Se upp för Djävulens snaror!

”De kan ... komma ur Djävulens snara.” (2 TIM. 2:26)

HUR SKULLE DU SVARA?

Vad bör vi göra om vi har lätt för att vara kritiska mot andra?

Vad kan vi lära oss av Pilatus och Petrus exempel när det gäller att inte ge efter för fruktan och påtryckningar?

Hur kan vi undvika att plågas av överdrivna skuldkänslor?

1, 2. Vilka av Djävulens snaror ska vi behandla i den här artikeln?

DJÄVULEN är på jakt efter Jehovas tjänare. Det är inte säkert att hans mål är att döda dem, alldeles som en storviltjägare dödar sitt byte. Hans främsta mål är att fånga dem levande och få dem att göra som han vill. (Läs 2 Timoteus 2:24–26.)

² För att fånga sitt byte levande kan en jägare använda en snara eller en fälla av något slag. Han kanske försöker få djuret att komma fram från ett gömsle så att han kan fånga det med en snara. Eller också kan han använda en dold fälla som har en utlösare och som överraskar djuret. Djävulen använder liknande snaror för att fånga Guds tjänare levande. För att inte fastna i snaran behöver vi vara vaksamma och ge akt på varningar som visar att en av Satans snaror finns i närheten. I den här artikeln ska vi gå igenom hur vi kan skydda oss mot tre av de fällor som Djävulen har använt för att fånga några av Guds tjänare. De här fällorna är: 1) okontrollerat tal, 2) fruktan och påtryckningar och 3) överdrivna skuldkänslor. Nästa artikel kommer att behandla ytterligare två av Satans fällor eller snaror.

SLÄCK DET OKONTROLLERADE TALETS ELD

3, 4. Vad skulle kunna hända om vi inte kontrollerar vårt tal? Ge ett exempel.

³ En jägare kan sätta eld på en del av vegetationen för att jaga ut djuren ur deras gömslen och sedan fånga dem när de försöker komma undan. Bildligt talat skulle Djävulen vilja starta en brand i den kristna församlingen. Om han lyckas med det skulle han kunna få bröder och systrar att lämna tryggheten i församlingen och råka i klorna på honom. Hur skulle  vi oavsiktligt kunna bidra till att det blir så och därmed själva fångas av honom?

⁴ Lärjungen Jakob liknade tungan vid en eld. (Läs Jakob 3:6–8.) Om vi inte kan kontrollera tungan skulle vi bildligt talat kunna starta en brand i församlingen. Hur skulle det kunna gå till? Tänk dig följande situation: Efter ett möte samtalar två förkunnare om pålysningen att en syster blivit förordnad som reguljär pionjär. Den ena förkunnaren är glad och önskar att det ska gå bra för systern. Den andra ifrågasätter systerns motiv och antyder att hon bara vill göra intryck på andra i församlingen. Vilken av de här två förkunnarna skulle du vilja ha som vän? Det är inte svårt att räkna ut vem av dem som skulle kunna starta en brand i församlingen genom sitt tal.

5. Hur kan vi förhindra att det uppstår en eld på grund av okontrollerat tal?

⁵ Hur kan vi förhindra att det uppstår en eld på grund av okontrollerat tal? Jesus sa: ”Av hjärtats överflöd talar ... munnen.” (Matt. 12:34) Det första steget är därför att vi granskar vårt hjärta. Slår vi bort de negativa känslor som ger bränsle åt nedbrytande tal? När vi till exempel får höra att en broder strävar efter att få en ansvarsuppgift i församlingen, vill vi då gärna tro att han har goda motiv, eller tänker vi att han drivs av själviska motiv? Kom ihåg att Djävulen ifrågasatte Guds trogne tjänare Jobs motiv. (Job 1:9–11) I stället för att misstro vår broder bör vi tänka efter varför vi är kritiska mot honom. Har vi verkligen orsak att vara det? Eller har vårt hjärta förgiftats av den kärlekslösa inställning som är så utbredd i de här sista dagarna? (2 Tim. 3:1–4)

6, 7. a) Vilka är några orsaker till att vi kanske är kritiska mot andra? b) Hur bör vi reagera om någon sårar eller förolämpar oss?

⁶ Tänk på några andra orsaker till att vi kanske är kritiska mot andra. En skulle kunna vara att vi vill rikta uppmärksamheten på det vi själva gör. Vi försöker i själva verket framstå som bättre än andra genom att trycka ner dem. Eller också försöker vi kanske bortförklara att vi inte har gjort det vi borde. Oavsett om det är stolthet, avund eller osäkerhet som får oss att vara kritiska kan vi orsaka stor skada.

⁷ Det kan hända att vi tycker att det känns befogat att kritisera en viss person. Vi har kanske blivit sårade av något som han eller hon har sagt. Om det är så skulle det inte vara rätt att ge igen med samma mynt. Det skulle bara lägga bränsle på elden, och det är vad Djävulen vill, inte vad Gud vill. (2 Tim. 2:26) Vi bör i stället följa Jesu exempel. När han  blev förolämpad ”förolämpade han inte tillbaka ... utan överlämnade sig åt honom som dömer rättvist”. (1 Petr. 2:21–23) Jesus var övertygad om att Jehova skulle ta hand om problemet på sitt eget sätt och i sin egen tid. Vi bör på samma sätt förtrösta på Gud. När vi använder vårt tal till att uppmuntra andra bidrar vi till att ”fridens sammanhållande band” stärks i församlingen. (Läs Efesierna 4:1–3.)

GE INTE EFTER FÖR FRUKTAN OCH PÅTRYCKNINGAR

8, 9. Varför dömde Pilatus Jesus till döden?

⁸ Ett djur som har fångats i en snara kan inte längre röra sig fritt. På liknande sätt förlorar en människa som ger efter för fruktan och påtryckningar åtminstone en del av kontrollen över sitt liv. (Läs Ordspråksboken 29:25.) Vi ska nu se lite närmare på två mycket olika män som gav efter för påtryckningar och fruktan och vad vi kan lära oss av deras exempel.

⁹ Den romerske ståthållaren Pontius Pilatus visste att Jesus var oskyldig och ville tydligtvis inte göra honom något ont. Han sa faktiskt att Jesus inte hade gjort något som förtjänade döden. Men ändå dömde han honom till döden. Varför det? Därför att han gav efter för påtryckningar från folkmassan. (Luk. 23:15, 21–25) ”Om du ger den här mannen fri, är du inte kejsarens vän”, skrek de och försökte på det sättet få sin vilja igenom. (Joh. 19:12) Pilatus kan ha varit rädd att förlora sin ställning – eller kanske sitt liv – om han tog parti för Kristus. Han gav efter för påtryckningar och gjorde det Djävulen ville.

10. Vad fick Petrus att förneka Jesus?

¹⁰ Aposteln Petrus var en av Jesu närmaste vänner. Han sa öppet att Jesus var Messias. (Matt. 16:16) Petrus var lojal när andra lärjungar övergav Jesus för att de inte förstod innebörden i det han hade sagt. (Joh. 6:66–69) Och när fienden kom för att gripa Jesus drog Petrus sitt svärd för att försvara sin Herre. (Joh. 18:10, 11) Men längre fram gav Petrus efter för fruktan och förnekade att han ens kände Jesus. Under en kort tid satt han fast i människofruktans snara och lät den hindra honom från att modigt göra det rätta. (Matt. 26:74, 75)

11. Vilka påtryckningar kan vi behöva kämpa mot?

¹¹ Som kristna måste vi stå emot påtryckningar att göra sådant som misshagar Gud. Arbetsgivare eller andra kanske försöker tvinga oss att vara oärliga eller få oss att begå otukt. De som går i skolan kanske utsätts för påtryckningar att fuska på prov och tentor, titta på pornografi, röka, använda narkotika, dricka mycket alkohol eller ha sex. Vad kan då hjälpa oss att undvika den snara som fruktan och påtryckningar utgör så att vi inte gör Jehova besviken?

12. Vad fick Pilatus och Petrus att ge efter för fruktan och påtryckningar?

¹² Vi ska se vad vi kan lära oss av exemplen med Pilatus och Petrus. Pilatus kände inte till så mycket om Kristus. Men han visste ändå att han var oskyldig och att han inte var en vanlig människa. Men Pilatus var inte ödmjuk och hade ingen kärlek till den sanne Guden. Det var lätt för Djävulen att fånga honom levande. Petrus älskade Gud och hade exakt kunskap om honom och om Kristus. Men ibland var han inte särskilt blygsam, blev rädd och gav efter för påtryckningar. Innan Jesus greps skröt Petrus: ”Även om alla de andra förmås att snava och falla, skall jag det ändå inte.” (Mark. 14:29) Han hade varit bättre förberedd på de prövningar som skulle komma om han hade haft samma inställning  som psalmisten, som förtröstade på Gud och sjöng: ”Jehova är på min sida, jag har ingenting att frukta. Vad kan en jordemänniska göra mig?” (Ps. 118:6) Under den sista natten av sitt jordiska liv tog Jesus med sig Petrus och två andra apostlar och gick ett stycke in i Getsemane trädgård. Men i stället för att hålla sig vakna somnade Petrus och de båda andra. Jesus väckte dem och sa: ”Håll er vakna och be oavbrutet, för att ni inte skall komma i frestelse.” (Mark. 14:38) Men Petrus somnade igen och gav senare efter för fruktan och påtryckningar.

13. Vad kan vi lära oss av exemplen med Pilatus och Petrus?

¹³ Exemplen med Pilatus och Petrus lär oss att vi behöver ha exakt kunskap, ödmjukhet, blygsamhet, kärlek till Jehova och fruktan för honom, så att vi inte ger efter för påtryckningar eller människofruktan. Om vår tro grundar sig på exakt kunskap kommer vi att vara modiga och vittna för andra med övertygelse. Det kommer att hjälpa oss att stå emot påtryckningar och övervinna människofruktan. Vi får naturligtvis inte överskatta vår egen styrka. Vi bör i stället be om Jehovas ande och ödmjukt inse att vi behöver kraft från honom för att kunna stå emot påtryckningar. Och vi måste låta kärleken till Jehova få oss att följa hans normer och undvika att göra något som vanärar hans namn. Vi behöver också förbereda oss på hur vi ska kunna stå emot påtryckningar innan vi ställs inför dem. Vi bör till exempel be tillsammans med våra barn och förbereda dem så att de vet vad de ska göra när andra barn försöker få dem att göra något som är orätt. (2 Kor. 13:7) *

UNDVIK DEN FÄLLA SOM KROSSAR – ÖVERDRIVNA SKULDKÄNSLOR

14. Vad vill Djävulen få oss att tro när det gäller misstag vi har gjort?

¹⁴ Ibland kan en djurfälla bestå av en tung stock eller sten som är upphängd över en stig där villebråd ofta går. Ett oförsiktigt djur kommer åt snubbeltråden så att stocken eller stenen faller ner och krossar djuret. Överdrivna skuldkänslor kan liknas vid den här stora tyngden som krossar. När någon tänker på de misstag han har gjort kan han känna sig som psalmisten, ”helt krossad”. (Läs Psalm 38:3–5, 8.) Satan vill få oss att tro att vi har gått så långt att vi inte kan få Jehovas barmhärtighet och att vi inte klarar av att följa Jehovas normer.

15, 16. Hur kan vi undvika att krossas av överdrivna skuldkänslor?

¹⁵ Hur kan du undvika den här fällan som krossar? Om du har begått en allvarlig synd måste du omedelbart göra något för att reparera ditt förhållande till Jehova. Ta kontakt med äldstebröderna och be dem om hjälp. (Jak. 5:14–16) Gör vad du kan för att rätta till det orätta. (2 Kor. 7:11) Bli inte alltför missmodig om du får en tillrättavisning. Tuktan är ett säkert tecken på att Jehova älskar dig. (Hebr. 12:6) Var besluten att inte upprepa de steg som ledde fram till synden och handla enligt ditt beslut. När du har ångrat dig och vänt om måste du lita på att du kan få förlåtelse för dina synder genom Jesu Kristi lösenoffer. (1 Joh. 4:9, 14)

¹⁶ Somliga fortsätter att känna skuld för synder som de i själva verket har fått förlåtelse för. Om det gäller dig, kom då ihåg att Jehova förlät Petrus och de andra apostlarna för att de hade övergett hans älskade Son, Jesus, när han som mest behövde deras stöd. Jehova förlät också den man som hade uteslutits ur församlingen i Korinth för grov omoral men som sedan  ångrade sig. (1 Kor. 5:1–5; 2 Kor. 2:6–8) I Bibeln kan vi läsa om människor som begick mycket allvarliga synder men som fick förlåtelse av Gud därför att de ångrade sig. (2 Krön. 33:2, 10–13; 1 Kor. 6:9–11)

17. Vad kan lösenoffret göra för oss?

¹⁷ Jehova kommer att förlåta och glömma dina tidigare synder om du verkligen ångrar dig och tror att han kommer att vara barmhärtig mot dig. Tänk aldrig att Jesu lösenoffer inte kan övertäcka dina synder. Att göra det skulle vara detsamma som att fastna i en av Satans snaror. Vad Djävulen än vill få dig att tro kan lösenoffret övertäcka alla synder. Du kan få förlåtelse om du bara ångrar dig. (Ords. 24:16) Din tro på lösenoffret kan avlägsna bördan av överdrivna skuldkänslor från dina skuldror och ge dig kraft att tjäna Gud med hela ditt hjärta, ditt sinne och din själ. (Matt. 22:37)

VI ÄR INTE OKUNNIGA OM SATANS AVSIKTER

18. Hur kan vi undvika Djävulens fällor?

¹⁸ Satan bryr sig inte om vilken fälla vi fastnar i, bara han lyckas fånga oss. Eftersom vi inte är okunniga om Satans avsikter behöver vi inte bli överlistade av honom. (2 Kor. 2:10, 11) Vi kommer inte att fastna i hans snaror eller fällor om vi ber om vishet att klara av våra prövningar. Jakob skrev: ”Om någon av er saknar vishet, skall han fortsätta att be om sådan från Gud, ty han ger frikostigt åt alla och utan att förebrå; och den skall ges honom.” (Jak. 1:5) Vi behöver handla enligt våra böner genom att ha ett regelbundet personligt studium och leva efter Bibelns principer. Det studiematerial vi får genom den trogna och omdömesgilla slavklassen hjälper oss att se Djävulens fällor så att vi kan undvika dem.

19, 20. Varför måste vi hata det som är ont?

¹⁹ Bön och bibelstudium får oss att älska det som är gott. Men det är lika viktigt att vi utvecklar hat till det som är ont. (Ps. 97:10) Om vi tänker på vilka följder det får att tillfredsställa själviska begär kan det hjälpa oss att inte ge efter för dem. (Jak. 1:14, 15) När vi lär oss att hata det som är ont och älska det som är gott blir betet som Satan placerar i sina fällor något som är motbjudande för oss. Det är inget som lockar.

²⁰ Vi är verkligen tacksamma för att Jehova hjälper oss så att vi inte överlistas av Satan! Han använder sin ande, sitt ord och sin organisation för att ”befria oss från den onde”. (Matt. 6:13) I nästa artikel får vi veta hur vi kan undvika ytterligare två fällor som Djävulen använder för att fånga Guds tjänare levande.

[Fotnot]

[Frågor]

[Bild på sidan 21]

Okontrollerat tal kan orsaka många problem i församlingen.

[Bild på sidan 24]

Du behöver inte känna dig ”krossad” av skuldkänslor.