa reaktioner, hån och till och med fysiskt våld. (Jer. 20:1, 2) Ibland ville han ge upp alltsammans. Men han fortsatte uthålligt att predika ett impopulärt budskap för människor som till stor del inte brydde sig om vad han sade. I Guds kraft kunde Jeremia uträtta sådant som han aldrig skulle ha klarat av annars. (Läs Jeremia 20:7–9.)

2, 3. Hur ställs Guds tjänare i våra dagar inför liknande utmaningar som Jeremia?

2 Många av Guds tjänare i våra dagar kan sätta sig in i hur Jeremia kände det. När vi först förstod att vi borde predika från hus till hus var det somliga av oss som sade: ”Jag kommer aldrig att kunna göra det.” Men när vi insåg att det var Jehovas vilja att vi skulle förkunna de goda nyheterna, övervann vi vår ängslan och började predika. Många av oss stötte dock på problem som gjorde det svårt för oss att fortsätta predika, åtminstone för en tid. Det går inte att förneka att det är en utmaning att börja predika från hus till hus och att fortsätta med det ända till slutet. (Matt. 24:13)

3 Hur är det då om du har studerat Bibeln tillsammans med Jehovas vittnen och gått på församlingens möten en tid men tvekar att börja predika från hus till hus? Eller hur är det om du är ett döpt vittne som tycker att det är svårt att ta del i tjänsten från dörr till dörr, trots att du är fysiskt i stånd att göra det? Du kan vara övertygad om att människor med varje tänkbar bakgrund kan klara av utmaningarna i tjänsten från hus till hus. Med Jehovas hjälp kan du också göra det.

Vi tar mod till oss

4. Vad var det som gjorde att aposteln Paulus kunde förkunna de goda nyheterna med frimodighet?

4 Du förstår säkert att det världsomfattande predikoarbetet inte utförs genom mänsklig kraft eller vishet, utan genom Guds ande. (Sak. 4:6) Detta gäller också enskilda kristnas tjänst. (2 Kor. 4:7) Tänk på aposteln Paulus. Han erinrade sig ett tillfälle då han och hans missionärskamrat blev illa behandlade av motståndare och skrev: ”Sedan vi först hade lidit och blivit oförskämt behandlade i Filippi ..., [tog vi] med hjälp av vår Gud ... mod till oss för att förkunna Guds goda nyheter för er under stor kamp.” (1 Thess. 2:2; Apg. 16:22–24) Vi har kanske svårt att tänka oss att en så nitisk förkunnare som Paulus ibland tyckte att det var en kamp att predika. Men Paulus behövde, precis som vi alla, förlita sig på Jehova för att kunna tala om de goda nyheterna med frimodighet. (Läs Efesierna 6:18–20.) Hur kan vi följa Paulus exempel?

5. Vad kan ge oss mod att predika?

5 Vi kan ta mod till oss bland annat genom bönen. En pionjär sade: ”Jag ber om att jag skall kunna tala med tillförsikt, att jag skall kunna nå människors hjärta och att jag skall finna glädje i tjänsten. Det här är ju trots allt Jehovas verk och inte vårt, så vi kan inte göra någonting utan hans hjälp.” (1 Thess. 5:17) Vi behöver alla ständigt be om Guds heliga andes hjälp för att kunna predika med frimodighet. (Luk. 11:9–13)

6, 7. a) Vilken syn fick Hesekiel, och vad betydde den? b) Vad kan Guds tjänare i våra dagar lära av Hesekiels syn?

6 Hesekiels bok visar någonting annat som kan hjälpa oss att tala med frimodighet. I en syn gav Jehova Hesekiel en bokrulle, och på båda sidor i den var det skrivet ”klagosånger och jämmer och klagan”. Jehova uppmanade honom att äta den med orden: ”Människoson, du skall låta din buk äta, så att du kan fylla dina inälvor med denna rulle som jag ger dig.” Vad betydde den här synen? Hesekiel skulle helt och fullt ta till sig det budskap han skulle förkunna. Det skulle så att säga bli en del av honom, påverka hans innersta känslor. Profeten berättar vidare: ”Jag åt den, och den blev söt som honung i min mun.” För Hesekiel var det en njutning att förkunna Guds budskap offentligt, ja det var som att äta honung. Han tyckte att det var en stor förmån att få representera Jehova och fullgöra det uppdrag han hade fått av honom, trots att det innebar att han skulle förkunna ett kraftfullt budskap för ett folk som inte ville lyssna. (Läs Hesekiel 2:8–3:4, 7–9.)

7 Den här synen innehåller en viktig lärdom för Guds tjänare i våra dagar. Vi har också ett kraftfullt budskap att förkunna för människor som inte alltid sätter värde på våra ansträngningar. För att vi skall kunna fortsätta att betrakta den kristna tjänsten som en ärofylld uppgift som vi fått från Gud måste vi vara andligen välnärda. Vi kan inte ta till oss Guds ord helt och fullt om vårt personliga studium är ytligt eller oregelbundet. Skulle du kunna förbättra kvaliteten på din personliga bibelläsning eller ditt studium av Bibeln och bli mer regelbunden när det gäller detta? Skulle du ännu oftare kunna meditera över det du läser? (Ps. 1:2, 3)

Hur vi kan få i gång bibliska samtal

8. Vilken metod har hjälpt somliga förkunnare att sätta i gång bibliska samtal i tjänsten från hus till hus?

8 Många förkunnare tycker att det svåraste i tjänsten från hus till hus är de inledande orden. I vissa områden är det faktiskt svårt att få i gång ett samtal. Somliga förkunnare tycker att det känns lättare att tala med någon vid dörren om de börjar med att säga några väl valda ord och sedan ger den besökte en traktat, ungefär som i förslagen i rutan. Titeln på traktaten eller färgbilderna kan fånga den besöktes uppmärksamhet och ge oss tillfälle att helt kort förklara syftet med vårt besök och ställa en fråga. En annan möjlighet är att visa den besökte tre eller fyra olika traktater och be honom välja den som han tycker verkar mest intressant. Vårt mål är naturligtvis inte att enbart lämna traktater eller att använda dem vid varje dörr, utan att sätta i gång ett bibliskt samtal som kan leda fram till ett bibelstudium.

9. Varför är det viktigt med god förberedelse?

9 Oavsett vilken metod du använder kommer god förberedelse att hjälpa dig att känna dig säker och entusiastisk i tjänsten från hus till hus. En pionjär sade: ”Jag tycker att det är roligare om jag är väl förberedd. Det gör att jag vill tala med människor om det jag har förberett.” En annan pionjär sade: ”När jag vet vad som står i de publikationer jag tänker erbjuda blir jag entusiastisk över att få använda dem.” Det är till viss nytta att tyst gå igenom det man tänker säga, men många tycker att det är bättre att öva framställningen högt. Det hjälper dem att ge sitt bästa åt Jehova. (Kol. 3:23; 2 Tim. 2:15)

10. Vad kan man göra för att mötena för tjänst skall bli praktiska och nyttiga?

10 Möten för tjänst som ger praktiska förslag bidrar till att göra tjänsten från hus till hus effektivare och roligare. Om dagens text direkt har med vårt predikoarbete att göra, kan den broder som har hand om mötet för tjänst läsa den och göra en kort tillämpning. Men han bör använda tillräckligt med tid till att dryfta eller visa en enkel framställning som passar för distriktet eller ge andra praktiska upplysningar som kan användas i tjänsten den dagen. Det kommer att hjälpa dem som är där att avge ett gott vittnesbörd. Genom att vara väl förberedda kan äldste och andra som leder dessa möten klara av att göra detta och ändå se till att de hålls inom den tilldelade tiden. (Rom. 12:8)

Vikten av att lyssna

11, 12. Hur hjälper det oss att nå människor med de goda nyheterna om vi lyssnar med medkänsla? Ge exempel.

11 Det är inte enbart god förberedelse som hjälper oss att sätta i gång bibliska samtal och nå hjärtat hos människorna på distriktet, utan vi måste också visa ett äkta personligt intresse. Vi kan visa ett sådant intresse bland annat genom att vara goda lyssnare. En resande tillsyningsman sade: ”När vi har tålamod och visar att vi är villiga att lyssna till människor känner de sig tilltalade av de goda nyheterna, och det är ett fint uttryck för vårt varma personliga intresse.” Ja, det är viktigt att lyssna med medkänsla. Det kan vara just det som öppnar den besöktes hjärta, vilket följande erfarenhet visar.

12 I en insändare i tidningen Le Progrès, som ges ut i Saint-Étienne i Frankrike, beskrev en kvinna ett besök av två förkunnare som knackade på hennes dörr kort efter det att hennes treåriga dotter hade dött. ”Jag förstod på en gång att de var Jehovas vittnen”, skrev hon. ”Jag skulle just artigt säga att jag inte var intresserad, men så såg jag en broschyr som de tänkte erbjuda. Den handlade om varför Gud tillåter lidandet. Jag bestämde mig därför för att bjuda in dem så att jag skulle kunna visa att de hade fel. ... Vittnena stannade i lite över en timme. De lyssnade på mig med stor medkänsla, och när de gick kände jag mig så pass mycket bättre att jag sade att de skulle få komma tillbaka.” (Rom. 12:15) Efter en tid började kvinnan studera Bibeln. Det är tydligt att det hon kom ihåg från det första besöket inte var vad vittnena sade, utan att de lyssnade.

13. Hur kan vi anpassa vår framställning efter dem vi talar med?

13 När vi lyssnar med medkänsla låter vi i själva verket människor tala om för oss varför de behöver Guds kungarike. Det gör det mycket lättare för oss att tala med dem om de goda nyheterna. Du har förmodligen lagt märke till att duktiga förkunnare kan konsten att lyssna. (Ords. 20:5) De visar ett verkligt intresse för dem de träffar i tjänsten. De antecknar inte bara deras namn och adress, utan också vad de är intresserade av och vad de funderar över. När någon undrar över något särskilt, undersöker de saken och går snart tillbaka och berättar vad de har hittat. Precis som aposteln Paulus anpassar de sin framställning efter dem de talar med. (Läs 1 Korinthierna 9:19–23.) Sådant uppriktigt intresse gör att människor tilltalas av de goda nyheterna och återspeglar också ”vår Guds ömma medkänsla”. (Luk. 1:78)

Bevara en positiv inställning

14. Hur kan vi återspegla Jehovas egenskaper när vi går i tjänsten?

14 Jehova har visat att han respekterar vår värdighet genom att ge oss en fri vilja. Trots att han är Gud den Allsmäktige tvingar han ingen att tjäna honom utan vädjar till människor på grundval av kärlek, och han välsignar dem som visar att de uppskattar allt det underbara han gör för dem. (Rom. 2:4) Som Guds tjänare bör vi varje gång vi vittnar vara beredda att bära fram de goda nyheterna på ett sätt som är värdigt vår barmhärtige Gud. (2 Kor. 5:20, 21; 6:3–6) Därför måste vi bevara en positiv inställning till människorna på vårt distrikt. Vad kan hjälpa oss att göra det?

15. a) Vad uppmanade Jesus sina apostlar att göra om människor inte lyssnade till budskapet? b) Vad kan hjälpa oss att inrikta oss på att finna dem som är värdiga?

15 Jesus sade till sina efterföljare att de inte skulle bli överdrivet bekymrade om somliga inte lyssnade till budskapet, utan i stället inrikta sig på att finna dem som var värdiga. (Läs Matteus 10:11–15.) Något som kan hjälpa oss att göra det är att vi sätter upp mindre mål som är möjliga att nå. En broder liknar sig själv vid en guldgrävare. Hans motto är: ”Jag förväntar mig att hitta guld någon gång under dagen.” En annan broder har som mål att ”träffa en vänlig person varje vecka och gå tillbaka efter ett par dagar för att uppodla intresset”. En del förkunnare försöker att om möjligt läsa åtminstone ett bibelställe för var och en de besöker. Vilket realistiskt mål skulle du kunna sätta upp?

16. Vilka skäl har vi att fortsätta predika?

16 Framgången i tjänsten från hus till hus beror inte enbart på om människorna på distriktet lyssnar eller inte. Predikandet är viktigt för uppriktiga människors räddning, men det har också stor betydelse på andra sätt. Den kristna tjänsten ger oss tillfälle att visa att vi älskar Jehova. (1 Joh. 5:3) Den gör att vi undviker blodskuld. (Apg. 20:26, 27) Genom den varnas de ogudaktiga för att ”stunden för ... [Guds] dom har kommit”. (Upp. 14:6, 7) Och framför allt blir Jehovas namn lovprisat på hela jorden genom predikandet av de goda nyheterna. (Ps. 113:3) Därför måste vi fortsätta att förkunna budskapet om Guds kungarike, oavsett om människor lyssnar eller inte. Ja, alla våra ansträngningar att förkunna de goda nyheterna är något vackert i Jehovas ögon. (Rom. 10:13–15)

17. Vad kommer människor snart att tvingas inse?

17 Även om många i våra dagar ser ner på vårt predikoarbete, kommer de snart att se det i nytt ljus. (Matt. 24:37–39) Jehova försäkrade Hesekiel om att Israels upproriska hus, när de domar han förkunnade verkställdes, skulle ”inse att en profet ... varit mitt ibland dem”. (Hes. 2:5) När Gud verkställer sina domar över den nuvarande världsordningen kommer människor på liknande sätt att tvingas inse att det budskap som Jehovas vittnen predikade på offentliga platser och från hus till hus i själva verket kom från den ende sanne Guden, Jehova, och att vittnena verkligen tjänade som hans representanter. Vilken förmån vi har som får bära hans namn och förkunna hans budskap i den här kritiska tiden! I hans kraft kommer vi att fortsätta att klara av utmaningarna i tjänsten från hus till hus.

Hur skulle du svara?

• Hur kan vi ta mod till oss för att predika?

• Vad kan hjälpa oss att sätta i gång bibliska samtal i tjänsten från hus till hus?

• Hur kan vi visa uppriktigt intresse för andra?

• Vad kan hjälpa oss att bevara en positiv inställning till människorna på vårt distrikt?

[Frågor]

[Ruta/Bild på sidan 9]

Ett sätt att få i gång bibliska samtal

De inledande orden:

▪ När du har hälsat på den besökte kan du ge honom en traktat och säga: ”Jag besöker dig för att jag skulle vilja visa dig en uppmuntrande tanke om det här viktiga ämnet.”

▪ Eller också kan du visa en traktat och säga: ”Jag besöker dig helt kort för att höra vad du tror om det här ämnet.”

Om den besökte tar emot traktaten:

▪ Ställ utan någon längre paus en enkel synpunktsfråga som grundar sig på traktatens titel.

▪ Lyssna noga till svaret och försök förstå hur den besökte tänker. Visa att du uppskattar att han säger sin mening.

Hur man fortsätter samtalet:

▪ Läs och kommentera ett eller ett par bibelställen, och anpassa din framställning efter vad den besökte är intresserad av och funderar över.

▪ När han eller hon visar intresse, erbjud då litteratur och visa om möjligt hur ett bibelstudium går till. Avtala om att komma tillbaka.