Gå direkt till innehållet

Gå direkt till innehållsförteckningen

Är du ”rotad och befäst på grundvalen”?

Är du ”rotad och befäst på grundvalen”?

Är du ”rotad och befäst på grundvalen”?

HAR du någon gång sett ett stort träd som vajar i stormvinden? Trädet utsätts för en enorm påfrestning, men det klarar av den. Hur är det möjligt? Jo, trädet har ett starkt rotsystem förankrat i jorden. Vi kan vara lika det där trädet. När vi kämpar med stormiga prövningar i vårt liv kan vi också klara av dem, om vi förblir ”rotade och befästa på grundvalen”. (Ef. 3:14–17) Vad är det för en grundval?

Guds ord säger att ”Kristus Jesus själv är grundhörnstenen” för den kristna församlingen. (Ef. 2:20; 1 Kor. 3:11) Som kristna uppmuntras vi att göra följande: ”Så som ni har tagit emot Kristus Jesus, Herren, så skall ni fortsätta att vandra i gemenskap med honom, i det att ni är rotade och blir uppbyggda i honom och blir allt fastare i tron.” Om vi gör det kommer vi att kunna klara av alla angrepp mot vår tro, inbegripet dem som kommer i form av ”övertalande argument” grundade på människors ”tomma bedrägeri”. (Kol. 2:4–8)

”Bredden och längden och höjden och djupet”

Hur kan vi då bli ”rotade” och ”allt fastare i tron”? Det är viktigt att vi så att säga sänder ner våra rötter djupt ner i jorden genom att flitigt studera Guds inspirerade ord. Jehova vill att vi ”helt och fullt skall ... fatta vad bredden och längden och höjden och djupet” av sanningen är. (Ef. 3:18) En kristen bör därför inte vara nöjd med att ha en ytlig förståelse och endast känna till ”de elementära tingen” i Guds ord. (Hebr. 5:12; 6:1) Var och en av oss bör i stället vara angelägen om att fördjupa sin förståelse av Bibelns sanningar. (Ords. 2:1–5)

Detta innebär naturligtvis inte att en mängd kunskap är allt som behövs för att vi ska bli ”rotade och befästa” i sanningen. Satan själv känner ju till Bibelns innehåll. Det krävs något mer. Vi måste ”lära känna Kristi kärlek, som överträffar kunskapen”. (Ef. 3:19) Men när vi studerar därför att vi älskar Jehova och älskar sanningen, kommer vår tro att stärkas av att vi växer till i exakt kunskap i Guds ord. (Kol. 2:2)

Pröva din förståelse

Varför inte nu pröva din förståelse av några av Bibelns viktiga sanningar? Det kan uppmuntra dig att ännu flitigare studera Bibeln. Läs till exempel de inledande verserna i aposteln Paulus brev till efesierna. (Se rutan  ”Till efesierna”.) Fråga sedan dig själv: Förstår jag innebörden i de kursiverade uttrycken i det här bibelavsnittet i rutan? Låt oss undersöka vart och ett av dem.

Förutbestämda ”före världens grundläggning”

Så här skrev Paulus till medtroende: ”Han [Gud] har förutbestämt oss till adoption genom Jesus Kristus som söner åt sig själv.” Ja, Jehova hade bestämt att han skulle adoptera vissa människor och föra dem in i sin egen fullkomliga himmelska familj. Dessa adopterade söner till Gud ska härska som kungar och präster tillsammans med Kristus. (Rom. 8:19–23; Upp. 5:9, 10) I det ursprungliga angrepp som Satan riktade mot Jehovas suveränitet antydde han att människorna som Gud hade skapat var svaga och bristfälliga. Det var därför mycket passande att Jehova valde ut medlemmar ur människosläktet för att låta dem vara med om att till slut befria universum från all ondska, inbegripet ursprunget till det onda, Satan, Djävulen! Men Jehova förutbestämde inte vilka enskilda individer som skulle adopteras som hans söner. Han bestämde i stället att en grupp eller klass av människor skulle härska tillsammans med Kristus i himlen. (Upp. 14:3, 4)

Vilken ”värld” avsåg Paulus när han skrev till medkristna att de som grupp betraktade var utvalda ”före världens grundläggning”? Han avsåg inte en tid före skapandet av jorden eller människorna. Det skulle ha stridit mot rättvisan. Hur skulle Adam och Eva kunna ställas till svars för sina handlingar om Gud till och med innan de var skapade hade förutbestämt att de skulle misslyckas? När bestämde då Gud hur han skulle rätta till den situation som hade uppstått när Adam och Eva anslöt sig till Satan i hans uppror mot Guds suveränitet? Det gjorde han först efter det att de första människorna gjort uppror, men innan en värld av ofullkomliga människor, som skulle kunna återlösas, kom till.

”Efter hans oförtjänta omtankes rikedom”

Varför sade Paulus att det som behandlas i de inledande verserna i brevet till efesierna kom till ”efter hans [Guds] oförtjänta omtankes rikedom”? Det gjorde han för att betona att Jehova inte var förpliktad att återlösa det fallna människosläktet.

Ingen av oss har någon medfödd rätt att bli återlöst. Men i sin stora kärlek till mänskligheten gjorde Jehova en speciell anordning för att rädda oss. Med tanke på vår ofullkomlighet och syndfullhet är vår möjlighet att bli återlösta oförtjänt omtanke, alldeles som Paulus sade.

Den heliga hemligheten om Guds avsikt

Från början uppenbarade Gud inte hur han skulle avhjälpa den skada som Satan hade åstadkommit. Det var en ”helig hemlighet”. (Ef. 3:4, 5) Senare, i och med grundandet av den kristna församlingen, uppenbarade Jehova detaljer om hur han skulle förverkliga sin ursprungliga avsikt med människorna och jorden. ”Vid de fastställda tidernas fullbordan”, förklarade Paulus, införde Gud ”en förvaltning” eller administration som skulle förena alla hans förnuftsbegåvade skapelser.

Det första steget i detta förenande började vid pingsten år 33 v.t., när Jehova började församla dem som ska härska tillsammans med Kristus i himlen. (Apg. 1:13–15; 2:1–4) Det andra steget skulle vara att församla dem som ska leva i ett paradis på jorden under Kristi messianska kungarike. (Upp. 7:14–17; 21:1–5) Uttrycket ”förvaltning” avser inte det messianska kungariket, eftersom det riket inte upprättades förrän 1914. Uttrycket avser i stället hur Gud sköter eller handhar olika angelägenheter för att förverkliga sin avsikt att återställa universell enhet.

Var ”fullvuxna till förståndet”

Goda personliga studievanor kommer helt visst att hjälpa dig att helt och fullt kunna ”fatta vad bredden och längden och höjden och djupet” av sanningen är. Men utan tvivel gör människans nuvarande stressade livsstil det lättare för Satan att försvaga, om inte rentav förstöra, sådana vanor. Låt honom inte få göra det. Använd den ”uppfattningsförmåga” som Gud har gett oss för att vi ska bli ”fullvuxna till förståndet”. (1 Joh. 5:20; 1 Kor. 14:20) Förvissa dig om att du förstår varför du tror som du gör och att du alltid kan ge ”ett skäl för det hopp” du har. (1 Petr. 3:15)

Föreställ dig att du hade varit närvarande i Efesos när Paulus brev lästes upp för första gången. Skulle hans ord då inte ha fått dig att vilja växa till ”i den exakta kunskapen om Guds Son”? (Ef. 4:13, 14) Säkert! Låt därför Paulus inspirerade ord påverka dig på samma sätt nu. Att du har djup kärlek till Jehova och exakt kunskap i hans ord kommer att hjälpa dig att förbli ”rotad och befäst på grundvalen”, Kristus. På så sätt kommer du att kunna klara av alla stormar som Satan kan blåsa upp mot dig innan det fullständiga slutet för den här onda världen kommer. (Ps. 1:1–3; Jer. 17:7, 8)

[Ruta/Bild på sidan 27]

 ”Till efesierna”

”Välsignad vare vår Herre Jesu Kristi Gud och Fader, ty han har välsignat oss med varje andlig välsignelse i de himmelska regionerna i gemenskap med Kristus, alldeles som han utvalde oss i gemenskap med honom före världens grundläggning, för att vi skulle vara heliga och oklanderliga inför honom i kärlek. Ty han har förutbestämt oss till adoption genom Jesus Kristus som söner åt sig själv, i överensstämmelse med sin viljas beslut, till pris för sin härliga oförtjänta omtanke, som han välvilligt har skänkt oss genom sin älskade. Med hjälp av honom har vi frigörelsen genom en lösen genom hans blod, ja, förlåtelsen för våra överträdelser, efter hans oförtjänta omtankes rikedom. Denna lät han överflöda gentemot oss i all vishet och sunt förstånd, i det han gjorde sin viljas heliga hemlighet känd för oss. Den är i överensstämmelse med det som han har beslutat, det som han själv har föresatt sig med avseende på en förvaltning vid de fastställda tidernas fullbordan, nämligen att sammanfatta allt igen i Kristus, det som är i himlarna och det som är på jorden.” (Ef. 1:3–10)