Fast beslutna att vittna grundligt
Fast beslutna att vittna grundligt
”Han gav oss ... order om att predika för folket och att [vittna] grundligt.” (APG. 10:42)
1. Vilket uppdrag riktade Petrus uppmärksamheten på när han talade till Cornelius?
DEN italienske officeren hade samlat sina släktingar och vänner till något som visade sig bli en vändpunkt i Guds sätt att handla med människor. Den här gudfruktige mannen hette Cornelius. Aposteln Petrus talade om för dem som var samlade att apostlarna hade fått order om ”att predika för folket och att grundligt vittna” om Jesus. Det budskap som Petrus förde fram fick mycket goda resultat. Oomskurna icke-judar fick del av Guds ande, blev döpta och skulle så småningom få regera tillsammans med Jesus i himlen. Ja, det grundliga vittnande som Petrus utförde fick verkligen ett enastående resultat! (Apg. 10:22, 34–48)
2. Hur vet vi att uppdraget att vittna inte var begränsat till de 12 apostlarna?
2 Det här hände år 36 v.t. Omkring två år tidigare hade Saul från Tarsos, som var en hätsk motståndare till kristendomen, upplevt något som skulle förändra hans liv. Han var på väg till Damaskus när Jesus visade sig för honom och sade: ”Gå in i staden, och vad du måste göra, det skall bli dig sagt.” Jesus talade om för lärjungen Ananias att Saul skulle bära ut det kristna budskapet ”såväl till nationerna som till kungar och till Israels söner”. (Läs Apostlagärningarna 9:3–6, 13–20.) När Ananias var hos Saul sade han: ”Våra förfäders Gud har utvalt dig ... därför att du skall vara ett vittne för honom inför alla människor.” (Apg. 22:12–16) Hur såg Saul, som senare blev känd som Paulus, på uppdraget att vittna?
Han vittnade grundligt!
3. a) Vad skall vi se närmare på i den här artikeln? b) Hur reagerade de äldste i Efesos när Paulus sände bud efter dem, och hur är de ett gott exempel?
3 Det hade varit intressant att i detalj studera allt det som Paulus därefter gjorde, men vi skall nu inrikta oss på ett tal som han höll omkring år 56 och som finns återgivet i kapitel 20 i Apostlagärningarna. Paulus höll det här talet mot slutet av sin tredje missionsresa. Han hade gått i land i Miletos, en hamnstad vid Egeiska havet, och sänt bud efter de äldste i församlingen i Efesos. Efesos låg omkring fem mil därifrån, men själva resan längs de slingriga vägarna var längre. Tänk dig så glada och förväntansfulla de äldste i Efesos måste ha blivit när de fick budet från Paulus. (Jämför Ordspråksboken 10:28.) Men de hade säkert en hel del att ordna med inför resan till Miletos. Behövde några av dem kanske ta ledigt från arbetet eller stänga sina butiker? Det kan många kristna i vår tid behöva göra för att inte missa någon del av programmet på sin årliga områdessammankomst.
4. Vad hade Paulus ägnat sig åt under de år då han var i Efesos?
4 Vad tror du att Paulus gjorde i Miletos under de tre eller fyra dagar som han väntade på att de äldste skulle komma? Vad skulle du ha gjort? (Jämför Apostlagärningarna 17:16, 17.) Det Paulus sade till de äldste från Efesos ger oss en ledtråd. Han förklarade hur han under årens lopp hade gett ut sig i predikoarbetet, även under den tid då han var i Efesos. (Läs Apostlagärningarna 20:18–21.) Han sade med lugn och övertygelse: ”Ni vet mycket väl hur jag, från första dagen då jag kom till provinsen Asia, ... vittnade grundligt.” Ja, han var fast besluten att fullgöra det uppdrag han hade fått av Jesus. Hur utförde han det här uppdraget när han var i Efesos? Bland annat genom att vittna på ställen där han visste att många av judarna brukade vara. Lukas berättar att Paulus, när han var i Efesos omkring år 52–55, ”höll anföranden och talade övertygande” i synagogan. När judarna ”fortsatte att förhärda sig och inte trodde” sökte han upp andra i staden, men han fortsatte hela tiden att predika. Han vittnade alltså för både judar och greker i den här stora staden. (Apg. 19:1, 8, 9)
5, 6. Varför kan vi vara säkra på att Paulus besökte icke troende när han förkunnade från hus till hus?
5 Några av dem som blev kristna blev med tiden kvalificerade att tjäna som äldste, och det var dem som Paulus talade till i Miletos. Paulus påminde dem om den metod han hade använt och sade: ”Jag [undandrog mig] inte ... att berätta för er om något som helst av det som var nyttigt eller att undervisa er offentligt och från hus till hus.” Somliga i vår tid har hävdat att Paulus här enbart talade om att göra herdebesök hos troende. Men så kan det inte vara. Uttrycket ”att undervisa ... offentligt och från hus till hus” används i första hand om att utföra evangeliseringsarbete bland icke troende. Det framgår tydligt av Paulus efterföljande ord. Paulus förklarade att han hade vittnat ”både för judar och för greker om sinnesändring inför Gud och tro på vår Herre Jesus”. Det är tydligt att Paulus hade vittnat för icke troende, sådana som behövde ändra sinne och sätta tro till Jesus. (Apg. 20:20, 21)
6 En forskare som ingående studerat de kristna grekiska skrifterna skriver i en kommentar till Apostlagärningarna 20:20: ”Paulus hade tillbringat tre år i Efesos. Han hade besökt varje hus eller åtminstone predikat för alla i staden (vers 26). Här finner vi ett bibliskt stöd för evangelisering från hus till hus och vid offentliga möten.” Oavsett om Paulus bokstavligen besökte varje hus, som den här forskaren menar, eller inte, är det tydligt att han inte ville att de äldste från Efesos skulle glömma hur han hade vittnat och vilket resultat det fått. Lukas berättar: ”Alla som bodde i provinsen Asia hörde Herrens ord, både judar och greker.” (Apg. 19:10) Men hur kunde ”alla” i Asia ha fått höra Paulus budskap, och vad kan det säga oss om vårt arbete med att vittna?
7. Hur fick fler nytta av Paulus predikoarbete än de som han vittnade direkt för?
7 Genom att Paulus predikade på offentliga platser och från hus till hus nådde han många med sitt budskap. Är det troligt att alla som hörde budskapet stannade kvar i Efesos och att ingen flyttade för att göra affärer, komma närmare sina släktingar eller komma undan det hektiska storstadslivet? Knappast. Många i dag har flyttat av sådana orsaker, och det kanske även du har gjort. På den tiden var Efesos också en välbesökt stad. Många kom dit av sociala eller kommersiella skäl, och under sina besök där kan de ha träffat Paulus eller hört honom vittna. Vad hände när de sedan återvände hem? De som tog emot sanningen började själva vittna. Andra kanske inte blev troende, men de berättade säkert vad de hade hört när de var i Efesos. Släktingar, kunder och andra som bodde i de omkringliggande städerna hörde alltså sanningens budskap, och somliga kan ha tagit emot det. (Jämför Markus 5:14.) Vad säger det här om den verkan som dina ansträngningar att vittna grundligt kan få?
8. Hur kan människor över hela provinsen Asia ha fått höra sanningens budskap?
8 Angående den tjänst han tidigare utfört i Efesos skrev Paulus att ”en stor dörr som leder till verksamhet” hade öppnats för honom. (1 Kor. 16:8, 9) Vad var det för dörr, och hur hade den öppnats för honom? Paulus fortsatta tjänst i Efesos bidrog till att de goda nyheterna spreds. Kolossai, Laodikeia och Hierapolis var tre städer som låg längre inåt landet. Paulus besökte aldrig dem, men de goda nyheterna nådde dit. Epafras var från det här området. (Kol. 2:1; 4:12, 13) Hörde Epafras Paulus vittna i Efesos, och var det då han blev kristen? Bibeln nämner inte något om det. Men när Epafras spred de goda nyheterna i sin hemtrakt kan han ha gjort det som en representant för Paulus. (Kol. 1:7) Under de år då Paulus vittnade i Efesos kan det kristna budskapet också ha nått ut till sådana städer som Filadelfia, Sardes och Thyatira.
9. a) Vilken innerlig önskan hade Paulus? b) Vad är årstexten för 2009?
9 De äldste från Efesos visste alltså mycket väl att Paulus var uppriktig när han sade: ”Jag [räknar] inte alls min själ som något som är dyrbart för mig, om jag bara får fullborda mitt lopp och den tjänst som jag har fått av Herren Jesus, att grundligt vittna om de goda nyheterna om Guds oförtjänta omtanke.” Den här versen innehåller de uppmuntrande och motiverande orden i årstexten för 2009: Vittna grundligt om de goda nyheterna. (Apg. 20:24)
Vi vittnar grundligt i vår tid
10. Hur vet vi att uppdraget att vittna grundligt också gäller oss?
10 Uppdraget att ”predika för folket och att [vittna] grundligt” kom att omfatta fler än apostlarna. När den uppståndne Jesus talade till de omkring 500 lärjungar som var samlade i Galileen sade han till dem: ”Gå därför och gör lärjungar av människor av alla nationerna, döp dem i Faderns och Sonens och den heliga andens namn och lär dem att hålla allt som jag har befallt er.” Den här befallningen gäller alla sanna kristna i vår tid. Det förstår vi av Jesu efterföljande ord: ”Se, jag är med er alla dagar intill avslutningen på tingens ordning.” (Matt. 28:19, 20)
11. Vilket viktigt arbete är Jehovas vittnen kända för?
11 Uppriktiga kristna fortsätter att lyda den här befallningen och anstränger sig för att ”grundligt vittna om de goda nyheterna”. Och de använder i första hand den metod som Paulus nämnde för de äldste från Efesos – att predika från hus till hus. I en bok från 2007 om effektivt missionärsarbete framhåller David G. Stewart j:r: ”Jehovas vittnens inriktning på att praktiskt lära sina medlemmar att missionera har visat sig ge mycket bättre resultat än att bara komma med vaga, teoretiska ... [uppmaningar från predikstolen]. För många Jehovas vittnen har det blivit en favoritsysselsättning att tala med andra om sin tro.” Vad har resultatet blivit? ”I en undersökning som gjordes 1999 var det bara 2–4 procent av de tillfrågade i två östeuropeiska huvudstäder som hade blivit kontaktade av mormoner. Över 70 procent uppgav att de hade blivit personligen kontaktade av Jehovas vittnen, och ofta flera gånger.”
12. a) Varför besöker vi människor på våra distrikt ”flera gånger”? b) Kan du berätta en erfarenhet om någon som har ändrat inställning till vårt budskap?
12 Det kanske är på liknande sätt där du bor. Du har antagligen bidragit till det. När du förkunnat från hus till hus har du ”personligen” talat med män, kvinnor och ungdomar. Några av dem kanske inte har lyssnat trots att du har varit där ”flera gånger”. Andra kan ha lyssnat en liten stund när du läst en bibelvers eller tagit fram någon tanke från Bibeln. Ytterligare andra har lyssnat med stort intresse och tagit emot budskapet. Vi kan få möta alla de här reaktionerna när vi tar del i arbetet med att ”grundligt vittna om de goda nyheterna”. Som du säkert vet finns det många exempel på sådana som först inte visat något intresse, trots att de fått besök ”flera gånger”, men som sedan ändrat inställning. Något kanske hände i deras liv eller med någon i deras närhet som gjorde att deras sinne och hjärta öppnades för sanningen. Nu är de våra bröder och systrar. Ge därför inte upp, även om du inte har träffat så många som visat intresse på sista tiden. Vi förväntar inte att alla skall komma med i sanningen. Men det Gud förväntar av oss är att vi ivrigt och ihärdigt skall fortsätta att vittna grundligt.
Resultat som vi kanske inte känner till
13. Hur kan våra ansträngningar att vittna ge resultat som vi inte känner till?
13 Det var fler som fick nytta av Paulus förkunnartjänst än de som han direkt hjälpte att bli kristna, och så är det också i vårt fall. Vi tar regelbundet del i tjänsten från hus till hus och vittnar för så många vi kan. Vi talar om de goda nyheterna med grannar, arbetskamrater, skolkamrater och släktingar. Men känner vi alltid till vilka resultat våra ansträngningar får? I vissa fall kanske vi ser omedelbara resultat. I andra fall kanske sanningens säd ligger vilande en tid innan den slår rot och börjar växa i någons hjärta. Även om det inte blir så, kanske de vi vittnar för berättar för andra vad vi sagt, vad vi tror på och hur vi uppträder. Ja, det kan vara så att de omedvetet för vidare den säd vi sått, så att den hittar fram till ett mottagligt hjärta någon annanstans.
14, 15. Vad blev resultatet av att en broder vittnade informellt?
14 Det som Ryan och hans hustru, Mandi, i Florida i USA var med om är bara ett exempel på hur det kan bli. Ryan vittnade informellt för en arbetskamrat. Mannen, som hade hinduisk bakgrund, var imponerad av hur Ryan klädde sig och uttryckte sig. Under deras samtal tog Ryan upp sådana ämnen som uppståndelsen och de dödas tillstånd. En kväll i januari frågade mannen sin hustru, Jodi, vad hon visste om Jehovas vittnen. Jodi var katolik, och hon sade att det enda hon visste om vittnena var att de ”gick från dörr till dörr och predikade”. Hon gick därför in på Internet och sökte på ”Jehovas vittnen”, och hon kom då till vår webbplats. Under några månader gick Jodi in på den här webbplatsen för att läsa Bibeln och de artiklar som hon tyckte verkade intressanta.
15 Längre fram kom Jodi i kontakt med Mandi, för båda var sjuksköterskor. Mandi besvarade gärna de frågor som Jodi ställde. Efter någon tid hade de ett långt samtal som Jodi kallar ”ett från Adam till Harmageddon-samtal”. Jodi tackade ja till ett bibelstudium. Strax därefter började hon komma till Rikets sal. I oktober började hon som odöpt förkunnare, och i februari blev hon döpt. Hon skriver: ”Nu när jag har lärt känna sanningen har mitt liv blivit lyckligt och meningsfullt.”
16. Vad visar den erfarenhet som en broder i Florida hade om våra ansträngningar att vittna grundligt?
16 Ryan anade inte att hans ansträngningar att vittna för en arbetskamrat skulle leda till att någon annan tog emot sanningen. I det här fallet fick han visserligen reda på vad resultatet blev av att han var fast besluten att vittna grundligt. Men det visar ändå att dina ansträngningar att vittna vid en dörr, på arbetet, i skolan eller informellt kan leda till att sanningen sedan sprids vidare till andra, även om du kanske inte vet om det. Alldeles som Paulus inte visste vilka resultat hans förkunnartjänst i ”provinsen Asia” hade fått, kan du inte veta vilka goda resultat dina ansträngningar att vittna grundligt får. (Läs Apostlagärningarna 23:11; 28:23.) Men tänk så viktigt det är att du fortsätter att göra det!
17. Vad är du besluten att göra under 2009?
17 Under 2009 vill vi göra allt vi kan för att fullgöra vårt uppdrag att vittna från hus till hus och på andra sätt. Vi kan då ge uttryck åt samma känsla som Paulus och säga: ”Jag [räknar] inte alls min själ som något som är dyrbart för mig, om jag bara får fullborda mitt lopp och den tjänst som jag har fått av Herren Jesus, att grundligt vittna om de goda nyheterna om Guds oförtjänta omtanke.”
Hur skulle du svara?
• Hur vittnade apostlarna Petrus och Paulus och andra kristna under det första århundradet grundligt?
• Hur kan våra ansträngningar att vittna få större verkan än vi känner till?
• Vad är årstexten för 2009, och varför tycker du att den är passande?
[Frågor]
[Infälld text på sidan 19]
Årstexten för 2009 är: Vittna grundligt om de goda nyheterna. (Apg. 20:24)
[Bild på sidan 17]
De äldste i Efesos visste att Paulus hade för vana att vittna från hus till hus
[Bild på sidan 18]
Vilken verkan kan dina ansträngningar att vittna grundligt få?