Kan du se hur Gud leder sitt folk?

VARKEN israeliterna eller egyptierna hade sett något liknande förut. När israeliterna lämnade Egypten svävade en molnpelare i närheten av dem och var kvar hos dem dag efter dag. På natten blev den en eldpelare. Vilken mäktig syn! Men var kom den ifrån? Varför var den där? Och vad kan vi, ungefär 3 500 år senare, lära oss av hur israeliterna betraktade den här ”eld- och molnpelaren”? (2 Mos. 14:24)

Guds ord berättar var pelaren kom ifrån och syftet med den: ”Jehova gick framför dem om dagen i en molnpelare för att leda dem på vägen och om natten i en eldpelare för att ge dem ljus, så att de kunde gå om dagen och om natten.” (2 Mos. 13:21, 22) Jehova Gud använde eld- och molnpelaren för att leda sitt folk ut ur Egypten och genom vildmarken. De var tvungna att vara beredda så att de kunde följa efter den när den flyttade sig. När de förföljande egyptiska styrkorna skulle till att angripa dem, flyttade sig pelaren och ställde sig mellan de båda grupperna och skyddade israeliterna. (2 Mos. 14:19, 20) Pelaren visade inte den närmaste vägen till det utlovade landet, men det var bara genom att följa den som israeliterna kunde nå målet.

Pelaren var ett synligt bevis för att Jehova var med sitt folk. Den representerade Jehova, och ibland talade han ur den. (4 Mos. 14:14; Ps. 99:7) Molnet visade också att Mose var den som Jehova hade utvalt till att leda nationen. (2 Mos. 33:9) Sista gången molnet nämns i Bibeln utgjorde det en bekräftelse på att Jehova hade utvalt Josua som Moses efterträdare. (5 Mos. 31:14, 15) Ja, för att israeliterna skulle nå det utlovade landet behövde de urskilja bevisen för Guds vägledning och sedan följa den.

De såg inte längre Guds vägledning

När israeliterna såg pelaren första gången måste de ha blivit hänförda. Men fastän det här underverket var synligt hela tiden gjorde det tyvärr inte tillräckligt starkt intryck på dem för att de skulle fortsätta förtrösta på Jehova. De ifrågasatte Guds vägledning mer än en gång. När den egyptiska hären förföljde dem litade de inte på att Jehova kunde rädda dem. I stället anklagade de hans tjänare Mose för att ha lett dem mot en säker död. (2 Mos. 14:10–12) Sedan de blivit räddade genom Röda havet klagade de på Mose, Aron och Jehova därför att de menade att det inte fanns mat och vatten. (2 Mos. 15:22–24; 16:1–3; 17:1–3, 7) Och några veckor senare övertalade de Aron att göra en guldkalv. Tänk bara! I en del av lägret syntes eld- och molnpelaren – det mäktiga beviset för att den som hade räddat israeliterna ur Egypten var närvarande – och inte långt därifrån började de tillbe en livlös avgud. De sade: ”Detta, Israel, är din Gud, som förde dig upp från Egyptens land.” Tala om att handla ”mycket respektlöst”! (2 Mos. 32:4; Neh. 9:18)

Israels upproriska handlingar visade att de helt struntade i Jehovas vägledning. Det  var inte deras bokstavliga syn det var fel på, utan deras andliga. De såg pelaren, men de hade glömt bort vad den representerade. Trots att det israeliterna gjorde ”vållade Israels Helige smärta”, fortsatte Jehova barmhärtigt att vägleda dem med hjälp av pelaren tills de nådde det utlovade landet. (Ps. 78:40–42, 52–54; Neh. 9:19)

Ser du hur Jehova leder sitt folk i dag?

Jehova har aldrig lämnat sitt folk utan tydlig vägledning, och det gör han inte i dag heller. Precis som han inte förväntade att israeliterna själva skulle välja färdvägen, förväntas inte heller vi ta oss till den utlovade nya världen på egen hand. Jesus Kristus har utsetts till församlingens ledare. (Matt. 23:10; Ef. 5:23) Han har delegerat en del av sin myndighet till en trogen slavklass, som består av trogna kristna som är smorda med helig ande. Den slavklassen förordnar i sin tur tillsyningsmän i den kristna församlingen. (Matt. 24:45–47; Tit. 1:5–9)

Hur kan vi identifiera den trogna slavklassen, eller förvaltarklassen? Lägg märke till hur Jesus själv beskriver den: ”Vem är i själva verket den trogne förvaltare, den omdömesgille, som hans herre skall sätta över sin tjänarskara till att ständigt ge dem deras tillmätta kost i rätt tid? Lycklig är den slaven, om hans herre vid sin ankomst finner honom i färd med att göra så!” (Luk. 12:42, 43)

Förvaltarklassen är alltså trogen, den sviker eller överger aldrig Jehova, Jesus, sanningarna i Bibeln eller Guds folk. Den är också omdömesgill, den visar gott omdöme när den ger vägledning i det mycket viktiga arbetet med att predika ”dessa goda nyheter om kungariket” och att göra ”lärjungar av människor av alla nationerna”. (Matt. 24:14; 28:19, 20) ”I rätt tid” delar den ut andlig mat som är nyttig och näringsrik. Förvaltarklassen har Jehovas godkännande, för vi kan se hur han välsignar sitt folk med ökning, vägledning i viktiga beslut, bättre förståelse av bibliska sanningar, frid i hjärta och sinne och skydd mot fiender som vill förgöra dem. (Jes. 54:17; Fil. 4:7)

Följ Guds vägledning

Hur kan vi visa att vi uppskattar Guds vägledning? Paulus sade: ”Var lydiga mot dem som har ledningen bland er och var fogliga.” (Hebr. 13:17) Det här kan vara lättare sagt än gjort. Tänk dig att du är en israelit på Moses tid. När ni har vandrat ett tag stannar pelaren. Hur länge ska den vara kvar där? En dag? En vecka? Flera månader? Du undrar om det är någon mening att packa upp allt. Först packar du bara upp det allra nödvändigaste. Men efter några dagar blir du trött på att hela tiden leta igenom dina saker, så du börjar packa upp resten. Och precis när du är färdig ser du att pelaren höjer sig! Det är bara att börja packa ihop igen. Det skulle säkert ta emot. Men enligt anvisningarna skulle israeliterna bryta upp ”omedelbart”. (4 Mos. 9:17–22)

Hur reagerar vi då när Gud ger oss vägledning? Försöker vi följa den ”omedelbart”? Eller fortsätter vi göra som vi alltid har gjort? Håller vi oss uppdaterade med de senaste anvisningarna, till exempel när det gäller hur man leder bibelstudier, vittnar för människor som talar ett annat språk, regelbundet studerar som familj, samarbetar med sjukhuskommittéerna och uppför sig vid sammankomster? Vi visar också att vi uppskattar Jehovas vägledning genom att ta emot råd. När vi ställs inför viktiga beslut litar vi inte på vår egen vishet utan vänder oss till Jehova och hans organisation för att  få hjälp. Och precis som ett barn söker skydd hos föräldrarna under ett oväder, söker vi skydd hos Jehovas organisation när den här världens problem kommer över oss som ett åskväder.

De som har ledningen i den jordiska delen av Guds organisation är naturligtvis inte fullkomliga, men det var inte Mose heller. Trots det utgjorde pelaren ett ständigt bevis för att han var utvald av Gud och godkänd av honom. Lägg också märke till att varje enskild israelit inte själv skulle avgöra när det var dags att bryta upp. I stället skulle folket handla ”i enlighet med Jehovas befallning genom Mose”. (4 Mos. 9:23) Så det var förmodligen Mose, Guds utvalde ledare, som gav signal när det var dags att ge sig av.

I dag ger Jehovas förvaltarklass en tydlig signal när det är dags att göra förändringar. Hur ges signalen? Genom artiklar i Vakttornet och Tjänsten för Guds kungarike, ny litteratur och tal vid sammankomster. Församlingarna får också anvisningar genom resande tillsyningsmän, brev och särskild utbildning för bröder med ansvar.

Kan du tydligt se hur Jehova leder sitt folk? I de här sista dagarna använder han sin organisation för att leda oss, sitt folk, genom Satans onda värld, som påminner om en farlig vildmark. Tack vare det kan vi känna enhet, kärlek och trygghet.

Sedan Israel kommit in i det utlovade landet sade Josua: ”Ni vet av hela ert hjärta och av hela er själ att inte ett enda av alla de goda ord som Jehova, er Gud, har talat till er har slagit fel. De har alla blivit verklighet för er.” (Jos. 23:14) På samma sätt kommer Guds folk i dag tveklöst att komma in i den utlovade nya världen. Men om vi personligen kommer att vara med där beror till stor del på om vi ödmjukt och villigt följer Guds vägledning. Visst vill vi fortsätta hålla ögonen öppna för Jehovas vägledning!

[Bilder på sidan 5]

Vi vägleds av Jehovas organisation i dag.

Ny litteratur.

Utbildning.

Förslag vid möten för tjänst.