Gå direkt till innehållet

Gå direkt till innehållsförteckningen

”Ha då med dig ... skriftrullarna, särskilt dem av pergament”

”Ha då med dig ... skriftrullarna, särskilt dem av pergament”

”Ha då med dig ... skriftrullarna, särskilt dem av pergament”

MED de orden bad Paulus sin missionärskamrat Timoteus att ta med en del skriftligt material till honom. Vad var det för skriftrullar och pergament som Paulus bad om? Vad var bakgrunden till hans begäran? Och vad kan vi lära av de här orden?

Vid mitten av det första århundradet, då Paulus skrev de här orden, var de hebreiska skrifternas 39 böcker indelade i antingen 22 eller 24 böcker, de flesta av dem förmodligen i separata skriftrullar. Professor Alan Millard konstaterade att även om de här skriftrullarna var dyra, var de ”inte oöverkomliga för de någorlunda välbärgade”. Vissa hade tillgång till åtminstone en skriftrulle. Den etiopiske eunucken hade en skriftrulle i sin vagn och satt och ”högläste profeten Jesaja”. Han var ”makthavare under Kandake, etiopiernas drottning”, och var ”satt över allt dyrbart hon hade”. Han måste ha varit tillräckligt välbeställd för att äga delar av Skrifterna. (Apg. 8:27, 28)

Paulus skrev till Timoteus: ”När du kommer, ha då med dig den mantel som jag lämnade kvar i Troas hos Karpus och skriftrullarna, särskilt dem av pergament.” (2 Tim. 4:13) Det här talar för att Paulus ägde ett antal skriftrullar. Vad kunde ha haft en mer framträdande plats i hans bibliotek än Guds ord? Angående de skriftrullar av pergament som nämns i den här versen skrev bibelkommentatorn A. T. Robertson: ”I synnerhet dessa var troligen avskrifter av böcker i Gamla testamentet, eftersom pergament var dyrare [och mer hållbart] än papyrus.” Som ung fick Paulus utbildning av Gamaliel, som undervisade i Moses lag och var aktad av hela folket. Så det är rimligt att Paulus hade skaffat sig egna skriftrullar med Guds ord. (Apg. 5:34; 22:3)

Skriftrullarna och de kristna

Men det var trots allt inte många som hade egna skriftrullar med Guds ord. Så hur fick de flesta kristna på den tiden tillgång till Guds ord? Paulus tidigare brev till Timoteus ger oss en fingervisning. Han skrev: ”Fortsätt, tills jag kommer, att ivrigt ägna dig åt högläsning.” (1 Tim. 4:13) Högläsning ingick i programmet vid de kristnas möten och var en tradition som Guds folk hade haft sedan Moses tid. (Apg. 13:15; 15:21; 2 Kor. 3:15)

Som äldste skulle Timoteus göra sitt bästa för att högläsa, vilket skulle vara till nytta för dem som inte hade några egna exemplar av Skrifterna. Utan tvivel lyssnade alla uppmärksamt för att inte missa ett enda ord när Guds ord höglästes vid mötena, och föräldrar och barn samtalade säkert hemma om det de hade fått höra.

Skriftrullar var ofta långa. Ett exempel är den välkända Dödahavsrullen med Jesajas bok som är cirka 7,3 meter lång. En skriftrulle med en stav i var ände och kanske också med ett fodral som skydd vägde därför en del. De flesta kristna kunde antagligen inte bära med sig så många skriftrullar när de predikade. Även om Paulus hade en del skriftrullar med Guds ord för personligt bruk, kunde han förmodligen inte ta med sig alla på sina resor. Tydligen lämnade han några hos sin vän Karpus i Troas.

Vad kan vi lära av Paulus exempel?

Paulus, som var fängslad i Rom för andra gången, skrev strax innan han nämnde skriftrullarna: ”Jag har kämpat den goda kampen, jag har fullföljt loppet ... Från denna stund är rättfärdighetens segerkrans lagd i förvar åt mig.” (2 Tim. 4:7, 8) Troligen skrev han de här orden omkring år 65, under Neros förföljelse. Den här gången var hans fängelsevistelse mycket svårare. Och han kände på sig att han snart skulle bli avrättad. (2 Tim. 1:16; 4:6) Så man förstår varför han så gärna ville ha sina skriftrullar. Han var övertygad om att han hade ”kämpat den goda kampen” intill slutet, men ändå längtade han efter att fortsätta stärka sig själv genom att studera Guds ord.

Timoteus var troligen fortfarande kvar i Efesos när Paulus bad om sina skriftrullar. (1 Tim. 1:3) Grovt räknat var det 160 mil från Efesos till Rom via Troas. I samma brev bad Paulus Timoteus: ”Gör ditt yttersta för att komma hit före vintern.” (2 Tim. 4:21) Bibeln visar inte om Timoteus fick tag på något skepp som kunde ta honom till Rom före vintern.

Vad kan vi lära av att Paulus bad om att få ”skriftrullarna, särskilt dem av pergament”? Han bevarade en längtan efter Guds ord under den här oerhört stressfyllda perioden i sitt liv. Tror du inte att det var det som var hemligheten, det som gjorde att han alltid var andligt vaken och aktiv och även en källa till uppmuntran för andra?

Tänk hur privilegierade vi är i dag som kan ha egna exemplar av hela Bibeln! En del av oss har till och med flera exemplar och utgåvor. Precis som Paulus måste vi utveckla en längtan efter att få en djupare insikt i Skrifterna. Av de 14 inspirerade brev som Paulus fick privilegiet att skriva var hans andra brev till Timoteus det sista. Och det var i slutet av det brevet som han bad att få skriftrullarna. Så Paulus vädjan till Timoteus att ta med sig ”skriftrullarna, särskilt dem av pergament”, var ett av hans sista önskemål som finns nedtecknade.

Är du helt inställd på att kämpa trons goda kamp intill slutet, precis som Paulus gjorde? Vill du hålla dig andligt aktiv och vara engagerad i predikoarbetet så länge Jehova vill att vi fortsätter med det? Varför då inte göra det som Paulus uppmanade kristna att göra? ”Ge ständigt akt på dig själv och på din undervisning” genom att ivrigt och regelbundet studera Bibeln, som nu finns tillgänglig för fler människor än någonsin och i mer behändiga format än skriftrullarna. (1 Tim. 4:16)

[Karta/Bilder på sidorna 18, 19]

(För formaterad text, se publikationen)

Efesos

Troas

Rom