Jehova förde sina tjänare ”i säkerhet” på Bibelns tid

”Gud, skynda dig att göra något för mig. Du är min hjälp och den som för mig i säkerhet.” (PS. 70:5)

1, 2. a) I synnerhet när vänder sig Guds tillbedjare till honom för att få hjälp? b) Vilken fråga uppstår, och var kan vi finna svaret?

FÖRÄLDRARNA till en 23-årig gift kvinna får under sin semester veta att deras dotter har försvunnit under mystiska omständigheter. Man misstänker att ett brott har begåtts. De packar genast sina väskor för att resa hem, och de ber innerligt till Jehova om hjälp. Ett vittne som är 20 år får veta att han har en sjukdom som kommer att göra honom helt förlamad. Han vänder sig omedelbart till Jehova i bön. En ensamstående mamma som anstränger sig hårt för att finna ett arbete har inte ens råd att köpa mat till sig själv och sin 12-åriga dotter. Hon utgjuter sitt hjärta i bön till Jehova. Ja, när de som tillber Gud drabbas av allvarliga problem, känns det naturligt för dem att vända sig till honom för att få hjälp. Har du någon gång ropat till Jehova när du känt ett desperat behov av hjälp?

² Nu uppstår en viktig fråga: Kan vi verkligen räkna med att Jehova skall lyssna till våra böner om hjälp? Det trosstärkande svaret finns i Psalm 70. Den här gripande psalmen skrevs av David, en lojal tillbedjare av Jehova som drabbades av många svåra prövningar och problem under sitt liv. Under inspiration skrev psalmisten om Jehova: ”Gud, ... du är min hjälp och den som för mig i säkerhet.” (Ps. 70:5) När vi nu undersöker Psalm 70 kan vi få hjälp att förstå varför också vi i tider av nöd kan vända oss till Jehova i full förtröstan på att han kommer att vara ”den som för ... [oss] i säkerhet”.

”Du är ... den som för ... i säkerhet”

3. a) Vilket angeläget rop om hjälp finner vi i Psalm 70? b) Vilken tillförsikt ger David uttryck åt i Psalm 70?

³ Psalm 70 börjar och slutar med ett angeläget rop till Gud om hjälp. (Läs Psalm 70:1–5.) David bönfaller Jehova om att han skall ”skynda” till hans hjälp och att han skall ”skynda ... [sig]” att befria honom. I de mellanliggande verserna kommer David med fem vädjanden. Varje vädjan börjar med  ordet ”låt” och ger uttryck åt en önskan, en begäran. De tre första gäller dem som försöker döda honom. David vädjar om att Jehova skall besegra dessa fiender och låta dem skämmas för sin ondska. De båda följande vädjandena, som vi finner i vers 4, har med Guds folk att göra. David ber att de som söker Jehova skall motiveras att glädja sig och upphöja honom. I avslutningen av psalmen säger David till Jehova: ”Du är min hjälp och den som för mig i säkerhet.” Lägg märke till att David inte säger: ”Må du visa dig vara”, som om han kom med ytterligare en vädjan. Han säger i stället: ”Du är”, vilket visar den tillförsikt han känner. David har tro på att han kommer att få hjälp från Gud.

4, 5. Vad lär vi oss om David av Psalm 70, och vilken tillförsikt kan vi ha?

⁴ Vad visar Psalm 70 när det gäller David? När han konfronterades med fiender som var fast beslutna att döda honom, valde han att inte ta saken i egna händer. Han förtröstade i stället på att Jehova skulle ta itu med hans motståndare i sin egen rätta tid och på sitt eget sätt. (1 Sam. 26:10) David var fast övertygad om att Jehova hjälper och befriar dem som söker honom. (Hebr. 11:6) David hade tro på att sådana sanna tillbedjare hade all anledning att glädja sig och att upphöja Jehova genom att tala med andra om hans storhet. (Ps. 5:11; 35:27)

⁵ Vi kan likt David ha full förtröstan på att Jehova är vår hjälpare och ”den som för ... [oss] i säkerhet”. När vi ställs inför svåra prövningar eller känner oss i desperat behov av hjälp och stöd, kan vi därför be om att Jehova snabbt skall komma till vår undsättning. (Ps. 71:12) Vad kan då Jehova tänkas göra som svar på våra böner om hjälp? Innan vi ser närmare på hur Jehova kan hjälpa oss, skall vi se hur han på tre olika sätt förde David i säkerhet och hjälpte honom när han som bäst behövde det.

Befriad från motståndare

6. Vad hjälpte David att förstå att Jehova för de rättfärdiga i säkerhet?

⁶ Genom de delar av Skrifterna som David hade tillgång till visste han att de rättfärdiga kan räkna med att få Jehovas hjälp. När Jehova lät den stora översvämningen komma över en ogudaktig värld, bevarade han Noa och hans gudfruktiga familj. (1 Mos. 7:23) När Jehova lät eld och svavel regna över de onda invånarna i Sodom och Gomorra, såg han till att den rättfärdige Lot och hans båda döttrar undkom med livet i behåll. (1 Mos. 19:12–26) När Jehova tillintetgjorde den stolte farao och hans militärstyrkor i Röda havet, skyddade han sitt folk och hjälpte dem att undgå ett katastrofalt slut. (2 Mos. 14:19–28) Är det då att undra på att David i en annan psalm lovprisade Jehova som ”en Gud som utför räddningsgärningar”? (Ps. 68:20)

7–9. a) Varför litade David på Guds förmåga att rädda? b) Vem gav David äran för sin befrielse?

⁷ David hade också ett mycket personligt skäl att obetingat lita på Jehovas förmåga att rädda. Han hade själv fått uppleva att Jehovas ”eviga armar” kan befria dem som tjänar honom. (5 Mos. 33:27) Vid mer än ett tillfälle hade Jehova räddat David från ”vreda fiender”. (Ps. 18:17–19, 48) Vi kan se på ett exempel.

⁸ När kvinnorna i Israel började lovprisa David för hans militära skicklighet, blev kung Saul så avundsjuk att han vid två tillfällen slungade sitt spjut mot David. (1 Sam. 18:6–9) Båda gångerna undgick David att bli träffad av den vassa spjutspetsen. Berodde det här enbart på Davids skicklighet och snabbhet som en erfaren krigare? Nej. Redogörelsen i Bibeln säger att ”Jehova var med honom”. (Läs 1 Samuelsboken 18:11–14.) Längre fram, när Sauls planer att låta filistéerna döda David misslyckades, ”såg ... och visste [Saul] att Jehova var med David”. (1 Sam. 18:17–28)

 ⁹ Vem gav David äran för sin befrielse? I överskriften till Psalm 18 sägs det att David ”framförde orden i denna sång till Jehova på den dag då Jehova hade befriat honom ... ur Sauls hand”. Så här uttryckte David sina känslor i sång: ”Jehova är min branta klippa och mitt fäste och den som för mig i säkerhet. Min Gud är min klippa. Jag tar min tillflykt till honom.” (Ps. 18:2) Är det inte trosstärkande att veta att Jehova kan befria sina tjänare? (Ps. 35:10)

Stöd på sjukbädden

10, 11. Vad hjälper oss att avgöra när David kan ha drabbats av den sjukdom som nämns i Psalm 41?

¹⁰ I Psalm 41 läser vi om ett tillfälle då kung David blev allvarligt sjuk. En tid var han sängliggande och så sjuk att några av hans fiender menade att han aldrig skulle tillfriskna. (Vers 7, 8) När blev David så svårt sjuk? Det som nämns i den här psalmen kan avse den stressfyllda tid i Davids liv då hans son Absalom försökte tillskansa sig tronen. (2 Sam. 15:6, 13, 14)

¹¹ David säger till exempel att en vän som han litade på, en som åt hans bröd, förrådde honom. (Vers 9) Det här kanske påminner oss om en viss händelse i Davids liv. Under Absaloms uppror blev Davids förtrogne rådgivare Ahitofel en förrädare och förenade sig med Absalom i upproret mot kungen. (2 Sam. 15:31; 16:15) Tänk dig den försvagade kungen ligga där på sjukbädden, så kraftlös att han inte orkar stiga upp och medveten om att han är omgiven av konspiratörer som önskar livet ur honom så att de kan verkställa sina onda planer. (Vers 5)

12, 13. a) Vilken tillförsikt gav David uttryck åt? b) Hur kan Gud ha styrkt David?

¹² Davids förtröstan på den som för sina tjänare ”i säkerhet” var stark. David sade beträffande en rättrådig tillbedjare av Jehova som är sjuk: ”På olyckans dag skall Jehova föra honom i säkerhet. Jehova skall stödja honom på sjukbädden, hela hans säng skall du förvandla under hans sjukdom.” (Ps. 41:1, 3) Här lägger vi återigen märke till Davids tillförsikt, som kommer till uttryck i orden ”Jehova skall”. David var säker på att Jehova skulle föra honom i säkerhet. Hur då?

¹³ David förväntade inte att Jehova skulle göra ett underverk och bota honom från hans sjukdom. Men han var säker på att Jehova skulle ”stödja honom” – dvs. ge honom stöd och kraft när han låg sjuk. David behövde definitivt få sådan hjälp. Förutom sjukdomen, som gjorde honom svag, var han omgiven av fiender som talade illa om honom. (Vers 5, 6) Det är möjligt att Jehova styrkte David genom att påminna honom om tröstande tankar. Det är intressant att lägga märke till att David sade: ”Du [har] hållit [mig] uppe för min ostrafflighets skull.” (Vers 12) David kan också ha hämtat styrka av att tänka på att Jehova betraktade honom som ostrafflig, trots hans försvagade tillstånd och allt ont som hans fiender talade om honom. David tillfrisknade till sist från sin sjukdom. Är det inte lugnande att veta att Jehova kan stödja dem som är sjuka? (2 Kor. 1:3)

Hjälp att klara livets uppehälle

14, 15. När var David och hans män i behov av förnödenheter, och vilken hjälp fick de?

¹⁴ När David blev kung i Israel kunde han njuta av bästa tänkbara mat och dryck, och han kunde också bjuda in många andra att äta vid hans bord. (2 Sam. 9:10) Men han visste också vad det ville säga att ha det knappt ställt. När hans son Absalom organiserade ett uppror och försökte tillskansa sig tronen lämnade David och några av dem som lojalt stödde honom Jerusalem. De flydde till Gileads land, som låg öster om Jordan. (2 Sam. 17:22, 24) David och hans män tvingades leva som flyktingar och var snart i  trängande behov av mat och dryck, och de behövde också vila. Men var skulle de kunna få tag på förnödenheter i det här relativt avsides belägna området?

¹⁵ Slutligen kom David och hans män till staden Mahanajim. Där träffade de på tre modiga män – Sobi, Makir och Barsillaj. De var beredda att riskera sina liv för att hjälpa den som Gud utvalt till kung, för om Absalom tillskansade sig tronen skulle han utan tvivel se till att alla som hade gett David sitt stöd blev strängt bestraffade. De här tre lojala undersåtarna insåg Davids och hans mäns svåra belägenhet och gav dem det de behövde, bland annat sängar, vete, korn, rostad säd, bondbönor, linser, honung, smör och får. (Läs 2 Samuelsboken 17:27–29.) De tre männens ovanligt stora lojalitet och gästfrihet måste ha rört Davids hjärta. Hur skulle David någonsin kunna glömma vad de hade gjort för honom?

16. Vem var det som ytterst såg till att David och hans män fick det de behövde?

¹⁶ Men vem var det som ytterst såg till att David och hans män fick det de behövde? David var övertygad om att Jehova sörjer för sina tillbedjares behov. Jehova kan så att säga ge några av sina tjänare en liten knuff, så att de hjälper en medtillbedjare som är i nöd. När David tänkte på det som hände i Gileads land betraktade han utan tvivel de tre männens omtanke som ett uttryck för Jehovas kärleksfulla omvårdnad. Mot slutet av sitt liv skrev David: ”En ung man har jag varit, och nu har jag blivit gammal, men jag har aldrig sett den rättfärdige [han själv inräknad] övergiven eller hans avkomma söka efter bröd.” (Ps. 37:25) Är det inte trösterikt att veta att Jehovas arm aldrig är för kort? (Ords. 10:3)

”Jehova vet ... att befria” sina tjänare

17. Vad har Jehova gång på gång visat?

¹⁷ David var bara en av många tillbedjare som Jehova förde i säkerhet på Bibelns tid. Sedan Davids dagar har Gud gång på gång visat att aposteln Petrus ord är sanna: ”Jehova vet ... att befria de gudhängivna ur prövningen.” (2 Petr. 2:9) Vi kan belysa detta med ytterligare två exempel.

18. Hur befriade Jehova sina tjänare på Hiskias tid?

¹⁸ När den mäktiga assyriska hären invaderade Juda och hotade Jerusalem på 700-talet f.v.t., bad kung Hiskia: ”Jehova, vår Gud, rädda oss ..., så att alla jordens kungariken inser att du, Jehova, ensam är Gud.” (Jes. 37:20) Det viktigaste för Hiskia var Guds namn och rykte. Jehova besvarade den här innerliga  bönen. På bara en natt slog en enda ängel ihjäl 185 000 assyrier och befriade Jehovas trogna tjänare. (Jes. 37:32, 36)

19. Genom att lyda vilken varning undgick de första kristna att drabbas av katastrof?

¹⁹ Bara några dagar före sin död gav Jesus en profetisk varning till nytta för sina lärjungar i Judeen. (Läs Lukas 21:20–22.) Några årtionden gick, men år 66 v.t. fick ett judiskt uppror romerska trupper att dra ut mot Jerusalem. De romerska legionerna under Cestius Gallus lyckades underminera delar av tempelmuren men drog sig sedan plötsligt tillbaka. De trogna kristna, som insåg att det här var ett tillfälle att undkomma den förstöring som Jesus hade förutsagt, flydde till bergen. De romerska härarna återvände år 70. Den här gången drog de sig inte tillbaka, och Jerusalem blev fullständigt ödelagt. De kristna som hade lytt Jesu varning undgick att drabbas av denna förskräckliga katastrof. (Luk. 19:41–44)

20. Varför kan vi lita på att Jehova är den som för oss i säkerhet?

²⁰ Det är trosstärkande att tänka på bevisen för att Jehova hjälper sina tjänare. Det han har gjort i det förgångna ger oss skäl att förtrösta på honom. Oavsett vilka prövningar vi går igenom nu eller kan drabbas av i framtiden, kan därför också vi helt och fullt lita på att Jehova är den som för oss i säkerhet. Men hur för Jehova oss i säkerhet? Och hur gick det för dem som nämndes i inledningen? Det skall vi undersöka i följande artikel.

Minns du?

• Vilken orsak att känna tillförsikt ger oss Psalm 70?

• Hur fick David hjälp och stöd när han låg sjuk?

• Vilka exempel visar att Jehova kan befria sina tjänare från motståndare?

[Frågor]

[Bild på sidan 6]

Jehova besvarade Hiskias bön