Vad innebär det att tjäna Jehova med allvar?

”Vadhelst som är av allvarlig betydelse, ... fortsätt att tänka på allt detta.” (FIL. 4:8)

1, 2. Varför har många i världen en ytlig syn på livet, och vilka frågor väcker det?

DEN värld vi lever i går igenom en av de svåraste och mest tragiska perioderna i hela mänsklighetens historia. För dem som inte har någon stabil andlig grund att stå på är det näst intill omöjligt att tackla dessa ”kritiska tider som är svåra att komma till rätta med”. (2 Tim. 3:1–5) De har bara sig själva att lita till, och det räcker sällan för att hantera vardagens alla problem. För att slippa ta livet alltför allvarligt försöker många hela tiden hitta nya sätt att koppla av och ha roligt.

² För att kunna hantera stressen i livet kommer nöjen ofta högst upp på mångas lista. Om vi som kristna inte ser upp kan vi lätt dras med i det sättet att leva. Hur kan vi undvika att det händer? Måste vi vara allvarliga hela tiden? Hur kan vi hitta balansen mellan nöjen och allvar? Vilka principer i Bibeln kan hjälpa oss att inte ta oss själva för allvarligt utan att fördenskull ha en nonchalant syn på tillvaron?

Hitta balansen i en nöjesgalen värld

3, 4. Hur visar Bibeln att det är viktigt att ta saker på allvar?

³ Det behöver väl knappast sägas att den här världen ”älskar njutningar”. (2 Tim. 3:4) Inställningen att man måste ha roligt hela tiden kan vara ett hot mot vår andlighet. (Ords. 21:17) Det fanns alltså goda skäl till att aposteln Paulus tog upp det här i sina brev till Timoteus och Titus. Om vi tillämpar dessa råd får vi hjälp att inte påverkas av världens ytliga livssyn. (Läs 1 Timoteus 2:1, 2; Titus 2:2–8.)

⁴ Många hundra år tidigare hade Salomo betonat hur viktigt det är att ta sig tid att tänka över livets allvar i stället för att alltid vara inriktad på nöjen. (Pred. 3:4; 7:2–4) Ja, eftersom livet är så kort behöver vi anstränga oss kraftigt för att kunna bli räddade. (Luk. 13:24) Därför behöver vi fortsätta att tänka på det som är av ”allvarlig betydelse”. (Fil. 4:8, 9) Det innebär att vi begrundar alla sidor av vårt kristna liv.

5. Nämn ett område i livet som vi behöver ta på allvar.

⁵ Som kristna har vi samma inställning till arbete som Jehova och Jesus och tar därför vår skyldighet att försörja oss på allvar. (Joh. 5:17) Det gör att vi ofta får beröm för att vi har god arbetsmoral och är pålitliga. Särskilt de som har familj är noga med att arbeta hårt för att försörja den. Att inte göra det skulle ju vara detsamma som att förneka Jehova. (1 Tim. 5:8, noten)

Allvarliga och samtidigt glada i vår tjänst

6. Hur vet vi att vi inte får ta lätt på vår tillbedjan?

⁶ Jehova har alltid ansett att det är viktigt att man tillber honom på rätt sätt. När israeliterna avvek från sann tillbedjan fick det  allvarliga konsekvenser för dem. (Jos. 23:12, 13) Kristi efterföljare under det första århundradet behövde kämpa hårt för att hålla sann tillbedjan ren från snedvridna läror och attityder. (2 Joh. v. 7–11; Upp. 2:14–16) Sanna kristna i vår tid tar sin tillbedjan på allvar. (1 Tim. 6:20)

7. Hur förberedde sig Paulus för tjänsten?

⁷ Tjänsten på fältet ger oss glädje. Men för att kunna bevara glädjen i tjänsten måste vi gå in för den och vara väl förberedda. Paulus förklarade hur han tog hänsyn till dem han undervisade. Han skrev: ”För alla slags människor har jag blivit allt för att i alla händelser kunna rädda några. Men allt gör jag för de goda nyheternas skull, för att kunna bli delaktig i dem med andra.” (1 Kor. 9:22, 23) Paulus tyckte om att få hjälpa andra andligen, och han tänkte mycket på sina åhörare och på hur han skulle kunna hjälpa just dem. På så vis kunde han uppmuntra dem och motivera dem att tillbe Jehova.

8. a) Vilken inställning bör vi ha till dem vi undervisar? b) Hur kan glädjen i tjänsten öka om vi får leda ett studium?

⁸ Hur viktig var tjänsten för Paulus? Han var villig att göra ”slavtjänst” åt både Jehova och dem som lyssnade till budskapet. (Rom. 12:11; 1 Kor. 9:19) Är vi medvetna om vilket ansvar vi har när vi undervisar andra i Bibeln – oavsett om det är vid ett bibelstudium, ett församlingsmöte eller den andliga familjekvällen? Vi kanske tycker att det verkar för krävande att leda ett bibelstudium. Och det är sant att man ofta får mindre tid över för egen del om man ska kunna ge av sin tid åt andra. Men är det inte det som är tanken i Jesu ord att ”det är lyckligare att ge än att få”? (Apg. 20:35) Att få hjälpa någon in på vägen som leder till räddning ger en glädje som inte kan jämföras med något annat.

9, 10. a) Kan man aldrig koppla av och njuta av andras sällskap om man tar saker på allvar? Förklara. b) Vad kan hjälpa äldstebröder att vara uppmuntrande och tillgängliga?

⁹ Att vi tar saker på allvar betyder inte att vi aldrig kan koppla av och ha trevligt med andra. Jesus är ett fint föredöme för oss, för han tog sig tid att inte bara undervisa andra utan också att koppla av och bygga upp meningsfulla relationer. (Luk. 5:27–29; Joh. 12:1, 2) Att vi tar saker på allvar betyder inte heller att vi alltid ska se allvarliga ut. Om Jesus skulle ha varit stram och bister skulle människor inte ha dragits till honom. Men nu trivdes till och med barn i hans sällskap. (Mark. 10:13–16) Hur kan vi ta efter Jesu balanserade inställning?

¹⁰ En broder kommenterade en av äldstebröderna så här: ”Han har höga krav på sig själv men väntar sig inte fullkomlighet av andra.” Är det så med dig också? Det är inte fel att ha vissa rimliga förväntningar på andra. Föräldrar, till exempel, kan hjälpa sina barn att utvecklas om de ger dem olika uppgifter som är rimliga för deras ålder och personlighet. På motsvarande sätt kan äldstebröder uppmuntra vännerna i församlingen att växa till andligen och ge dem konkreta förslag på hur man kan göra det. En äldstebroder som har en balanserad syn på sig själv kommer dessutom att upplevas som varm och uppmuntrande. (Rom. 12:3) En syster sade: ”Jag vill inte att bröderna ska ta allt man säger på skämt. Men om en broder är allvarlig hela tiden är det inte så lätt att vända sig till honom.” En annan syster sade att det känns som om en del äldstebröder ”skrämmer i väg vännerna därför att de är så överdrivet allvarliga”. De äldste vill aldrig se ner på den glada inställning som alla bör ha när de tillber Jehova, ”den lycklige Guden”. (1 Tim. 1:11)

 Villighet att hjälpa till i församlingen

11. Vad betyder det att eftersträva en uppgift i församlingen?

¹¹ När Paulus uppmuntrade bröder att kvalificera sig för att ta mer ansvar i församlingen var inte avsikten att uppmuntra någon att försöka förverkliga egna ambitioner. Han skrev: ”Om någon eftersträvar en tjänst som tillsyningsman, är det ett utmärkt arbete han önskar sig.” (1 Tim. 3:1, 4) Bröder som ”eftersträvar en tjänst” behöver utveckla en stark önskan att arbeta hårt för att få de andliga egenskaper som krävs för att kunna betjäna vännerna. Om en broder har varit döpt i minst ett år och i rimlig grad fyller de krav för biträdande tjänare som nämns i 1 Timoteus 3:8–13 kan han rekommenderas. Lägg märke till att det uttryckligen nämns i vers 8 att biträdande tjänare ska vara ”allvarliga”.

12, 13. Hur kan unga bröder visa sin villighet att hjälpa till?

¹² Är du en döpt broder i övre tonåren som tar sanningen på allvar? Du kan visa din villighet att hjälpa till på många sätt. Ett sätt är att göra framsteg i tjänsten. Tycker du om att samarbeta med vänner i alla åldrar? Försöker du hitta någon som du kan studera Bibeln med? När du leder ett studium och följer förslagen som vi får vid våra möten kommer du att bli en bättre undervisare. Du kommer också att lära dig att visa medkänsla med dem som håller på att lära sig om Jehova. När den du studerar med börjar förstå att han måste göra förändringar i livet, får du träna på att tålmodigt och taktfullt hjälpa honom att tillämpa Bibelns principer.

¹³ Ni unga bröder kan erbjuda er att hjälpa de äldre i församlingen på olika sätt. Ni kan också intressera er för hur Rikets sal ser ut och hjälpa till att hålla den ren och i gott skick. När ni erbjuder er att hjälpa till visar ni att ni tar sanningen på allvar. Precis som Timoteus kan ni lära er att uppriktigt bry er om församlingen. (Läs Filipperna 2:19–22.)

14. Hur kan unga bröder ”prövas i fråga om sin lämplighet”?

¹⁴ Ni som är äldste, var vakna för att använda de unga bröder som försöker ”fly ... från de begär som hör ungdomen till” och som jagar efter ”rättfärdighet, tro, kärlek, frid” och andra fina egenskaper. (2 Tim. 2:22) Om ni ger dem uppgifter i församlingen kan de ”prövas i fråga om sin lämplighet” att ha ansvar, så att deras ”framsteg kan vara uppenbara för alla”. (1 Tim. 3:10; 4:15)

Hur visar man allvar i församlingen och i familjen?

15. Hur kan vi tillämpa 1 Timoteus 5:1, 2?

¹⁵ Att visa allvar inbegriper att behandla sina bröder och systrar med värdighet. Paulus betonade för Timoteus hur viktigt det är att respektera andra. (Läs 1 Timoteus 5:1, 2.) Det här är särskilt viktigt när det gäller  det motsatta könet. Job är ett fint föredöme för oss. Han visade respekt för kvinnor, särskilt sin hustru. Han gjorde en medveten ansträngning att inte titta på andra kvinnor med fel motiv. (Job 31:1) Om vi respekterar våra bröder och systrar är det otänkbart att flörta med dem eller göra någonting som får dem att känna sig obekväma i vårt sällskap. Det är särskilt viktigt för par som sällskapar och tänker gifta sig att visa respekt. En seriös person skulle aldrig leka med en annan människas känslor. (Ords. 12:22)

16. Vilken skillnad är det mellan världens och Bibelns syn på mannens roll?

¹⁶ Vi behöver också behålla en rätt syn på de roller som Gud gett oss inom familjen. I Satans värld driver man med den roll som mannen har. Nöjesbranschen gillar att skildra mannen som en löjlig figur som inte behöver tas på allvar. Men Bibeln lägger ett stort ansvar på mannen och ger honom rollen som ”sin hustrus huvud”. (Ef. 5:23; 1 Kor. 11:3)

17. Förklara hur vi kan visa att vi tar våra olika ansvarsuppgifter i familjen på allvar.

¹⁷ Om en man skulle försörja sin familj men inte ge någon andlig vägledning skulle han visa bristande omdöme och sakna vishet. (5 Mos. 6:6, 7) Därför heter det i 1 Timoteus 3:4 att en man som är inriktad på att få mer ansvar i församlingen måste vara en som ”presiderar i sitt eget hushåll på utmärkt sätt och har barn som underordnar sig med allt allvar”. Om du är i den situationen kan du fråga dig själv: ”Har jag schemalagt tid för andlig verksamhet i familjen?” En del gifta systrar får nästan tigga och be sina män att ta ledningen i andliga frågor. Varje gift man bör allvarligt granska sin syn på den här ansvarsuppgiften. Och hustrun behöver naturligtvis stödja sin man och samarbeta med honom för att de andliga rutinerna ska fungera bra.

18. Hur kan barn lära sig att ta ansvar i livet?

¹⁸ Barnen uppmuntras också att tänka på att livet består av mycket mer än bara lek. (Pred. 12:1) Det finns många fördelar med att de får lära sig att hjälpa till hemma med uppgifter som passar för deras ålder och förutsättningar. (Klag. 3:27) Kung David fick redan som liten lära sig att bli en skicklig herde. Han fick också utbildning som musiker och kompositör – färdigheter som gjorde att han längre fram fick tjäna vid hovet. (1 Sam. 16:11, 12, 18–21) Naturligtvis lekte han när han var liten, men han lärde sig också sådant som han längre fram hade nytta av i sin lovprisning av Jehova. Hans erfarenheter som herde hjälpte honom att vara tålmodig när han ledde  nationen Israel. Du som är ung, vilka användbara förmågor utvecklar du – förmågor som kan hjälpa dig att tjäna din Skapare och förbereda dig för ansvarsuppgifter längre fram i livet?

En balanserad syn

19, 20. Vilken balanserad syn har du bestämt dig för att ha till dig själv och till din tillbedjan?

¹⁹ Vi kan alla försöka ha en balanserad syn på oss själva och inte ta oss själva för allvarligt. Ingen av oss vill vara ”alltför rättfärdig”. (Pred. 7:16) Lite humor kan lätta upp stämningen, oavsett om vi är hemma, på jobbet eller tillsammans med våra bröder och systrar. Vi aktar oss så att vi inte blir alltför kritiska mot varandra i familjen och förstör den trygga atmosfär som bör finnas i ett hem. Och i församlingen kan vi alla lära oss att skratta och ha trevligt tillsammans. Vi försöker vara uppbyggande och positiva i våra samtal och vårt sätt att undervisa. (2 Kor. 13:10; Ef. 4:29)

²⁰ Dagens värld tar inte Jehova eller hans lagar på allvar. Jehovas folk däremot är mycket intresserade av att lyda sin Gud och vara lojala mot honom. Vad härligt att få tillhöra en så stor andlig familj som tillber Jehova ”med allt allvar”! Vi är beslutna att ta vårt liv och vår tillbedjan på största allvar.

Vad skulle du svara?

• Varför vill vi inte påverkas av världens ytliga livssyn?

• Hur kan vi vara glada samtidigt som vi tar vår tjänst på allvar?

• Hur kan vår inställning till ansvarsuppgifter visa om vi tar vår tillbedjan på allvar eller inte?

• Varför är det viktigt att vi behandlar varandra med värdighet både i familjen och i församlingen?

[Frågor]

[Bilder på sidan 12]

Mannen behöver ta hand om sin familj både materiellt och andligt.