Livet som ogift – ta vara på möjligheterna

”Den som kan ge rum åt det, han må ge rum åt det.” (MATT. 19:12)

1, 2. a) Vad hade Jesus, Paulus och andra att säga om livet som ogift? b) Varför kan somliga tycka att det inte är en gåva att vara ogift?

ÄKTENSKAPET är onekligen en av de finaste gåvorna som Gud gett oss människor. (Ords. 19:14) Men många ogifta har också ett rikt och meningsfullt liv. Harold, en 95-årig broder som aldrig varit gift, säger: ”Även om jag tycker om att träffa andra och att vara gästfri, så känner jag mig aldrig ensam när jag är för mig själv. Jag antar att man skulle kunna säga att jag har gåvan att vara ogift.”

² Både Jesus och Paulus sade att det var en gåva från Gud att vara ogift, precis som det är en gåva att vara gift. (Läs Matteus 19:11, 12; 1 Korinthierna 7:7.) Men naturligtvis har inte alla ogifta själva valt att vara det. Ibland kan det vara svårt att hitta någon att gifta sig med. Eller så kan en skilsmässa eller ett dödsfall göra att en del oväntat blir ensamma igen. Så hur kan det vara en gåva att vara ogift? Och hur kan man ta vara på de möjligheter man har som ogift?

En unik gåva

3. Vilka fördelar har man som ogift?

³ De som inte är gifta har ofta mer tid och större personlig frihet än de som  är gifta. (1 Kor. 7:32–35) De här unika fördelarna kan öppna möjligheten för dem att utöka sin tjänst, få mer tid för andra och lära känna Jehova bättre. Många kristna inser och uppskattar därför fördelarna med att inte vara gift och har bestämt sig för att ”ge rum åt det”, åtminstone för ett tag. Andra kanske inte tänkte sig ett liv som ogift, men när deras omständigheter förändrades tänkte de noga igenom sin situation, och de kom fram till att de med Jehovas hjälp kunde acceptera sin nya situation och förbli ogifta. (1 Kor. 7:37, 38)

4. Varför kan ogifta kristna känna sig värdefulla?

⁴ Ogifta kristna vet att de inte måste gifta sig för att Jehova och hans organisation ska uppskatta dem. Jehovas kärlek når oss alla. (Matt. 10:29–31) Det finns inte någon eller något som kan skilja oss från hans kärlek. (Rom. 8:38, 39) Oavsett om vi är gifta eller inte har vi all anledning att känna att vi har en viktig plats i församlingen.

5. Vad måste man göra för att det ska vara en tillgång att vara ogift?

⁵ En musikalisk eller idrottslig gåva måste utvecklas för att kunna nå sin fulla potential, och samma sak gäller gåvan att vara ogift. Så hur kan ogifta kristna i vår tid göra det bästa av sin livssituation – oavsett om de är män eller kvinnor, unga eller gamla eller om de själva har valt att vara ogifta eller inte? Vi kan titta på några uppmuntrande exempel från den första kristna församlingen och se vad vi kan lära av dem.

Ung och ogift

6, 7. a) Vilken förmån hade Filippus ogifta döttrar? b) Hur använde Timoteus sina år som ogift på bästa sätt, och hur blev han välsignad för sin villighet?

⁶ Evangelieförkunnaren Filippus hade fyra ogifta döttrar som var lika nitiska i förkunnartjänsten som sin far. (Apg. 21:8, 9) En av andens mirakulösa gåvor var gåvan att profetera, och de här unga kvinnorna använde den gåvan i uppfyllelse av Joel 2:28, 29.

⁷ Timoteus var en ung man som tog vara på möjligheterna som ogift. Ända sedan han var liten hade hans mor Eunike och hans mormor Lois undervisat honom i ”de heliga skrifterna”. (2 Tim. 1:5; 3:14, 15) Men det var nog inte förrän Paulus besökte deras hemstad Lystra första gången omkring år 47 som de blev kristna. När Paulus två år senare besökte staden igen var Timoteus förmodligen runt 20 år. Trots att han var ung och ganska ny i sanningen var han  ”väl omtalad” av de äldste i Lystra och i grannstaden Ikonion. (Apg. 16:1, 2) Paulus inbjöd Timoteus att följa med honom som hans reskamrat. (1 Tim. 1:18; 4:14) Vi kan inte säga säkert att Timoteus aldrig gifte sig. Men vi vet att han som ung villigt tog emot Paulus inbjudan, och i många år därefter tjänade han som ogift missionär och tillsyningsman. (Fil. 2:20–22)

8. Vad fick Markus att satsa på sanningen, och vilka välsignelser ledde det till?

⁸ Även Johannes Markus använde sin tid som ung och ogift på ett föredömligt sätt. Han och hans mor, Maria, och även hans kusin Barnabas, var bland de första kristna i församlingen i Jerusalem. Hans familj kan ha haft det bra ställt med tanke på att de hade ett eget hus i staden och hade en tjänare. (Apg. 12:12, 13) Men trots de här omständigheterna var Markus inte nöjeslysten eller självcentrerad, inte ens som ung. Han nöjde sig inte heller med att slå sig till ro och leva ett bekvämt familjeliv. Tidigt i livet hade han umgåtts med apostlarna, och det var säkert det som fick honom att vilja bli missionär. Så han följde gärna med Paulus och Barnabas som medhjälpare på deras första missionsresa. (Apg. 13:5) Senare reste han med Barnabas, och längre fram tjänade han tillsammans med Petrus i Babylon. (Apg. 15:39; 1 Petr. 5:13) Vi vet inte hur länge Markus var ogift. Men han skaffade sig ett mycket gott rykte som en som var villig att betjäna andra och göra mer i tjänsten för Gud.

9, 10. Vilka möjligheter har ogifta unga kristna att utöka sin tjänst? Ge ett exempel.

⁹ Många unga vittnen i vår tid använder också villigt sina år som ogifta till att utöka sin tjänst för Gud. Precis som Markus och Timoteus uppskattar de att de kan stå till tjänst för Herren ”utan att låta sig distraheras”. (1 Kor. 7:35) Detta är verkligen en förmån. Det finns hur många möjligheter som helst. Man kan bli pionjär, flytta dit där behovet är större, lära sig ett nytt språk, bygga Rikets salar eller avdelningskontor, gå Skolan för förordnade tjänare (MTS) eller arbeta på Betel. Du som är ung och ogift, tar du vara på dina möjligheter?

¹⁰ En broder som heter Mark började som pionjär redan som tonåring, gick MTS och har tjänat på flera platser runt om på jorden. Han ser tillbaka på sina 25 år i heltidstjänsten och säger: ”Jag har försökt samarbeta med alla i församlingen, gått i tjänsten med dem, gjort herdebesök hos dem, bjudit hem dem på mat och haft bjudningar med andlig inriktning. Allt det här har gett mig oerhörd glädje.” Som vi ser av det Mark säger blir man verkligen lycklig av att ge, och man får många möjligheter att ge om man har fullt upp i sanningen. (Apg. 20:35) Oavsett vad du har för intressen, förmågor eller livserfarenhet finns det mycket att göra i Herrens verk för dig som är ung. (1 Kor. 15:58)

11. Varför är det bra att inte ha för bråttom att gifta sig?

¹¹ Även om de flesta unga skulle vilja gifta sig så småningom, finns det goda skäl att inte ha för bråttom. Paulus uppmuntrar de yngre att vänta åtminstone tills de är förbi ”ungdomsblomstringen”, då de sexuella begären är som starkast. (1 Kor. 7:36) Det tar tid att lära känna sig själv och få den livserfarenhet som behövs för att välja en bra äktenskapspartner. Ett äktenskapslöfte är inget man kan ta lätt på, det ska hålla livet ut. (Pred. 5:2–5)

 Ogift senare i livet

12. a) Hur hanterade Hanna sin nya situation? b) Vilken förmån fick hon?

¹² Hanna, som finns omtalad i Lukas evangelium, blev säkert djupt bedrövad när hennes man oväntat dog efter bara sju års äktenskap. Vi vet inte om de hade några barn eller om hon någon gång funderade på att gifta om sig. Men det vi vet är att hon fortfarande var änka när hon var 84 år. Av Bibelns berättelse förstår vi att Hanna gjorde det bästa av situationen och drog sig närmare Jehova. Hon var ”aldrig ... borta från templet, där hon natt och dag utförde helig tjänst med fastor och ödmjuka böner”. (Luk. 2:36, 37) Att tillbe Gud var det viktigaste i hennes liv. Det krävde beslutsamhet och ansträngning, men hon blev verkligen välsignad. Hon hade förmånen att få se Jesus när han var liten, och hon vittnade för andra om den befrielse som denne blivande Messias skulle ge. (Luk. 2:38)

13. a) Vad visar att Dorkas var engagerad i församlingen? b) Hur blev Dorkas belönad för sin godhet och omtanke?

¹³ En kvinna som hette Dorkas (Tabita) bodde i Joppe, en forntida hamnstad nordväst om Jerusalem. Bibeln nämner inte någon man, så det verkar som om hon var ogift vid den tiden. Hon ”var rik på goda gärningar och gav många barmhärtighetsgåvor”. Hon sydde tydligen många kläder åt behövande änkor och andra, och det gjorde henne mycket omtyckt. Så när hon plötsligt blev sjuk och dog sände hela församlingen bud efter Petrus och bönföll honom om att uppväcka deras älskade syster. När nyheten om hennes uppståndelse spred sig i staden blev många troende. (Apg. 9:36–42) Hon kan själv ha hjälpt en del av dem genom sina goda gärningar.

14. Vad får ogifta kristna att närma sig Jehova?

¹⁴ Vi har många ogifta i våra församlingar som är lite äldre, precis som Hanna och Dorkas. En del har kanske inte hittat någon att gifta sig med. Andra är skilda eller har förlorat sin äkta hälft i döden. Eftersom de inte har en äktenskapspartner att anförtro sig åt, lär de sig ofta att lita mer på Jehova. (Ords. 16:3) Silvia, en ogift syster som har arbetat på Betel i 38 år, ser det här som en välsignelse. Men hon erkänner: ”Ibland blir jag trött på att vara den som är stark. ’Vem ska uppmuntra mig?’ undrar jag.” Men sedan tillägger hon: ”Jag litar på att Jehova vet bäst vad jag behöver, och det hjälper mig att komma närmare honom. Och jag får alltid uppmuntran, ibland från totalt oväntat håll.” När vi än närmar oss Jehova är han alltid så omtänksam och uppmuntrande mot oss.

15. Hur kan man som ogift vidga sig i sin kärlek?

¹⁵ När man inte är gift har man större möjligheter att ”vidga” sig i sin kärlek till andra. (Läs 2 Korinthierna 6:11–13.) Jolene, en ogift syster som har varit i heltidstjänsten i 34 år, säger: ”Jag har verkligen försökt bygga upp nära relationer till alla sorters människor, inte bara till dem i min egen ålder. Som ogift har man goda möjligheter att ge av sig själv till Jehova, till sin familj, till sina bröder och systrar och även till sina medmänniskor. Ju äldre jag blir, desto gladare är jag att jag inte är gift.” Äldre, sjuka, ensamstående föräldrar, ungdomar och andra i församlingen uppskattar det osjälviska stöd som de ogifta ger. Ja, när vi visar andra kärlek mår vi bättre själva. Skulle du kunna ”vidga” dig i din kärlek till andra?

 Ogift livet ut

16. a) Varför gifte sig aldrig Jesus? b) Hur använde Paulus sin tid som ogift?

¹⁶ Jesus gifte sig aldrig. Han hade fått ett uppdrag som han skulle förbereda sig för och sedan utföra. Han reste vida omkring, arbetade från tidig morgon till sen kväll och gav till slut sitt liv som ett offer. För honom var det en fördel att inte vara gift. Aposteln Paulus reste hundratals mil och fick gå igenom många svårigheter under sin tjänst. (2 Kor. 11:23–27) Även om han kan ha varit gift tidigare, valde han att förbli ogift sedan han hade fått sitt uppdrag som apostel. (1 Kor. 7:7; 9:5) Både Jesus och Paulus uppmuntrade andra att om möjligt följa deras exempel för tjänstens skull. Men ingen av dem krävde att Guds tjänare skulle leva i celibat. (1 Tim. 4:1–3)

17. Hur har en del följt i Jesu och Paulus fotspår, och varför kan vi vara säkra på att Jehova uppskattar dem som gör sådana uppoffringar?

¹⁷ Även i dag har en del medvetet valt att förbli ogifta så att de kan göra mer i tjänsten. Harold, som nämndes tidigare, har varit på Betel i 56 år. Han säger: ”När jag hade varit på Betel i tio år hade jag sett många gifta par sluta på Betel på grund av att de blev sjuka eller behövde ta hand om åldrande föräldrar. Ingen av mina föräldrar levde. Men jag älskade Betel så mycket att jag inte ville riskera den förmånen genom att gifta mig.” För flera år sedan sade en syster som hette Margaret och som varit pionjär i många år: ”Det har funnits möjligheter för mig att gifta mig, men det har helt enkelt aldrig blivit av. I stället har jag kunnat använda min extra frihet till att satsa på tjänsten, och det har gett mig enorm glädje.” Jehova kommer aldrig att glömma dem som osjälviskt gjort uppoffringar för sann tillbedjan. (Läs Jesaja 56:4, 5.)

Gör det bästa av din situation

18. Hur kan andra uppmuntra och stötta ogifta kristna?

¹⁸ Alla ogifta kristna som gör sitt bästa för att tjäna Jehova förtjänar vårt varma beröm och vår uppmuntran. Vi tycker om dem för vad de är och för allt de gör i församlingen. De behöver aldrig känna sig ensamma om vi blir deras andliga ”bröder och systrar och mödrar och barn”. (Läs Markus 10:28–30.)

19. Vad är det bästa man kan göra som ogift?

¹⁹ Oavsett om du har valt att vara ogift eller inte kan de här forntida och nutida exemplen försäkra dig om att du kan få ett lyckligt och meningsfullt liv. En del gåvor är efterlängtade, medan andra kommer helt oväntat. En del tycker vi om på en gång, medan andra tar lite längre tid att uppskatta. Så mycket beror på vår inställning. Vad skulle du kunna göra för att ta vara på möjligheterna som ogift? Dra dig närmare Jehova, ha mycket att göra i tjänsten för Gud och vidga dig i din kärlek till andra. Gåvan att vara ogift kan, precis som gåvan att vara gift, berika livet om vi betraktar den på samma sätt som Gud gör och använder den på bästa sätt.

Minns du?

• Hur kan det vara en gåva att vara ogift?

• Hur kan det vara en fördel att vara ogift när man är ung?

• Vilka möjligheter har ogifta kristna att närma sig Jehova och vidga sig i sin kärlek?

[Frågor]

[Bilder på sidan 18]

Tar du vara på dina möjligheter i tjänsten för Gud?