Hur brukar du ge råd?

Har någon bett dig om ett råd någon gång? Har du till exempel fått frågor som: Hur ska jag göra? Ska jag gå på den här festen? ta den här utbildningen? lära känna den här personen för att se om vi passar ihop?

Någon kan uppriktigt be dig om hjälp att fatta ett beslut – ett beslut som kan påverka hans förhållande till vänner, familjen eller kanske Jehova. Vad kommer du att grunda dina svar på? Hur brukar du göra när du ger råd till andra? ”Den rättfärdiges hjärta mediterar för att kunna ge svar”, oavsett om det handlar om något trivialt eller viktigt. (Ords. 15:28) Vi ska titta på fem bibliska principer som kan hjälpa oss när vi ska ge råd.

1 Skaffa dig hela bilden.

”När någon svarar innan han har hört vad saken gäller, är det dårskap från hans sida och en förödmjukelse.” (ORDS. 18:13)

För att kunna ge bra råd måste vi förstå vilka omständigheter och vilken inställning den som frågat om hjälp har. Vi kan belysa det så här: Om någon ringde och frågade hur man bäst tar sig hem till dig, vad behöver du då veta för att kunna svara på det? Skulle du kunna beskriva vägen utan att först veta var han befinner sig? Självklart inte! På samma sätt måste man veta var den som bett om råd ”befinner sig” – hans omständigheter och inställning – för att kunna ge bra vägledning. Finns det omständigheter som vi kan behöva väga in och som kan påverka hur vi svarar? Om vi inte har hela bilden kan vi ge råd som får personen att bli ännu mer förvirrad. (Luk. 6:39)

Ta reda på hur mycket efterforskning han själv har gjort. Det kan också vara bra att fråga den som behöver hjälp: ”Vilka bibliska principer tror du är tillämpliga?” ”Vilka är fördelarna och nackdelarna med de valmöjligheter du har?” ”Vilken efterforskning har du gjort hittills?” ”Vilken hjälp har du redan fått från andra, till exempel från de äldste, dina föräldrar eller den som studerar Bibeln med dig?”

Svaren kan hjälpa oss att avgöra hur stora ansträngningar han redan gjort för att hitta en lösning. Och innan vi ger vårt råd kan vi ta med i beräkningen vad andra redan sagt. Vi kan också avgöra om han egentligen bara vill ”få sina öron kittlade”, dvs. hitta någon som säger det han vill höra. (2 Tim. 4:3)

  2 Förhasta dig inte.

”Varje människa skall vara snar till att höra, sen till att tala.” (JAK. 1:19)

I all välmening kan vi komma med ett snabbt svar. Men skulle det vara så bra, särskilt om det är ett ämne som vi inte är så insatta i? I Ordspråksboken 29:20 sägs det: ”Har du sett en man som snabbt tar till orda? Det är mer hopp om den enfaldige än om honom.”

Ta tid på dig så att du är säker på att det du säger stämmer med Guds vishet. Fråga dig själv: ”Har ’världens ande’ och tänkesätt smugit sig in i mitt tänkesätt?” (1 Kor. 2:12, 13) Kom ihåg att det inte räcker med goda intentioner. När Petrus fick veta vad som väntade Jesus gav han honom rådet: ”Var barmhärtig mot dig själv, Herre; du skall inte alls få detta slut.” Vad kan vi lära av Petrus reaktion? Att hur uppriktig man än är kanske det inte är ”Guds tankar, utan människors” som man för fram, om man inte är försiktig. (Matt. 16:21–23) Så det är verkligen viktigt att vi tänker innan vi talar! För vår egen erfarenhet är ju trots allt väldigt begränsad jämfört med den vishet Gud har. (Job 38:1–4; Ords. 11:2)

3 Tillämpa ödmjukt Guds ord.

”Jag [gör] inte ... något av mig själv, utan alldeles som Fadern har lärt mig talar jag dessa ting.” (JOH. 8:28)

Brukar du säga: ”Om jag var du, skulle jag ...”? Även om din lösning känns självklar är det bra att tänka på hur ödmjuk och blygsam Jesus alltid var. Han hade långt mer vishet och erfarenhet än någon annan människa, men ändå sa han: ”Jag [har] inte ... talat av egen ingivelse, utan Fadern själv ... har gett mig en befallning om vad jag skall säga och vad jag skall tala.” (Joh. 12:49, 50) Jesus grundade alltid sina läror och sina råd på Faderns vilja.

Vi läser till exempel i Lukas 22:49 att lärjungarna frågade Jesus om de skulle försvara honom när han skulle gripas. En lärjunge använde sitt svärd. Parallellskildringen i Matteus 26:52–54 visar att Jesus även under sådana omständigheter tog sig tid att resonera med lärjungarna om Jehovas vilja. Jesus kände till principen i 1 Moseboken 9:6 och profetiorna i Psalm 22 och Jesaja 53 och kunde därför ge bra vägledning som utan tvekan räddade liv och behagade Jehova.

  4 Använd vår litteratur.

”Vem är i själva verket den trogne och omdömesgille slaven, som hans herre har satt över sitt tjänstefolk till att ge dem deras mat i rätt tid?” (MATT. 24:45)

Jesus har förordnat en pålitlig slavklass som delar ut livsviktig andlig mat. Tar du dig tid att forska ordentligt i våra publikationer när du ska ge råd eller vägledning i viktiga frågor?

Med hjälp av Index till Vakttornets publikationer och Watchtower Library * har vi en mängd information nära till hands. Vilket misstag det skulle vara att inte utnyttja en sådan resurs! Tusentals ämnesrubriker hänvisar till en mängd artiklar som är till hjälp för den som söker vägledning. Hur skicklig är du på att hjälpa andra att undersöka de principer och råd som finns i Bibeln? Precis som en GPS kan hjälpa en person att veta var han befinner sig och hur han tar sig till en viss plats, kan våra studieredskap hjälpa någon att se på vilken väg han befinner sig och hur han ska hålla sig kvar på livets väg.

Många äldste har lärt förkunnare att använda sig av Index eller Watchtower Library för att hitta artiklar som hjälper dem att tillämpa Bibeln i sitt liv. Detta hjälper förkunnarna att inte bara få svar på sina frågor, utan också att utveckla vanan att göra efterforskningar och lita på Jehovas andliga kanaler. På så sätt får de ”sin uppfattningsförmåga övad till att skilja mellan rätt och orätt”. (Hebr. 5:14)

5 Fatta inte beslut åt andra.

”Var och en skall nämligen bära sin egen ansvarsbörda.” (GAL. 6:5)

I slutändan måste var och en själv bestämma vilka råd han eller hon ska följa. Jehova ger oss alla friheten att välja om vi vill vägledas av hans principer eller inte. (5 Mos. 30:19, 20) I en del situationer kan flera bibliska principer komma in i bilden, och man måste fatta ett eget beslut. Beroende på vad saken gäller eller hur gammal personen är, kan vi också fråga oss: ”Har jag verkligen rätt att ta tag i den här frågan?” En del frågor är det bäst att de äldste tar hand om eller föräldrarna, om den som söker råd är ung.

[Fotnot]

[Ruta/Bild på sidan 8]

Studieprojekt

Varför inte använda den andliga familjekvällen till att leta reda på svaren på frågor som du fått den senaste tiden? Vilka artiklar och bibliska principer kan du hitta som skulle kunna hjälpa den som ställt sådana frågor? Tänk till exempel att en broder eller syster som funderar på att börja sällskapa ber dig om ett råd. När du använder Index eller Watchtower Library, börja då med det uppslagsord som direkt hör till ämnet. Du kan till exempel slå upp ”Stämma träff” eller ”Äktenskap”. Titta sedan igenom underrubrikerna för att hitta relevanta artiklar. Under uppslagsordet kan det också stå ”Se också” med hänvisningar till en rubrik som kanske passar bättre in på det du letar efter.

[Ruta på sidan 9]

Tack vare det Jehova ger oss genom sin organisation kan vi både ge och ta emot bästa tänkbara råd. I Predikaren 12:11 sägs det: ”De visas ord är som oxpikar, och de som ägnar sig åt samlingar av tänkespråk är som väl islagna spikar; de har getts av en och samme herde.” ”Oxpikar” var spetsiga stavar som användes för att styra dragdjur, och på liknande sätt kan omtänksamma och goda råd leda uppriktiga människor i rätt riktning. ”Väl islagna spikar” ger en stabil konstruktion. På liknande sätt kan goda råd ha en stabiliserande inverkan. Förståndiga människor ”ägnar sig åt”, dvs. finner stor glädje i att begrunda, sådana ”samlingar av tänkespråk” som återspeglar visheten hos vår store ”herde”, Jehova.

Efterlikna Jehova när du ger råd. Vilken förmån vi har att få låna andra ett lyssnande öra och även ge goda råd när det är möjligt! När våra råd grundar sig helt på Bibelns principer kommer de att vara goda och bli till bestående nytta för den som lyssnar.