”Var inte rädd. Jag skall hjälpa dig”

JESUS varnade sina efterföljare och sade: ”Djävulen skall fortsätta att kasta några av er i fängelse, för att ni helt och fullt skall sättas på prov.” Men precis innan han uttalade den här varningen uppmanade han dem att inte vara rädda för vad de skulle komma att få lida. Satan använder fortfarande hotet om fängelse för att få oss att sluta predika om Guds rike. Som sanna kristna måste vi därför räkna med att vissa regeringar kommer att utsätta oss för förföljelse. (Upp. 2:10; 12:17) Vad kan hjälpa oss att vara beredda på vad Satan kan göra och följa Jesu uppmaning att inte vara rädda?

De flesta av oss har säkert känt en viss rädsla ibland. Men Bibeln försäkrar oss om att vi med Jehovas hjälp kan undvika att ge efter för fruktan. Hur då? Jehova hjälper oss att vara förberedda på motstånd bland annat genom att identifiera de metoder som Satan och hans representanter använder. (2 Kor. 2:11) För att belysa det här ska vi påminna oss en händelse som inträffade på Bibelns tid. Vi ska också se hur några trogna bröder och systrar i vår tid har stått ”fasta mot Djävulens listiga anslag”. (Ef. 6:11–13)

En gudfruktig kung hotas av en ond härskare

På 700-talet f.v.t. vann den onde kung Sanherib i Assyrien militära segrar över flera nationer. Uppfylld av övermod siktade han sedan in sig på Jehovas folk och deras huvudstad, Jerusalem, där den gudfruktige Hiskia var kung. (2 Kung. 18:1–3, 13) Satan utnyttjade utan tvivel situationen och fick Sanherib att utföra hans plan i syfte att utrota den sanna tillbedjan från jorden. (1 Mos. 3:15)

Sanherib sände en delegation till Jerusalem för att uppmana invånarna att kapitulera. En av dem som ingick i delegationen var Rabsake, som fungerade som Sanheribs talesman. * (2 Kung. 18:17) Rabsakes mål var att försvaga judarnas stridsmoral och få dem att ge upp utan strid. Vilka metoder använde han för att slå ner modet på dem och skrämma dem?

Trogna trots isolering

Rabsake sade så här till Hiskias representanter: ”Detta är vad den store kungen, Assyriens kung, har sagt: ’Vad är det för en tillförsikt som du har satt din förtröstan till? ... Se nu, du har satt din förtröstan till stödet av detta knäckta vassrör, Egypten. Om en man skulle stödja sig på det, skulle det tränga in i hans handflata och genomborra den.’”  (2 Kung. 18:19, 21) Rabsake kom med en falsk anklagelse, för Hiskia hade inte ingått något förbund med Egypten. Men budskapet som Rabsake ville att judarna skulle komma ihåg var glasklart: ”Ingen kommer att hjälpa er. Ni är övergivna – isolerade.”

Motståndare till sann tillbedjan har också i vår tid hotat med isolering för att försöka skrämma sanna kristna. En syster som satt fängslad för sin tro och var isolerad från medtroende i flera år berättade efteråt vad som hade hjälpt henne att inte ge efter för rädsla och fruktan. Hon sade: ”Bönen hjälpte mig att komma nära Jehova ... Jag påminde mig löftet i Jesaja 66:2 om att Gud ser ’den som är betryckt och som är förkrossad i anden’. Det här gav mig alltid styrka och var till stor tröst.” En broder som satt i isoleringscell i flera år sade något liknande: ”Jag kom att inse att en liten rektangulär cell kunde vara som ett helt universum när man har ett nära förhållande till Gud.” Ja, de här vännerna klarade av sin isolering tack vare att de hade ett nära förhållande till Jehova. (Ps. 9:9, 10) De visste att även om deras motståndare satte dem i fängelse och skilde dem från deras familjer, vänner och medtroende, så skulle de aldrig kunna skilja eller isolera dem från Jehova. (Rom. 8:35–39)

Det är därför väldigt viktigt att vi tar vara på alla tillfällen vi får att stärka vårt förhållande till Jehova. (Jak. 4:8) Vi bör ha för vana att fråga oss själva: Hur verklig är Jehova för mig? Låter jag mig verkligen påverkas av hans ord när jag ska fatta beslut, både mindre och större, i det dagliga livet? (Luk. 16:10) Om vi anstränger oss för att bevara ett nära förhållande till Gud finns det ingen anledning för oss att vara rädda. Följande ord av profeten Jeremia återspeglar hur de bedrövade judarna kände det: ”Jag ropade ditt namn, Jehova, från den djupaste grop ... Du närmade dig på den dag då jag ropade till dig. Du sade: ’Var inte rädd.’” (Klag. 3:55–57)

Misslyckade försök att så tvivel

Rabsake använde ett bedrägligt resonemang för att försöka få judarna att tvivla. Med en utstuderad fråga fick han det att låta som om Hiskia hade skaffat bort Jehovas offerhöjder och altaren, och han sade: ”Jehova har sagt till mig: ’Dra upp mot detta land och fördärva det.’” (2 Kung. 18:22, 25) Rabsake menade alltså att Jehova var missnöjd med sitt folk och att han därför inte skulle försvara dem. Men i själva verket var det tvärtom. Jehova såg med gillande på Hiskia och på judarna som hade återvänt till sann tillbedjan. (2 Kung. 18:3–7)

I vår tid kanske förföljare delar med sig av en del upplysningar som är helt riktiga i syfte att skapa förtroende, men sedan blandar de ut sanningarna med försåtliga lögner i hopp om att så tvivel. Det har till exempel hänt att bröder och systrar som suttit i fängelse har fått höra att någon av de ledande bröderna i landet har kompromissat och att det därför skulle vara fritt fram för dem att också göra det. Men förståndiga och vaksamma kristna låter inte ett sådant resonemang få dem att börja tvivla.

Tänk på vad som hände en syster under andra världskriget. När hon satt i fängelse visade man henne ett dokument där det framgick att en av de ansvariga bröderna hade  övergett sin tro. Den som förhörde henne frågade om hon litade på den här brodern. Systern svarade: ”Han är bara en ofullkomlig människa.” Hon sade också att så länge han följde Bibeln och dess principer blev han använd av Gud. ”Men eftersom hans uttalanden visar att han inte håller sig till Bibeln är han inte längre min broder.” Förståndigt nog följde den här trogna systern Bibelns uppmaning: ”Sätt inte er förtröstan till förnäma män, till en människoson, hos vilken ingen räddning finns.” (Ps. 146:3)

Att vi skaffar oss exakt kunskap från Bibeln och tillämpar råden vi får där hjälper oss att vara på vår vakt mot ett bedrägligt resonemang som skulle kunna försvaga vår beslutsamhet att hålla ut. (Ef. 4:13, 14; Hebr. 6:19) För att vi ska kunna tänka klart när vi utsätts för press är det därför viktigt att vi varje dag tar oss tid till att läsa och studera Bibeln. (Hebr. 4:12) Ja, det är nu vi måste fördjupa vår kunskap och stärka vår tro. En broder som uthärdade många år i isoleringscell sade: ”Jag skulle vilja uppmuntra var och en att ha den rätta uppskattningen av all andlig föda som vi får, eftersom vi inte vet exakt när och hur vi kommer att få nytta av den.” Ja, om vi noga studerar Bibeln och den litteratur vi får från slavklassen, kan den heliga anden hjälpa oss när vi ställs inför svårigheter i livet och ”påminna” oss om sådant som vi har lärt oss. (Joh. 14:26)

Skyddade i skrämmande situationer

Rabsake försökte skrämma judarna och sade: ”Ingå nu ett vad med min herre, Assyriens kung, det ber jag, och låt mig ge dig 2 000 hästar för att se om du å din sida kan sätta ryttare på dem. Hur skulle du då kunna avvärja ett angrepp från en enda ståthållare bland de ringaste av min herres tjänare?” (2 Kung. 18:23, 24) Mänskligt sett hade Hiskia och hans folk inte en chans mot Assyriens mäktiga armé.

Våra dagars motståndare kan också verka övermäktiga, i synnerhet när regeringar och myndigheter ger dem sitt fulla stöd. Det var precis så det var under andra världskriget, när nazisterna förföljde Guds tjänare och försökte skrämma dem. En av våra bröder som satt i fängelse i flera år berättade efteråt hur han blev hotad på olika sätt. Vid ett tillfälle frågade en officer: ”Såg ni att er bror blev skjuten? Vad lärde ni er av det?” Brodern svarade: ”Jag är ett vittne för Jehova, och det ska jag fortsätta att vara.” Officeren hotade då vår broder på nytt och sade att nästa gång var det hans tur. Men han stod fast, och fienden drog sig tillbaka. Vad var det som hjälpte vår broder att klara av en sådan hotfull situation? Han förklarade: ”Jag förtröstade på Jehovas namn.” (Ords. 18:10)

Vår förtröstan på Jehova är som en stor sköld som skyddar oss mot alla Satans försök att skada oss andligen. (Ef. 6:16) Vi bör därför be till Jehova om hjälp att stärka vår tro. (Luk. 17:5) Vi behöver också ta till oss av allt som kommer från den trogne och omdömesgille slaven för att vi ska kunna bygga upp vår tro. När vi ställs inför hotfulla situationer får vi styrka av att tänka på den försäkran som Jehova gav profeten Hesekiel, som skulle framföra ett budskap till ett folk som var fientligt inställt. Jehova sade till honom: ”Jag har gjort ditt ansikte lika hårt som deras ansikten och din panna lika hård som deras pannor. Lik diamant, hårdare än flinta, har jag gjort din panna.” (Hes. 3:8, 9) Om det behövs kan Jehova hjälpa oss att vara lika orubbliga – diamanthårda – som Hesekiel behövde vara.

Lojala trots frestelser

Motståndare har märkt att om ingen annan metod fungerar, så kan frestande förmåner eller belöningar ibland få somliga att bryta sin ostrafflighet. Rabsake använde sig av den här metoden. Han sade till Jerusalems invånare: ”Detta är vad Assyriens kung har  sagt: ’Kapitulera för mig, och kom ut till mig ... tills jag kommer och tar er med till ett land likt ert eget land, ett land med brödsäd och nytt vin, ett land med bröd och vingårdar, ett land med oljerika olivträd och honung. Så får ni leva och slipper dö.’” (2 Kung. 18:31, 32) Tanken på att få äta färskt bröd och dricka nytt vin måste ha varit väldigt frestande för dem som var instängda bakom murarna i den belägrade staden.

En sådan här metod användes vid ett tillfälle för att få en missionär som satt i fängelse att kompromissa. Han fick veta att han skulle flyttas till ett ”trevligt hem” i en ”vacker trädgård”, och där skulle han få vara i ett halvår och tänka över sin situation. Men han höll sig andligt vaken och övergav inte sina kristna principer. Vad var det som hjälpte honom? Han förklarade efteråt: ”Jag brukade tänka på Guds rike som det verkliga hoppet ... Det jag hade lärt mig om Guds rike gjorde mig stark, ja helt övertygad, och jag tvivlade inte för en sekund. Ingen kunde få mig att svikta i min tro.”

Hur verkligt är Guds rike för oss? Patriarken Abraham, aposteln Paulus och Jesus kunde alla uthärda svårigheter därför att Guds rike var verkligt för dem. (Fil. 3:13, 14; Hebr. 11:8–10; 12:2) Om vi fortsätter att sätta Guds rike främst i livet och tänker på de bestående välsignelser som det kommer att föra med sig, kan också vi stå emot frestande erbjudanden om tillfällig lindring från svårigheter och problem. (2 Kor. 4:16–18)

Jehova kommer inte att överge oss

Trots Rabsakes alla försök att skrämma judarna visade Hiskia och hans undersåtar en orubblig förtröstan på Jehova. (2 Kung. 19:15, 19; Jes. 37:5–7) Och Jehova lyssnade till deras böner om hjälp och sände en ängel som på en enda natt dödade 185 000 soldater i det assyriska lägret. Redan dagen därpå drog sig Sanherib snabbt tillbaka i vanära till sin huvudstad, Nineve, med det lilla som fanns kvar av hans armé. (2 Kung. 19:35, 36)

Det är uppenbart att Jehova inte övergav dem som förtröstade på honom. Nutida exempel på bröder och systrar som står fasta under svårigheter visar att Jehova fortfarande är densamme. Vi kan därför helt lita på den försäkran vi får från vår himmelske Fader: ”Jag, Jehova, din Gud, griper tag i din högra hand, jag är den som säger till dig: ’Var inte rädd. Jag skall hjälpa dig.’” (Jes. 41:13)

[Fotnot]

[Infälld text på sidan 13]

I Bibeln uppmanar Jehova var och en av sina tjänare över 30 gånger: ”Var inte rädd.”

[Bild på sidan 12]

Vilka likheter finns det mellan Rabsakes metoder och de metoder som fiender till Guds tjänare använder sig av i vår tid?

[Bilder på sidan 15]

Ett nära förhållande till Jehova hjälper oss att bevara vår ostrafflighet under prövningar och svårigheter.