En dalgång med Guds namn

SANKT MORITZ. Låter det bekant? Det kanske det gör, för det är en mycket berömd semesterort i Engadindalen i Schweiz. Men Sankt Moritz är bara en av alla de platser som i åratal har lockat människor till den här pittoreska dalen, som ligger inbäddad i de snöklädda Alperna i sydöstra hörnet av Schweiz nära italienska gränsen. Här finns också den schweiziska nationalparken, där naturens skönhet och den artrika floran och faunan ärar vår store Skapare, Jehova. (Ps. 148:7–10) Men det gör även lämningarna efter en tradition som härrör från mitten av 1600-talet.

En speciell detalj på många av husen i dalen kanske fångar din uppmärksamhet. Det är inte ovanligt att se Guds namn inskrivet på husfasaden, till exempel över  huvudingången. Långt tillbaka i tiden var det tradition att utsmycka husen utvändigt med inskriptioner, antingen målade på väggen, inristade i putsen eller uthuggna i sten. På bilden ser du ett hus i Bever. Inskriptionen lyder: ”Anno 1715. Jehova är början, och Jehova är slutet. Allt tack vare Gud, och inget utan honom.” Ja, den gamla inskriptionen innehåller Guds egennamn två gånger.

En ännu äldre inskription finns i Madulain. Den lyder: ”Psalm 127. Om inte Jehova bygger huset, mödar sig byggarna förgäves. Lucius Rumedius. Anno 1654.”

Varför finns det sådana här inskriptioner med Guds namn i den här dalen? Under reformationen gavs Bibeln ut på rätoromanska, ett latinskt språk som talas i Engadin. Bibeln var faktiskt den första boken som översattes till det språket. Många påverkades djupt av det de läste i Guds ord och skrev inte bara sina egna namn på husen, utan också bibelcitat som innehöll Guds egennamn.

Än i dag förkunnar de här inskriptionerna Jehovas namn och ärar honom, flera hundra år efter sin tillkomst. Både besökare och bosatta i dalen är välkomna att lära sig mer om den underbare Guden, Jehova, genom att besöka en annan byggnad som bär hans namn – Jehovas vittnens Rikets sal i Bever.

[Bildkälla på sidan 7]

© Stähli Rolf A/age fotostock