Gå direkt till innehållet

Gå direkt till innehållsförteckningen

Är han ett bra föredöme för dig eller ett varnande exempel?

Är han ett bra föredöme för dig eller ett varnande exempel?

Är han ett bra föredöme för dig eller ett varnande exempel?

”Han [Gud] skall undervisa oss om sina vägar, och vi vill vandra på hans stigar.” (JES. 2:3)

1, 2. På vilka sätt kan man ha nytta av exempel från Bibeln?

DU HÅLLER säkert med om att vi har nytta av det som står skrivet i Bibeln. I den finns det exempel på trogna män och kvinnor som du skulle vilja efterlikna. (Hebr. 11:32–34) Men du har säkert lagt märke till varnande exempel också – män och kvinnor med egenskaper som du inte vill efterlikna.

2 En del personer i Bibeln är faktiskt både goda och varnande exempel. Ta till exempel David, en ödmjuk herde som senare blev en mäktig kung. Han är ett fint exempel på en som älskade sanningen och förtröstade på Jehova. Men han begick också allvarliga synder, till exempel i samband med Batseba, Uria och den oförståndiga folkräkningen. Fast nu ska vi titta lite närmare på hans son Salomo, som var kung och även bibelskribent. Vi ska börja med att se på hur han i två avseenden var ett bra föredöme.

”Salomos vishet”

3. Hur är Salomo ett bra exempel för oss?

3 Den större Salomo, Jesus Kristus, talade varmt om kung Salomo och nämnde honom som ett fint exempel. Jesus sade till några tvivlande judar: ”Söderns drottning skall väckas upp vid domen tillsammans med denna generation och skall domfälla den; för hon kom från jordens ändar för att höra Salomos vishet, men se, här är något mer än Salomo.” (Matt. 12:42) Ja, Salomo var känd för sin vishet, och han uppmuntrade oss att också vara visa.

4, 5. Var fick Salomo sin vishet ifrån, men vad måste vi göra för att bli visa?

4 I början av Salomos regering uppenbarade sig Gud för honom i en dröm och sade att han fick be om vad han ville. Salomo, som var medveten om sin begränsade erfarenhet, bad om vishet. (Läs 1 Kungaboken 3:5–9.) Att Salomo bad om vishet i stället för rikedomar och ära var välbehagligt för Gud, och därför gav han honom ”ett vist och förståndigt hjärta” men även rikedomar. (1 Kung. 3:10–14) Som Jesus sade var Salomos vishet så enastående att drottningen av Saba hörde talas om den och reste lång väg för att själv få lyssna till den. (1 Kung. 10:1, 4–9)

5 Vi däremot förväntar oss inte att få vishet mirakulöst. Salomo sade att ”det är Jehova som ger vishet”, men han sade också att vi måste anstränga oss för att skaffa sådan vishet. Han uppmanade oss att ge akt på visheten och böja vårt hjärta till urskillningen. Och han använde sådana uttryck som ”ropa på”, ”fortsätta att söka” och ”fortsätta att leta efter” vishet. (Ords. 2:1–6) Vi kan alltså skaffa oss vishet.

6. Hur kan vi visa att vi följer Salomos fina exempel?

6 Det är bra att fråga sig själv: ”Följer jag Salomos exempel och sätter värde på visheten från Gud?” Den ekonomiska osäkerheten har fått många att gå in för sitt arbete och för att skaffa pengar, eller så har den fått påverka valet av utbildning. Hur är det med dig och din familj? Visar era beslut att ni sätter värde på och söker efter visheten från Gud? Skulle ni kunna skaffa er mer vishet genom att justera era mål eller er inriktning i livet? Ja, det leder till bestående nytta att söka efter vishet och tillämpa den. Salomo skrev: ”Då skall du förstå rättfärdighet, rätt och rättrådighet, det godas alla vägar.” (Ords. 2:9)

När sann tillbedjan sattes främst ledde det till fred

7. Hur kom det sig att templet byggdes?

7 I början av sin regering gjorde Salomo anordningar för att ersätta tältboningen med ett storslaget tempel. Tältboningen hade funnits ända sedan Moses tid. (1 Kung. 6:1) Vi kallar det ofta för Salomos tempel, men det var inte hans idé eller hans sätt att göra sig ett namn som arkitekt eller rik välgörare. Det var faktiskt David som först kom med förslaget att bygga ett tempel, och Jehova gav honom detaljerade anvisningar för hur det skulle se ut. Och David skänkte stora summor för att finansiera arbetet. (2 Sam. 7:2, 12, 13; 1 Krön. 22:14–16) Men det var Salomo som fick uppdraget att genomföra det här byggnadsprojektet som varade i sju och ett halvt år. (1 Kung. 6:37, 38; 7:51)

8, 9. a) På vilket sätt var Salomo ett fint föredöme? b) Vad blev resultatet av att Salomo satte sann tillbedjan främst?

8 Salomo var uthållig i arbetet med templet och var inriktad på att tjäna Jehova, och han var därför ett bra föredöme för oss. När templet var klart och förbundsarken hade förts in, bad Salomo en offentlig bön till Jehova. Han sade bland annat: ”Låt dina ögon vara öppna och vända mot detta hus natt och dag, mot den plats om vilken du har sagt: ’Här skall mitt namn vara’, så att du lyssnar till den bön som din tjänare ber, vänd mot denna plats.” (1 Kung. 8:6, 29) Israeliter och utlänningar kunde be vända mot denna byggnad, som var förknippad med Guds namn. (1 Kung. 8:30, 41–43, 60)

9 Vad blev resultatet av att Salomo satte sann tillbedjan främst? Sedan man firat invigningen av templet ”gladde sig [folket] och var väl till mods i hjärtat över allt det goda som Jehova hade gjort för sin tjänare David och för sitt folk Israel”. (1 Kung. 8:65, 66) Salomos 40-åriga regering kännetecknades av fred och välstånd. (Läs 1 Kungaboken 4:20, 21, 25.) Psalm 72 beskriver detta och ger oss en inblick i de välsignelser vi kommer att få uppleva under den större Salomos, Jesu Kristi, styre. (Ps. 72:6–8, 16)

Salomos varnande exempel

10. Vilket stort misstag gjorde Salomo?

10 På vilket sätt är då Salomo också ett varnande exempel? Du kanske direkt tänker på hans utländska hustrur och bihustrur. Vi läser: ”Vid den tid då Salomo hade blivit gammal hade hans hustrur böjt hans hjärta, så att han följde andra gudar, och hans hjärta visade sig inte vara odelat gentemot Jehova.” (1 Kung. 11:1–6) Utan tvekan är det otänkbart för dig att göra samma dumma misstag som han gjorde. Men är Salomos liv ett varnande exempel på fler sätt? Vi ska titta på några saker i hans liv som är lätta att missa och se vad vi kan lära av detta.

11. Vad kan vi dra för slutsats om Salomos första äktenskap?

11 Salomo regerade i 40 år. (2 Krön. 9:30) Så vilken slutsats kan man dra av 1 Kungaboken 14:21? (Läs.) Där står det att Rehabeam var 41 år när han blev kung efter sin far Salomos död och att hans mor hette Naama och var ammonitiska. Det här betyder att Salomo måste ha gift sig med en utländsk kvinna från en fiendenation som tjänade falska gudar innan han blev kung. (Dom. 10:6; 2 Sam. 10:6) Tillbad hon dessa falska gudar? Vi vet inte om hon fortsatte att göra det eller om hon omfattade den sanna tillbedjan, precis som Rahab och Rut. (Rut 1:16; 4:13–17; Matt. 1:5, 6) Men Salomo hade alltså troligen ammonitiska svärföräldrar och släktingar som inte tjänade Jehova.

12, 13. Vilket dåligt beslut fattade Salomo i början av sin regering, och hur kan han ha resonerat?

12 Salomo förvärrade sin situation efter det att han blivit kung. Han ”knöt ... släktskapsband med farao, Egyptens kung, genom att ta faraos dotter till hustru och föra henne till Davidsstaden”. (1 Kung. 3:1) Gjorde den här egyptiska kvinnan som Rut och omfattade sann tillbedjan? Det finns inget som tyder på det. Salomo byggde faktiskt ett hus utanför Davidsstaden där hon (och kanske hennes egyptiska tjänsteflickor) skulle bo. Varför det? Bibeln säger att han gjorde så därför att det inte var lämpligt att någon som tillbad falska gudar bodde nära förbundsarken. (2 Krön. 8:11)

13 Salomo kanske hade politiska skäl till att han gifte sig med en egyptisk prinsessa, men var det försvarbart? Långt tidigare hade Gud förbjudit israeliterna att gifta sig med hedniska kanaanéer och rentav räknat upp vissa folkslag. (2 Mos. 34:11–16) Försvarade sig Salomo med att egyptierna inte nämndes i den uppräkningen? Skulle en sådan bortförklaring vara giltig, om det nu var så han tänkte? Genom sitt val visade han att han ignorerade den risk som Jehova hade varnat för – att ett sådant äktenskap kunde få en israelit att överge den sanna tillbedjan. (Läs 5 Moseboken 7:1–4.)

14. Vad kan vi lära av Salomos varnande exempel?

14 Kommer vi att ta lärdom av Salomos varnande exempel? En syster kan försöka rättfärdiga att hon börjar sällskapa med en icke troende trots att Gud har sagt att man bara ska gifta sig ”i Herren”. (1 Kor. 7:39) Med ett liknande resonemang kanske någon lägger ner mycket tid på idrott eller andra aktiviteter tillsammans med klasskompisar utanför skoltid, lämnar felaktiga inkomstuppgifter eller kommer med halvsanningar för att dölja sådant man skäms för att man gjort. Poängen är: Risken finns att vi, precis som Salomo, använder bortförklaringar för att komma runt Guds befallningar.

15. Hur visade Jehova barmhärtighet mot Salomo, men vad får vi inte glömma?

15 Det är intressant att Bibeln efter det att den nämnt att Salomo gifte sig med den utländska prinsessan berättar att Gud beviljade Salomos begäran om vishet, och han gav honom också rikedomar. (1 Kung. 3:10–13) Salomo hade ignorerat Guds anvisningar, men Jehova var inte snabb att förkasta honom som kung eller tillrättavisa honom. Han vet att vi är ofullkomliga, gjorda av stoft. (Ps. 103:10, 13, 14) Men vi får inte glömma att det vi gör kan få konsekvenser nu eller kanske längre fram.

Så många hustrur!

16. Vad ignorerade Salomo när han tog sig många hustrur?

16 I Höga Visan sade kung Salomo beundrande om en viss jungfru att hon var vackrare än 60 drottningar och 80 bihustrur. (Höga V. 6:1, 8–10) Om detta handlade om hans egen situation betyder det att han redan vid den här tiden hade många hustrur. Även om de flesta av dem eller rentav alla tillbad Jehova, hade Jehova sagt genom Mose att en kung i Israel ”inte ... [skulle] skaffa sig många hustrur, så att hans hjärta viker av”. (5 Mos. 17:17) Men inte heller nu förkastade Jehova Salomo. Han fortsatte i stället att välsigna honom och använde honom till att skriva bibelboken Höga Visan.

17. Vilket faktum får vi inte bortse från?

17 Visar detta att Salomo kunde strunta i Guds anvisningar utan konsekvenser eller att vi kan göra det? Nej. Det visar i stället att Gud har stort tålamod med oss. Man kan alltså ignorera Guds anvisningar utan att det får dåliga följder på en gång, men det betyder inte att det inte får konsekvenser längre fram. Tänk på vad Salomo skrev: ”Eftersom domen över en ond gärning inte genast verkställs, därför är människosönernas hjärta helt inriktat på att göra det som är ont.” Sedan tillade han: ”Jag [vet] ändå att det skall gå väl för dem som fruktar den sanne Guden, därför att de fruktar honom.” (Pred. 8:11, 12)

18. Hur visar Salomos livsmönster att orden i Galaterna 6:7 är sanna?

18 Om bara Salomo hade fortsatt att tänka på den sanningen! Han hade verkligen gjort mycket gott och hade blivit välsignad av Jehova under lång tid. Men under tidens gång fattade han det ena dåliga beslutet efter det andra. Det här utvecklades till ett mönster. Vilken sanning det ligger i det Paulus senare blev inspirerad att skriva: ”Bli inte vilseledda: Gud lurar man inte. Ty vadhelst en människa sår, detta skall hon också skörda.” (Gal. 6:7) Med tiden fick Salomo skörda dålig frukt. Vi läser: ”Kung Salomo hade många utländska kvinnor som han älskade, förutom faraos dotter moabitiska, ammonitiska, edomeiska, sidoniska och hettitiska kvinnor.” (1 Kung. 11:1) Många av de här kvinnorna höll troligen fast vid falska gudar, och Salomo var inte immun mot påverkan. Han kom på avvägar och förlorade vår tålmodige Guds godkännande. (Läs 1 Kungaboken 11:4–8.)

Vad vi kan lära av Salomo

19. Varför innehåller Bibeln många fina exempel?

19 Jehova inspirerade Paulus att skriva: ”Allt som skrivits förr, det har skrivits till vår undervisning, för att vi genom vår uthållighet och genom trösten från Skrifterna skall ha hopp.” (Rom. 15:4) Bland det som ”skrivits förr” hittar vi många fina exempel på män och kvinnor med enastående tro. Paulus kunde säga: ”Vad mera skall jag säga? Tiden skulle ju inte räcka till för mig, om jag fortsätter med att berätta om Gideon, Barak, Simson, Jefta, David och även om Samuel och de andra profeterna, som genom tro besegrade kungariken, utövade rättfärdighet, erhöll löften, ... gjordes starka från att ha varit svaga.” (Hebr. 11:32–34) Vi kan och bör lära av de fina föredömen som finns i Bibeln och tillämpa lärdomarna i berättelserna på oss själva.

20, 21. Vad tänker du göra med de varnande exempel som finns i Bibeln, och varför?

20 Men vissa berättelser innehåller varnande exempel. Några av dessa handlar om sådana som en gång tjänade Jehova och hade hans godkännande. När vi läser Bibeln kan vi lägga märke till hur och när vissa av dem kom på avvägar och därmed blev ett varnande exempel för oss. Vi kan se hur några efter hand utvecklade en felaktig inställning eller dåliga egenskaper, vilket till slut fick tråkiga konsekvenser. Hur kan vi ha nytta av dessa exempel? Vi kan ställa oss frågor som: ”Hur kunde detta hända? Skulle samma sak kunna hända mig? Vad kan jag göra för att undvika det och i stället lära av det här varnande exemplet?”

21 Vi bör verkligen ta de här exemplen på allvar, för Paulus blev inspirerad att skriva: ”Det som hände dem tjänar som exempel, och det skrevs ner till varning för oss, över vilka slutet på tingens ordningar har kommit.” (1 Kor. 10:11)

Vad har du lärt dig?

• Varför innehåller Bibeln både goda föredömen och varnande exempel?

• Varför gjorde Salomo det ena misstaget efter det andra?

• Vilken nytta kan du ha av Salomos varnande exempel?

[Frågor]

[Bild på sidan 9]

Salomo tillämpade visheten från Gud.

[Bilder på sidan 12]

Tar du lärdom av Salomos varnande exempel?