Gå direkt till innehållet

Gå direkt till innehållsförteckningen

Tjäna Jehova med odelat hjärta

Tjäna Jehova med odelat hjärta

Tjäna Jehova med odelat hjärta

”Lär känna din fars Gud och tjäna honom med odelat hjärta.” (1 KRÖN. 28:9)

SE OM DU KAN HITTA SVAREN:

Vad är det bildliga hjärtat?

Hur kan vi undersöka vårt hjärta?

Hur kan vi fortsätta att ha ett odelat hjärta?

1, 2. a) Vilken del av människokroppen nämns ofta i Bibeln? b) Varför är det viktigt att vi förstår vad det bildliga hjärtat representerar?

BIBELN talar ofta om olika delar av kroppen på ett bildligt sätt. Patriarken Job skrev till exempel: ”Inget våld är i mina händer.” Kung Salomo sa: ”Ett gott budskap ger fetma åt benen i kroppen.” Jehova försäkrade Hesekiel: ”Lik diamant, hårdare än flinta, har jag gjort din panna.” Och aposteln Paulus fick höra: ”Du kommer ju med en del saker som är främmande för våra öron.” (Job 16:17; Ords. 15:30; Hes. 3:9; Apg. 17:20)

2 Men det är en del av människokroppen som nämns mycket oftare än andra. Den finns med i Hannas bön: ”Mitt hjärta jublar över Jehova.” (1 Sam. 2:1) Bibelskribenterna nämner faktiskt hjärtat närmare tusen gånger och nästan alltid i bildlig bemärkelse. Det är mycket viktigt att vi förstår vad ”hjärtat” står för, eftersom Bibeln säger att vi måste skydda det. (Läs Ordspråksboken 4:23.)

VAD ÄR DET BILDLIGA HJÄRTAT?

3. Hur kan vi förstå vad ordet ”hjärta” betyder i Bibeln? Belys.

3 Även om Bibeln inte innehåller någon definition av ordet ”hjärta” kan man urskilja innebörden i ordet. Hur då? Vi kan tänka på en vacker väggmosaik som består av tusentals små stenbitar. Om man tar några steg tillbaka ser man att alla stenarna tillsammans bildar ett mönster eller en bild. Och om vi på liknande sätt tar några steg tillbaka och tittar på de många ställen som ordet ”hjärta” förekommer i Bibeln, så urskiljer vi att de tillsammans bildar ett mönster. Vilket mönster då?

4. a) Vad representerar hjärtat? b) Vad betyder Jesu ord i Matteus 22:37?

4 Bibelskribenter använder ordet ”hjärta” för att beteckna hela den inre människan. Det inbegriper till exempel en människas begär, tankar, temperament, attityder, förmågor, motivation och mål. (Läs 5 Moseboken 15:7; Ordspråksboken 16:9; Apostlagärningarna 2:26.) Men ibland har ordet en snävare betydelse. Jesus sa till exempel: ”Du skall älska Jehova, din Gud, med hela ditt hjärta och med hela din själ och med hela ditt sinne.” (Matt. 22:37) Här står hjärtat för känslorna och begären. När Jesus nämnde hjärtat, själen och sinnet var för sig, betonade han att vi måste uttrycka vår kärlek till Gud både med våra känslor och genom vårt sätt att använda vårt liv och våra mentala förmågor. (Joh. 17:3; Ef. 6:6) Men när hjärtat står ensamt avser det hela den inre människan.

VARFÖR VI MÅSTE SKYDDA HJÄRTAT

5. Varför är det viktigt att vi tjänar Jehova med odelat hjärta?

5 Kung David påminde Salomo: ”Min son Salomo, lär känna din fars Gud och tjäna honom med odelat hjärta och med en själ som finner behag i det; ty Jehova utforskar alla hjärtan, och varje benägenhet hos tankarna urskiljer han.” (1 Krön. 28:9) Ja, Jehova prövar alla hjärtan, även vårt. (Ords. 17:3; 21:2) Och det han ser i vårt hjärta påverkar i hög grad vår framtid och vårt förhållande till honom. Vi har alltså goda skäl att följa Davids inspirerade råd och göra allt för att tjäna Jehova med odelat hjärta.

6. Vad måste vi inse när det gäller vår beslutsamhet att tjäna Jehova?

6 Genom vårt engagemang i sanningen visar vi som Jehovas vittnen att vi faktiskt har en stark önskan att tjäna Gud med odelat hjärta. Samtidigt inser vi att Satans onda värld och vår egen ofullkomlighet är starka krafter som kan underminera vår beslutsamhet att tjäna Gud helhjärtat. (Jer. 17:9; Ef. 2:2) Så för att detta inte ska hända måste vi regelbundet kontrollera vårt hjärta. Hur kan vi göra det?

7. Vad visar hur det står till med vårt hjärta?

7 Naturligtvis kan ingen människa se vad vi är innerst inne. Men i bergspredikan talade Jesus om att våra handlingar visar hur det står till med vårt hjärta, ungefär som frukten på ett träd visar i vilket skick trädet är. (Matt. 7:17–20) Vi ska se på en sådan handling.

ETT KONKRET SÄTT ATT UNDERSÖKA HJÄRTAT

8. Vilket samband har Jesu ord i Matteus 6:33 med vårt hjärta?

8 Tidigare i bergspredikan hade Jesus berättat vad man måste göra för att visa sin önskan att tjäna Jehova helhjärtat. Han sa: ”Fortsätt därför med att först söka kungariket och hans rättfärdighet, så skall ni få allt det andra också.” (Matt. 6:33) Ja, det som vi sätter främst i livet visar vad vi innerst inne önskar, tänker och planerar för. Ett konkret sätt att se om vi är helhjärtade i vår tjänst är alltså att granska våra prioriteringar i livet.

9. Vilken inbjudan gav Jesus till några män, och vad avslöjade deras reaktion?

9 En tid efter Jesu uppmaning att fortsätta att ”först söka kungariket” hände något som visar att det en människa sätter främst i livet avslöjar vad som finns i hjärtat. Evangelieskribenten Lukas inleder berättelsen med att säga att Jesus var ”fast besluten att gå [till Jerusalem]”, trots att han visste vad som väntade honom där. Han mötte några längs vägen och inbjöd dem att bli hans efterföljare. Det ville de, men bara på vissa villkor. En av dem svarade: ”Tillåt mig först att gå bort och begrava min far.” En annan sa: ”Jag vill följa dig, Herre; men tillåt mig först att ta farväl av dem som är i mitt hushåll.” (Luk. 9:51, 57–61) Vilken skillnad det var mellan Jesu fasta beslutsamhet och de här männens klena ursäkter! De tänkte först och främst på sina egna intressen och visade därmed att de inte tjänade Gud med odelat hjärta.

10. a) Hur har vi reagerat på Jesu inbjudan att bli hans efterföljare? b) Vilken kort liknelse berättade Jesus?

10 Vi däremot har tagit emot Jesu inbjudan att bli hans efterföljare och tjänar nu Jehova varje dag. På det sättet visar vi hur vi känner i vårt hjärta för Jehova. Men även om vi är aktiva i församlingen måste vi vara medvetna om att vårt hjärta är utsatt för en risk. Vad är det för risk? Svaret hittar vi i fortsättningen av det samtal Jesus hade med de här männen: ”Ingen som har satt sin hand till plogen och ser sig tillbaka är väl rustad för Guds kungarike.” (Luk. 9:62) Vad kan vi lära oss av den liknelsen?

HÅLLER VI ”FAST VID DET GODA”?

11. Vad hände med mannen som plöjde i Jesu liknelse?

11 För att bättre förstå lärdomen i liknelsen kan vi måla ut detaljerna lite. Tänk dig en man som är fullt upptagen med att plöja. Men samtidigt kan han inte sluta tänka på hemmet, där familjen, vännerna, maten, musiken, skratten och skuggan finns. Han längtar efter allt det. Sedan han plöjt en bra stund blir hans längtan så stark att han vänder sig om och ”ser sig tillbaka”. Trots att det fortfarande är mycket som ska göras innan åkern är sådd låter han sig distraheras, och det går ut över hans arbete. Naturligtvis blir hans herre besviken på att han inte var mer uthållig.

12. Hur skulle någon i vår tid kunna likna arbetaren i Jesu liknelse?

12 Nu ska vi se hur en liknande situation skulle kunna uppstå i dag. Arbetaren skulle kunna vara vilken broder eller syster som helst som det verkar gå bra för, men som i själva verket är i en riskabel situation. Vi kan tänka oss en broder som är fullt verksam i sanningen. Men fast han är med på mötena och går i tjänsten kan han inte sluta tänka på hur en del av världens människor lever. Innerst inne längtar han efter det livet. Sedan han tjänat Gud i åratal blir den här längtan så stark att han vänder sig om och ”ser sig tillbaka”. Trots att det fortfarande är mycket som ska göras i tjänsten behåller han inte ”ett fast grepp om livets ord”, och han engagerar sig inte lika mycket i teokratisk verksamhet längre. (Fil. 2:16) Jehova, ”skördens Herre”, blir bedrövad över en sådan brist på uthållighet. (Luk. 10:2)

13. Vad innebär det att tjäna Jehova med odelat hjärta?

13 Lärdomen är tydlig. Det är bra att vi är med på mötena och går i tjänsten regelbundet. Men att tjäna Jehova med odelat hjärta innebär mer. (2 Krön. 25:1, 2, 27) Om en kristen innerst inne älskar något av det han lämnat bakom sig – dvs. världens sätt att leva – riskerar han att förlora sitt goda förhållande till Gud. (Luk. 17:32) För att vara ”väl rustad för Guds kungarike” måste man följa uppmaningen: ”Avsky det onda, håll fast vid det goda.” (Luk. 9:62; Rom. 12:9) Vi måste därför se till att ingenting i Satans värld, oavsett hur användbart eller spännande det verkar vara, hindrar oss från att tjäna Jehova helhjärtat. (2 Kor. 11:14; läs Filipperna 3:13, 14.)

VAR PÅ DIN VAKT!

14, 15. a) Hur försöker Satan påverka vårt hjärta? b) Illustrera varför Satans metod är så effektiv.

14 Det var kärlek till Jehova som fick oss att överlämna vårt liv åt honom. Sedan dess har många av oss under åratal visat att vi är beslutna att tjäna Jehova med odelat hjärta. Men Satan har inte gett upp. Vårt hjärta är fortfarande en måltavla för honom. (Ef. 6:12) Men han inser att vi förmodligen inte kommer att överge Jehova utan vidare. Så han använder slugt ”denna tingens ordning” för att dämpa vår entusiasm gradvis. (Läs Markus 4:18, 19.) Varför är den metoden så effektiv?

15 Tänk dig att du sitter och läser en bok i ljuset från en 100-wattslampa, och så går glödlampan sönder. Det märker du på en gång, och du byter ut glödlampan. Rummet fylls av ljus igen. Nästa kväll sitter du och läser vid samma lampa. Men utan att du vet om det har någon bytt ut glödlampan mot en 95-wattslampa. Skulle du märka någon skillnad? Förmodligen inte. Och tänk om någon nästa dag har satt i en 90-wattslampa. Du skulle antagligen inte upptäcka det heller. Varför inte? Därför att ljuset har minskat gradvis. På liknande sätt kan pressen från Satans värld få vår entusiasm att minska lite i taget. Om det skulle hända är det som om Satan lyckats byta ut vår 100-wattsentusiasm mot något svagare. Om vi inte är på vår vakt kanske vi inte ens märker skillnaden. (Matt. 24:42; 1 Petr. 5:8)

BÖNEN ÄR VIKTIG

16. Hur kan vi skydda oss mot Satans metoder?

16 Hur kan vi skydda oss mot Satans metoder och fortsätta tjäna Jehova med odelat hjärta? (2 Kor. 2:11) Bönen är viktig. Paulus uppmanade sina medtroende att ”stå fasta mot Djävulens listiga anslag”. Sedan uppmanade han dem att med ”varje form av bön och ödmjuk anhållan ... be ... vid varje tillfälle”. (Ef. 6:11, 18; 1 Petr. 4:7)

17. Vad kan vi lära oss av Jesu böner?

17 För att kunna stå fasta mot Satan måste vi efterlikna Jesu inställning till bön, som speglade hans starka önskan att bevara hjärtat odelat. Tänk till exempel på det Lukas berättade om hur Jesus bad natten före sin död: ”Efter att ha kommit i svår ångest fortsatte han att be ännu innerligare.” (Luk. 22:44) Jesus hade bett innerligt tidigare, men vid det här tillfället, när han stod inför det allra svåraste provet under sitt jordiska liv, bad han ”ännu innerligare” – och hans bön besvarades. Det exemplet visar att böner kan variera i intensitet. Så ju svårare våra prövningar är och ju försåtligare Satans angrepp är, desto innerligare måste vi be om Jehovas beskydd.

18. a) Vad måste vi fråga oss själva när det gäller bönen, och varför det? b) Vad påverkar vårt hjärta, och på vilka sätt? (Se  rutan på sidan 16.)

18 Hur kommer sådana böner att påverka oss? Paulus sa: ”Låt i allt era önskningar göras kända för Gud genom bön och ödmjuk anhållan tillsammans med tacksägelse; och Guds frid, som övergår allt förstånd, skall skydda era hjärtan.” (Fil. 4:6, 7) Ja, vi måste be innerligt och ofta för att kunna bevara hjärtat odelat. (Luk. 6:12) Så fråga dig själv: Hur innerliga är mina böner, och hur ofta ber jag? (Matt. 7:7; Rom. 12:12) Svaret säger mycket om hur stark din önskan är att tjäna Gud.

19. Vad kommer du att göra för att bevara ditt hjärta odelat?

19 Som vi har sett kan våra prioriteringar i livet säga mycket om vårt hjärta. Vi vill inte att sådant som vi lämnat bakom oss eller Satans sluga påtryckningar ska försvaga vår beslutsamhet att tjäna Jehova med odelat hjärta. (Läs Lukas 21:19, 34–36.) Precis som David fortsätter vi att be till Jehova: ”Ena mitt hjärta.” (Ps. 86:11)

[Frågor]

[Ruta på sidan 16]

TRE SAKER SOM PÅVERKAR VÅRT HJÄRTA

Precis som vi kan göra en del för att vårt fysiska hjärta ska må bra, finns det sådant vi kan göra för att ta hand om vårt bildliga hjärta. Här följer tre viktiga saker:

1. Näring: Vår kropp, hjärtat inbegripet, måste få tillräckligt med näring. Likaså behöver vårt bildliga hjärta tillräckliga mängder andlig mat genom att vi regelbundet studerar, mediterar och är med på möten. (Ps. 1:1, 2; Ords. 15:28; Hebr. 10:24, 25)

 2. Motion: För att det fysiska hjärtat ska hålla sig friskt behöver det jobba lite hårdare ibland. Och nitiskt engagemang i tjänsten – kanske genom en extra satsning – håller vårt bildliga hjärta i god kondition. (Luk. 13:24; Fil. 3:12)

3. Miljö: Den gudlösa miljö som vi måste arbeta i och leva i kan utsätta både vårt fysiska och vårt bildliga hjärta för mycket stress. Men vi kan minska den stressen om vi så ofta som möjligt kommer tillsammans med våra medtroende, som uppriktigt bryr sig om oss och som tjänar Gud med odelat hjärta. (Ps. 119:63; Ords. 13:20)