Uppskattar du det Jehova har gjort för att befria dig?

”Välsignad vare Jehova, Israels Gud, därför att han har vänt sin uppmärksamhet till sitt folk och verkställt befrielse för det.” (LUK. 1:68)

1, 2. a) Hur skulle man kunna illustrera den allvarliga situation vi befinner oss i? b) Vilka frågor ska vi behandla?

FÖRESTÄLL dig att du ligger på sjukhus. Du ligger på en avdelning där alla har samma sjukdom, en dödlig sjukdom som det inte finns något känt botemedel mot. När du får höra att en läkare arbetar hårt för att hitta ett botemedel blir du hoppfull. Du väntar ivrigt på att få veta hur arbetet går framåt. En dag får du höra att man har hittat ett botemedel! Det har krävts enorma uppoffringar av den läkare som gjorde det här genombrottet. Hur skulle du känna det? Säkert skulle du känna stor uppskattning och respekt för den som har gjort det möjligt för dig och många andra att bli befriade från döden.

² Det här scenariot kan verka lite väl dramatiskt, men det är så verkligheten ser ut. Vi befinner oss alla i en situation som är mycket allvarligare än den som beskrivits här. Vi är i stort behov av någon som kan rädda oss. (Läs Romarna 7:24.) Jehova har gjort stora uppoffringar för att befria oss. Det har även hans Son gjort. Vi ska därför behandla fyra  grundläggande frågor: Varför behöver vi bli befriade? Vad har vår befrielse kostat Jesus? Vad har den kostat Jehova? Och hur kan vi visa att vi uppskattar den befrielse Gud ger?

Varför vi behöver bli befriade

3. Hur kan synden jämföras med en pandemi?

³ Enligt en nyligen gjord beräkning var spanska sjukan 1918 en av de värsta pandemierna i människans historia. Den dödade många miljoner människor. Andra sjukdomar har i viss mening ännu högre dödlighet. Det kanske är färre som smittas, men av de smittade är det en större andel som dör. * Hur skulle det vara om vi jämförde synden med en sådan pandemi? Påminn dig orden i Romarna 5:12: ”Synden kom in i världen genom en enda människa, och döden genom synden, och döden ... spred sig [på så sätt] till alla människor därför att de alla hade syndat.” Alla är smittade av synden, eftersom alla ofullkomliga människor syndar. (Läs Romarna 3:23.) Och hur hög är dödligheten? Paulus skrev att synden medför död för ”alla människor”.

4. Hur ser Jehova på vår livslängd, och hur skiljer sig hans synsätt från det synsätt många i vår tid har?

⁴ Många i vår tid tänker inte på synd och död i så dystra termer. De oroar sig för det de kallar en för tidig död, men den död som sakta smyger sig på människorna på grund av att de åldras avfärdas som ”naturlig”. Det är så lätt för oss människor att glömma vilket perspektiv Skaparen har. Vår livslängd är oerhört mycket kortare än vad han hade tänkt. Ingen människa har levt ens ”en dag” från Jehovas ståndpunkt sett. (2 Petr. 3:8) Guds ord säger därför att människorna är som gräset som vissnar snabbt och att vårt liv är som en vindfläkt. (Ps. 39:5; 1 Petr. 1:24) Vi behöver hålla det perspektivet i minnet. Varför det? Om vi inser hur allvarlig den ”sjukdom” är som drabbat oss kan vi bättre förstå värdet av ”botemedlet” – vår befrielse.

5. Vad har synden berövat var och en av oss?

⁵ För att inse allvaret i synden och dess verkningar måste vi försöka förstå vad synden har berövat oss. Det här kan vara svårt till en början, eftersom den har berövat oss något som vi ännu aldrig har upplevt. Adam och Eva var fullkomliga från början. Med fullkomliga kroppar och sinnen kunde de välja att styra sina tankar, känslor och handlingar. De kunde därför utvecklas som tjänare åt Jehova Gud och ta vara på de fantastiska inneboende möjligheter de hade. Men de kastade bort den här dyrbara gåvan. Genom att välja att synda mot Jehova förlorade de det fullkomliga liv som Jehova hade tänkt att de och deras avkomlingar skulle få. (1 Mos. 3:16–19) Samtidigt orsakade de att både de själva och vi drabbades av den fruktansvärda ”sjukdom” vi har talat om. Det var med rätta som Jehova dömde dem. Men oss ger han hoppet om befrielse. (Ps. 103:10)

Vad vår befrielse kostade Jesus

6, 7. a) Hur visade Jehova tidigt att vår befrielse skulle bli kostsam? b) Vad kan vi lära oss av att Abel och patriarker som levde före lagen frambar offer?

⁶ Jehova visste att det skulle bli mycket kostsamt att befria Adams och Evas avkomlingar. I profetian i 1 Moseboken 3:15 får vi veta något om vad befrielsen skulle kosta. Jehova skulle tillhandahålla en ”avkomma”, en befriare, som en dag skulle tillintetgöra Satan, krossa honom fullständigt. Men innan dess skulle denne befriare lida, få en symbolisk skada i hälen. Vi förstår att en sådan skada gör ont och begränsar rörligheten. Men vad har den för innebörd här? Vad var det Jehovas utvalde skulle behöva utstå?

 ⁷ För att rädda människorna från synden skulle befriaren behöva tillhandahålla ett medel till försoning, ett sätt att försona människorna med Gud genom att upphäva syndens verkningar. Vad skulle det inbegripa? Redan tidigt framkom det att det skulle krävas ett offer. När Abel, den första trogna människan, bar fram djuroffer åt Jehova fick han Jehovas godkännande. Senare frambar sådana gudfruktiga patriarker som Noa, Abraham, Jakob och Job liknande offer, och det var välbehagligt för Gud. (1 Mos. 4:4; 8:20, 21; 22:13; 31:54; Job 1:5) Längre fram blev frågan om offer mer belyst i den mosaiska lagen.

8. Vad gjorde översteprästen på den årliga försoningsdagen?

⁸ Bland de viktigaste offer som lagen föreskrev var de som frambars på den årliga försoningsdagen. På den dagen utförde översteprästen en rad symboliska handlingar. Han bar fram offer åt Jehova till försoning för synder – först för prästklassen, sedan för de icke-prästerliga stammarna. Översteprästen gick in i det allra heligaste i tältboningen eller i templet, dit bara han fick gå och bara den här dagen på året. Där stänkte han blodet från offren framför förbundsarken. Ovanför den här heliga kistan syntes ibland ett lysande moln, som representerade Jehova Guds närvaro. (2 Mos. 25:22; 3 Mos. 16:1–30)

9. a) Vem var översteprästen en bild av på försoningsdagen, och vad betecknade de offer han frambar? b) Vad förebildades av att översteprästen gick in i det allra heligaste?

⁹ Aposteln Paulus blev inspirerad att uppenbara innebörden i de här symboliska handlingarna. Han visade att översteprästen var en bild av Messias, Jesus Kristus, och att frambärandet av offren betecknade Kristi offerdöd. (Hebr. 9:11–14) Det här fullkomliga offret skulle ge försoning för två grupper av människor – för prästklassen, Kristi 144 000 smorda bröder, och för de ”andra fåren”. (Joh. 10:16) När översteprästen gick in i det allra heligaste förebildade det att Jesus skulle gå in i själva himlen för att frambära värdet av lösenoffret inför Jehova Gud. (Hebr. 9:24, 25)

10. Vad visade profetior i Bibeln att Messias skulle behöva gå igenom?

¹⁰ Det är tydligt att befrielsen av Adams och Evas avkomlingar skulle bli kostsam. Messias skulle behöva ge sitt liv! De hebreiska skrifternas profeter ger oss fler detaljer om det här. Enligt profeten Daniel skulle ”Messias, Ledaren, ... röjas ur vägen”, eller avrättas, för att ”bringa försoning för missgärning”. (Dan. 9:24–26) Jesaja förutsade att Messias skulle bli förkastad, förföljd och avrättad, eller genomborrad, för att bära ofullkomliga människors synder. (Jes. 53:4, 5, 7)

11. På vilka sätt visade Jehovas Son att han var villig att offra sitt liv för att befria oss?

¹¹ Guds enfödde Son var redan innan han kom till jorden medveten om vad vår befrielse skulle kosta honom. Han skulle få lida fruktansvärt och sedan bli avrättad. När  hans Fader undervisade honom om dessa sanningar, drog han sig då undan eller gjorde uppror? Nej, han tog emot sin Faders undervisning och underkastade sig villigt hans vilja. (Jes. 50:4–6) Även när Jesus var på jorden gjorde han lydigt sin Faders vilja. Varför det? Ett svar han gav var: ”Jag älskar Fadern.” Ett annat var: ”Ingen har kärlek större än denna: att någon skulle ge ut sin själ till förmån för sina vänner.” (Joh. 14:31; 15:13) Vår befrielse beror alltså till stor del på Jehovas Sons kärlek. Trots att det kostade honom hans fullkomliga liv som människa, var han villig att offra det för att befria oss.

Vad vår befrielse kostade Jehova

12. Vems vilja kom till uttryck genom lösenoffret? Varför tillhandahöll han det offret?

¹² Det var inte Jesus som bestämde att lösenoffret skulle frambäras eller hur det skulle frambäras. Nej, detta medel till befrielse var ett viktigt uttryck för Jehovas vilja. Aposteln Paulus antydde att altaret i templet, på vilket offren frambars, representerade Jehovas vilja. (Hebr. 10:10) Så den befrielse vi får genom Kristi offer är något som vi först och främst har Jehova att tacka för. (Luk. 1:68) Den är ett uttryck för hans fullkomliga vilja och för hans stora kärlek till människorna. (Läs Johannes 3:16.)

13, 14. Hur kan Abrahams exempel hjälpa oss att förstå och uppskatta det Jehova har gjort för vår skull?

¹³ Vad kostade det Jehova att visa sin kärlek till oss på det här sättet? Det är svårt för oss att förstå. Men det finns en berättelse i Bibeln som kan hjälpa oss att förstå det bättre. Jehova bad den trogne mannen Abraham att göra något oerhört svårt. Han skulle frambära sin son Isak som ett offer. Abraham älskade naturligtvis sin son. När Jehova talade med honom om Isak sade han: ”Din son, din ende, som du älskar så högt.” (1 Mos. 22:2) Men Abraham förstod att det viktigaste var att göra Jehovas vilja. Det var till och med viktigare än kärleken till Isak. Därför lydde han och gjorde som Jehova sade. Men Jehova tillät inte Abraham att göra det som han själv en dag skulle göra. Han sände en ängel som hindrade Abraham precis innan han skulle offra sin son. Abraham hade varit besluten att lyda Gud i den här svåra prövningen. Han hade förstått att hans enda hopp om att få återse sin son skulle vara genom en uppståndelse. Ja, han litade fullständigt på att Gud skulle uppväcka honom. Och Paulus sade att Abraham fick igen Isak genom en uppståndelse ”på ett bildligt sätt”. (Hebr. 11:19)

¹⁴ Kan du föreställa dig den smärta Abraham kände när han gjorde sig beredd att offra sin son? Hans erfarenhet kan i viss bemärkelse belysa hur Jehova kände det när han offrade sin Son, ”den älskade”. (Matt. 3:17) Men tänk på att Jehovas smärta troligen var ännu mer intensiv. Han och hans Son hade njutit av varandras sällskap i oräkneliga miljoner, kanske miljarder, år. Sonen hade glatt sig åt att arbeta tillsammans med Fadern som en älskad ”mästerlig arbetare” och som  hans talesman, ”Ordet”. (Ords. 8:22, 30, 31; Joh. 1:1) Det Jehova fick uthärda när hans Son blev plågad, hånad och sedan avrättad som brottsling är långt mer än vi kan förstå. Vår befrielse kostade Jehova oerhört mycket! Hur kan vi då visa att vi uppskattar denna befrielse?

Hur kan du visa att du uppskattar befrielsen?

15. Hur fullbordade Jesus det stora försoningsverket, och vad blev därigenom möjligt?

¹⁵ Jesus fullbordade det stora försoningsverket när han hade uppväckts till liv i himlen. Återförenad med sin älskade Fader bar han fram värdet av sitt offer inför honom. Det medförde stora välsignelser. Det blev möjligt att få fullständig förlåtelse för synder, först för Kristi smorda bröder och sedan för ”hela världen”. Tack vare det här offret kan alla som i dag uppriktigt ångrar sina synder och blir sanna efterföljare till Kristus få en ren ställning inför Jehova Gud. (1 Joh. 2:2) Hur är det här tillämpligt på dig?

16. Hur skulle vi kunna illustrera varför vi bör uppskatta den befrielse som Jehova har gjort möjlig för oss?

¹⁶ Vi återvänder till illustrationen i inledningen. Tänk dig att läkaren som hittade botemedlet mot sjukdomen kommer in på din avdelning och säger att alla patienter som går med på behandling och följer de föreskrifter som ges kommer att bli botade. Om de flesta av patienterna vägrar göra det därför att de tycker att det är för besvärligt att ta medicinen eller följa läkarens föreskrifter, skulle du då göra likadant, trots att du fått övertygande bevis för att botemedlet verkligen fungerar? Naturligtvis inte! Du skulle säkert tacka läkaren för botemedlet och sedan vara noga med att följa hans föreskrifter. Du kanske till och med skulle berätta för andra vad du valt att göra. Visst är vi i ännu högre grad angelägna om att få visa Jehova hur mycket vi uppskattar den befrielse som han har gjort möjlig genom sin Sons lösenoffer? (Läs Romarna 6:17, 18.)

17. På vilka sätt kan vi visa vår uppskattning för det Jehova har gjort för att befria oss?

¹⁷ Om vi uppskattar det Jehova och hans Son har gjort för att befria oss från synd och död kommer vi att visa det. (1 Joh. 5:3) Vi kommer att bekämpa vår benägenhet att synda. Vi kommer inte att med vett och vilja bedriva synd och börja leva ett dubbelliv, som ofta blir följden av synd. Ett sådant hycklande levnadssätt skulle vara detsamma som att säga att vi inte alls uppskattar återlösningen eller är tacksamma för den. Nej, vi vill visa vår uppskattning genom att arbeta hårt för att bevara oss rena i Guds ögon. (2 Petr. 3:14) Vi vill visa den genom att tala med andra om vårt underbara hopp om befrielse, så att de också kan få en ren ställning inför Jehova och hoppet om en evig framtid. (1 Tim. 4:16) Jehova och hans Son är verkligen värda all den tid och kraft vi kan ägna åt att lovprisa dem! (Mark. 12:28–30) Tänk bara! Vi kan se fram emot den tid då vi blir fullständigt botade från synd. Vi kan få ett sådant liv som Gud ville att vi skulle få, i fullkomlighet, i evighet – allt tack vare det Jehova har gjort för att befria oss. (Rom. 8:21)

[Fotnot]

Hur skulle du svara?

• Varför är vi i stort behov av befrielse?

• Hur påverkas du av Jesu självuppoffrande handling?

• Hur känner du det när du tänker på den gåva, återlösningen, som Jehova har gett?

• Vad blir du motiverad att göra med tanke på det Jehova har gjort för att befria dig?

[Frågor]

[Bild på sidan 27]

På försoningsdagen förebildade Israels överstepräst Messias.

[Bild på sidan 28]

Abrahams villighet att offra sin son lär oss mycket om Jehovas långt större offer.