Gå direkt till innehållet

Gå direkt till innehållsförteckningen

Hur Jesu uttalanden skänker lycka

Hur Jesu uttalanden skänker lycka

Hur Jesu uttalanden skänker lycka

”[Jesus] gick ... upp på berget; och ... hans lärjungar [kom] fram till honom; och han ... började undervisa dem.” (MATT. 5:1, 2)

1, 2. a) Under vilka omständigheter höll Jesus bergspredikan? b) Hur började Jesus sitt tal?

DET är år 31 v.t. Jesus gör ett kort uppehåll i sin predikofärd i Galileen för att fira påsken i Jerusalem. (Joh. 5:1) När han återvänt till Galileen ber han en hel natt om Guds vägledning i samband med att han ska utvälja de 12 apostlarna. Nästa dag samlas en folkskara, och Jesus botar de sjuka. Han sätter sig ner på en bergssluttning och börjar undervisa sina lärjungar och andra som är där. (Matt. 4:23–5:2; Luk. 6:12–19)

2 Jesus börjar sitt tal – bergspredikan – med att visa att lycka kommer av att man har ett gott förhållande till Gud. (Läs Matteus 5:1–12.) Lycka är ett tillstånd av välbefinnande som inbegriper allt från tillfredsställelse i största allmänhet till intensiv glädje. De nio lyckligprisningarna som Jesus uttalade visar varför de kristna är lyckliga, och de är till lika stor nytta i dag som de var för nästan 2 000 år sedan. Vi ska nu undersöka vart och ett av dessa uttalanden.

”De som är medvetna om sitt andliga behov”

3. Vad innebär det att vara medveten om sitt andliga behov?

3 ”Lyckliga är de som är medvetna om sitt andliga behov, eftersom himlarnas kungarike tillhör dem.” (Matt. 5:3) ”De som är medvetna om sitt andliga behov” inser att de är andligen utblottade och behöver få Guds barmhärtighet.

4, 5. a) Varför är de som är medvetna om sitt andliga behov lyckliga? b) Hur kan vi tillfredsställa vårt andliga behov?

4 De som är medvetna om sitt andliga behov är lyckliga, ”eftersom himlarnas kungarike tillhör dem”. Jesu första lärjungar tog emot honom som Messias, och det öppnade möjligheten för dem att få regera tillsammans med honom i Guds himmelska rike. (Luk. 22:28–30) Oavsett om vi personligen har hoppet om att få bli Kristi medregenter i himlen eller ser fram emot evigt liv i ett paradis på jorden under Guds kungarikes styre, kan vi vara lyckliga om vi är medvetna om vårt andliga behov och helt och fullt inser vårt beroende av Gud.

5 Det är inte alla som är medvetna om sitt andliga behov, för många saknar tro och sätter inte värde på heliga ting. (2 Thess. 3:1, 2; Hebr. 12:16) Vi kan tillfredsställa vårt andliga behov genom att flitigt studera Bibeln, ta del i arbetet med att göra lärjungar och regelbundet vara med vid de kristna mötena. (Matt. 28:19, 20; Hebr. 10:23–25)

De som sörjer är ”lyckliga”

6. Vilka är ”de som sörjer”, och varför är de ”lyckliga”?

6 ”Lyckliga är de som sörjer, eftersom de skall bli tröstade.” (Matt. 5:4) ”De som sörjer” är samma slags människor som ”de som är medvetna om sitt andliga behov”. De sörjer inte i den meningen att de klagar över sin lott i livet. De sörjer över sitt eget syndfulla tillstånd och de förhållanden som råder på grund av människors ofullkomlighet. Varför är de ”lyckliga”? Därför att de utövar tro på Gud och Kristus och finner tröst i att de har ett gott förhållande till Jehova. (Joh. 3:36)

7. Vilken inställning bör vi ha till Satans värld?

7 Hur är det med oss personligen? Sörjer vi på grund av den utbredda orättfärdigheten i Satans värld? Hur ser vi egentligen på det som den här världen har att erbjuda? Aposteln Johannes skrev: ”Allt som finns i världen, köttets begär och ögonens begär och det högfärdiga skrytet med ens resurser i livet, det kommer inte från Fadern.” (1 Joh. 2:16) Men hur är det om vi känner att vår andlighet påverkas negativt av ”världens ande”, den drivkraft som behärskar det gudfrånvända samhället? Då bör vi be innerligt, studera Guds ord och söka hjälp hos de äldste. När vi närmar oss Jehova får vi tröst, oavsett vad det är som oroar oss. (1 Kor. 2:12; Ps. 119:52; Jak. 5:14, 15)

Lyckliga är ”de som är milda till sinnes”

8, 9. Vad innebär det att vara mild till sinnes, och varför är de som är milda till sinnes lyckliga?

8 ”Lyckliga är de som är milda till sinnes, eftersom de skall ärva jorden.” (Matt. 5:5) ”Ett milt sinnelag”, eller ödmjukhet, är inte ett tecken på svaghet eller hycklande vänlighet. (1 Tim. 6:11) Om vi är milda till sinnes gör vi ödmjukt Jehovas vilja och godtar hans vägledning. Ett milt sinnelag kommer också till uttryck i hur vi behandlar våra medtroende och andra. Sådan ödmjukhet är i linje med de råd som aposteln Paulus gav. (Läs Romarna 12:17–19.)

9 Varför är de som är milda till sinnes lyckliga? Därför att ”de skall ärva jorden”, sade Jesus, som själv är mild till sinnes. Han är den som i första hand ärver jorden. (Ps. 2:8; Matt. 11:29; Hebr. 2:8, 9) Men Kristi ödmjuka ”medarvingar” ärver också jorden. (Rom. 8:16, 17) Dessutom kommer många andra ödmjuka att få evigt liv i Jesu kungarikes jordiska domän. (Ps. 37:10, 11)

10. Om vi saknar mildhet, hur kan det då påverka våra möjligheter att få uppgifter i församlingen och vårt förhållande till andra?

10 Vi bör likt Jesus vara milda till sinnes. Men hur är det om vi är kända för att vara stridslystna? En sådan aggressiv och ovänlig attityd kan göra att andra undviker oss. Och om en broder som vill axla ansvar i församlingen visar en sådan attityd kan det göra honom diskvalificerad. (1 Tim. 3:1, 3) Paulus sade till Titus att påminna de kristna på Kreta om ”att inte vara stridslystna, att vara resonliga och visa all mildhet mot alla människor”. (Tit. 3:1, 2) En sådan mildhet är verkligen till välsignelse för andra!

De som hungrar efter ”rättfärdighet”

11–13. a) Vad innebär det att hungra och törsta efter rättfärdighet? b) Hur blir de som hungrar och törstar efter rättfärdighet ”mättade”?

11 ”Lyckliga är de som hungrar och törstar efter rättfärdighet, eftersom de skall bli mättade.” (Matt. 5:6) Med egenskapen ”rättfärdighet” avsåg Jesus här att man gör det som är rätt genom att foga sig efter Guds vilja och bud. Psalmisten sade att han var ”krossad av längtan” efter Guds rättfärdiga domslut. (Ps. 119:20) Sätter vi så stort värde på rättfärdighet att vi hungrar och törstar efter den?

12 Jesus sade att de som hungrar och törstar efter rättfärdighet skulle vara lyckliga, eftersom de skulle bli ”mättade”, eller tillfredsställda. Det här blev möjligt efter pingsten år 33, för Jehovas heliga ande började då ”ge världen övertygande bevisning i fråga om ... rättfärdighet”. (Joh. 16:8) Med hjälp av sin heliga ande inspirerade Gud människor att sammanställa de kristna grekiska skrifterna, som är nyttiga ”till tuktan i rättfärdighet”. (2 Tim. 3:16) Guds ande gör det också möjligt för oss att ta på oss ”den nya personligheten som blev skapad enligt Guds vilja i sann rättfärdighet”. (Ef. 4:24) Visst är det tröstande att veta att de som ångerfullt söker förlåtelse för sina synder på grundval av Jesu återlösningsoffer kan få en rättfärdig ställning inför Gud. (Läs Romarna 3:23, 24.)

13 Om vi har ett jordiskt hopp kommer vår hunger och törst efter rättfärdighet att stillas fullständigt när vi får evigt liv under rättfärdiga förhållanden. Fram till dess vill vi vara beslutna att leva enligt Jehovas normer. Jesus sade: ”Fortsätt ... med att först söka kungariket och ... [Guds] rättfärdighet.” (Matt. 6:33) Gör vi det kommer vi att vara fullt upptagna i Guds tjänst och bli verkligt lyckliga. (1 Kor. 15:58)

Varför de ”barmhärtiga” är lyckliga

14, 15. Hur kan vi visa barmhärtighet, och varför är ”de barmhärtiga” lyckliga?

14 ”Lyckliga är de barmhärtiga, eftersom det skall visas dem barmhärtighet.” (Matt. 5:7) ”De barmhärtiga” drivs av medkänsla och medlidande. Jesus kände medlidande med människor och utförde många underverk för att lindra deras lidande. (Matt. 14:14) I juridisk bemärkelse kommer barmhärtighet till uttryck när människor förlåter dem som syndar mot dem, alldeles som Jehova barmhärtigt förlåter dem som ångrar sig. (2 Mos. 34:6, 7; Ps. 103:10) Vi kan visa barmhärtighet både på det sättet och genom vänliga ord och handlingar som medför lindring för dem som har det svårt. Ett bra sätt att visa barmhärtighet är att tala med andra om Bibelns sanningar. Vid ett tillfälle greps Jesus av medlidande med en stor folkskara och ”började lära dem många ting”. (Mark. 6:34)

15 Vi har goda skäl att instämma i Jesu uttalande: ”Lyckliga är de barmhärtiga, eftersom det skall visas dem barmhärtighet.” Om vi behandlar andra barmhärtigt, kommer de troligen att behandla oss på samma sätt. När vi sedan står inför Guds domarsäte kan den barmhärtighet vi har visat andra triumfera över den ogynnsamma dom som Gud annars skulle kunna avkunna mot oss. (Jak. 2:13) Det är bara de barmhärtiga som får förlåtelse för sina synder och evigt liv. (Matt. 6:15)

Varför ”de renhjärtade” är lyckliga

16. Vad innebär det att vara renhjärtad, och hur kan de renhjärtade ”se Gud”?

16 ”Lyckliga är de renhjärtade, eftersom de skall se Gud.” (Matt. 5:8) Om vi är ”renhjärtade” kommer våra önskningar och motiv och det som ligger oss varmt om hjärtat att vittna om renhet. Vi kommer att visa ”kärlek av ett rent hjärta”. (1 Tim. 1:5) Om vi är rena i vårt inre kommer vi att ”se Gud”. Det här behöver inte betyda att vi får se Gud bokstavligen, för ”ingen människa kan se ... [Gud] och leva”. (2 Mos. 33:20) Men eftersom Jesus fullkomligt återspeglade Guds personlighet kunde han säga: ”Den som har sett mig, han har också sett Fadern.” (Joh. 14:7–9) Som Jehovas tillbedjare på jorden kan vi ”se Gud” genom att lägga märke till vad han gör för oss. (Job 42:5) För de smorda kristna når detta att se Gud sin höjdpunkt när de uppväcks till liv i andevärlden och får se sin himmelske Fader i verkligheten. (1 Joh. 3:2)

17. Vilken verkan kommer ett rent hjärta att ha på oss?

17 Eftersom den som har ett rent hjärta är ren i moraliskt och andligt avseende, uppehåller han sig inte vid sådant som är orent i Jehovas ögon. (1 Krön. 28:9; Jes. 52:11) Om vi är rena i hjärtat kommer det vi säger och gör att kännetecknas av renhet, och vår tjänst för Jehova kommer inte att vara hycklande.

”De som stiftar fred” blir Guds söner

18, 19. Hur handlar ”de som stiftar fred”?

18 ”Lyckliga är de som stiftar fred, eftersom de skall kallas ’Guds söner’.” (Matt. 5:9) ”De som stiftar fred” känns igen på vad de gör och på vad de inte gör. Om vi är sådana som stiftar fred återgäldar vi ingen ”med oförrätt för oförrätt”. Vi jagar i stället ”alltid efter det som är gott för ... andra”. (1 Thess. 5:15)

19 För att räknas bland dem som stiftar fred måste vi aktivt verka för fredliga och fridsamma förhållanden. De som stiftar fred gör inte något som ”skiljer nära vänner åt”. (Ords. 16:28) Om vi är fridsamma gör vi vad vi kan för att ”jaga efter frid med alla”. (Hebr. 12:14)

20. Vilka är nu ”Guds söner”, och vilka andra blir så småningom Guds barn?

20 De som stiftar fred är lyckliga därför att ”de skall kallas ’Guds söner’”. Trogna smorda kristna har adopterats av Jehova och är ”Guds söner”. De har redan ett nära förhållande till Jehova som hans barn därför att de utövar tro på Kristus och helhjärtat tillber ”kärlekens och fridens Gud”. (2 Kor. 13:11; Joh. 1:12) Hur är det med Jesu fridsamma ”andra får”? De kommer att ha Jesus som sin ”Evige fader” under tusenårsriket, men vid slutet av det ska Jesus underordna sig Jehova, och de blir då Guds barn i fullständig bemärkelse. (Joh. 10:16; Jes. 9:6; Rom. 8:21; 1 Kor. 15:27, 28)

21. Hur kommer vi att handla om vi ”lever genom ande”?

21 Om vi ”lever genom ande” kan andra tydligt se att vi är fridsamma. Vi kommer inte att egga upp varandra ”till inbördes tävlan” eller ”utmana varandra”. (Gal. 5:22–26; Bibel 2000) Vi strävar i stället efter att hålla ”fred med alla människor”. (Rom. 12:18)

Lyckliga trots förföljelse

22–24. a) Hur kan de som blir förföljda för rättfärdighetens skull vara lyckliga? b) Vad ska vi gå igenom i de två studieartiklar som följer?

22 ”Lyckliga är de som blir förföljda för rättfärdighetens skull, eftersom himlarnas kungarike tillhör dem.” (Matt. 5:10) Jesus säger vidare: ”Lyckliga är ni när man smädar er och förföljer er och lögnaktigt säger allt möjligt ont mot er för min skull. Gläd er, ja, ta glädjesprång, eftersom er lön är stor i himlarna; på det sättet förföljde man ju profeterna före er.” (Matt. 5:11, 12)

23 Alldeles som Guds forntida profeter kan de kristna räkna med att bli smädade, förföljda och förtalade – allt ”för rättfärdighetens skull”. Men när vi troget uthärdar sådana prövningar vet vi att vi gläder Jehova och ärar honom. (1 Petr. 2:19–21) Vårt lidande kan inte minska den glädje vi känner över att få tjäna Jehova nu och i framtiden. Det kan varken minska den lycka det innebär att få regera tillsammans med Kristus i himlen eller den glädje det innebär att få evigt liv som en av Guds kungarikes jordiska undersåtar. Dessa välsignelser vittnar om Guds ynnest, välvilja och generositet.

24 Det finns mycket mer att lära av bergspredikan. I de två studieartiklar som följer ska vi se på fler av de uttalanden som Jesus Kristus gjorde och hur vi kan tillämpa dem.

Hur skulle du svara?

• Varför är ”de som är medvetna om sitt andliga behov” lyckliga?

• Varför är ”de som är milda till sinnes” lyckliga?

• Hur kan de kristna vara lyckliga trots att de blir förföljda?

• Vilken av Jesu lyckligprisningar har gjort särskilt intryck på dig?

[Frågor]

[Bild på sidan 7]

De nio lyckligprisningarna som Jesus uttalade är till lika stor nytta i dag som de var då

[Bild på sidan 8]

Ett bra sätt att visa barmhärtighet är att tala med andra om Bibelns sanningar