1. Varför kan Jehova kallas den förste och den främste evangelieförkunnaren?

EN EVANGELIEFÖRKUNNARE är någon som berättar goda nyheter. Den förste och den främste evangelieförkunnaren är Jehova Gud. Omedelbart efter de första människornas uppror meddelade Jehova de goda nyheterna att ormen, alltså Satan Djävulen, ska tillintetgöras. (1 Mos. 3:15) Århundradena igenom inspirerade Jehova trogna män att nedteckna detaljer om hur hans namn ska rentvås, hur den skada som Satan hade orsakat ska repareras och hur mänskligheten kan återfå de framtidsutsikter som Adam och Eva förlorade.

2. a) Vilken roll spelar änglarna i predikoarbetet? b) Hur var Jesus ett föredöme för evangelieförkunnare?

² Änglarna är också evangelieförkunnare. De frambär själva goda nyheter, men de hjälper även andra att sprida goda nyheter. (Luk. 1:19; 2:10; Apg. 8:26, 27, 35; Upp. 14:6) Hur är det då med ärkeängeln Mikael? När han var här på jorden som människan Jesus var han ett fint föredöme för jordiska evangelieförkunnare. Hela hans liv kretsade kring att sprida de goda nyheterna! (Luk. 4:16–21)

3. a) Vilka goda nyheter sprider vi? b) Vilka frågor är vi som evangelieförkunnare intresserade av?

³ Jesus gav sina lärjungar uppdraget att förkunna goda nyheter. (Matt. 28:19, 20; Apg. 1:8) Aposteln Paulus uppmanade sin medarbetare Timoteus: ”Utför en evangelieförkunnares verk, fullgör helt din tjänst.” (2 Tim. 4:5) Men vilka goda nyheter sprider vi som Jesu efterföljare? Bland annat den uppmuntrande tanken att vår himmelske Far, Jehova, älskar oss. (Joh. 3:16; 1 Petr. 5:7) Guds kungarike är ett av de tydligaste bevisen på att Jehova Gud älskar  oss. Därför vill vi gärna berätta för andra att alla som underordnar sig detta styre, lyder honom och gör det som är rätt kan få bli hans nära vänner. (Ps. 15:1, 2) Jehova har faktiskt för avsikt att ta bort allt orättvist lidande. Han kommer också att avlägsna alla smärtsamma minnen av sådant vi tidigare varit med om. Det är verkligen goda nyheter! (Jes. 65:17) Som evangelieförkunnare behöver vi få svar på två viktiga frågor: Varför är det viktigt att människor får höra de goda nyheterna i vår tid? Och hur kan vi fullgöra vårt uppdrag som evangelieförkunnare?

4. Vilka lögner har människor fått lära sig om Gud?

⁴ Tänk dig att du har fått höra att din pappa har övergett dig och resten av familjen. Tänk dig också att de som påstår sig känna honom säger att han var otillgänglig, förtegen och grym. Några kanske till och med vill få dig att tro att det inte är någon idé att du försöker ta kontakt med din pappa, eftersom han är död. Det är faktiskt sådana saker många har fått höra om Gud. De får lära sig att han är ett mysterium, att han är omöjlig att lära känna och att han är grym. En del religiösa ledare påstår till exempel att Gud straffar onda människor genom att pina dem för evigt. Andra säger att det är Gud som ligger bakom det lidande som naturkatastrofer medför. Trots att sådana händelser drabbar både goda och onda påstår man att de är straff från Gud.

5, 6. Hur har evolutionsteorin och falska läror påverkat människor?

⁵ Andra hävdar att Gud inte finns. Många tror till exempel på evolutionsteorin och påstår att livet kom till utan intelligent styrning. De säger att det inte finns någon Skapare. Några har också kallat människan för ett djur bland alla andra och menar därför att ingen borde bli förvånad när någon beter sig på ett djuriskt sätt. De menar att starka som förtrycker svaga bara följer naturens egna lagar. Så det är inte konstigt att många anser att orättvisor är något ofrånkomligt. De som sätter sin tillit till evolutionen har därför inget hopp.

⁶ Evolutionsteorin och falska läror har utan tvivel bidragit till det elände mänskligheten har upplevt under de sista dagarna. (Rom. 1:28–31; 2 Tim. 3:1–5) Sådana mänskliga läror för inte med sig några goda nyheter. I stället har de, som aposteln Paulus säger, hållit människor ”i mörker vad sinnet angår och utestängda från det liv som hör Gud till”. (Ef. 4:17–19) Dessutom har evolutionsteorin och falska läror hindrat människor från att ta emot de goda nyheterna från Gud. (Läs Efesierna 2:11–13.)

7, 8. Vilket är det enda sättet att helt och fullt förstå de goda nyheterna?

⁷ För att människor ska kunna bli försonade med Gud måste de först bli övertygade om att han existerar och att det finns goda skäl att bygga upp ett nära förhållande till honom. Vi kan hjälpa dem att förstå det genom att uppmuntra dem att undersöka skapelsen. När människor studerar skapelsen med ett öppet sinne ser de Guds vishet och kraft. (Rom. 1:19, 20) Men vi vill också hjälpa dem att utveckla en känsla av vördnad när de tänker på vad vår store Skapare har gjort. Då kan vi använda broschyrerna Hur har livet kommit till? och Livets uppkomst – fem frågor som kräver svar. Men det räcker inte med att studera skaparverket. Det kan inte ge svar på sådana stora frågor som: Varför tillåter  Gud lidandet? Vad är Guds avsikt med jorden? Bryr Gud sig om mig personligen?

⁸ Det är bara genom att studera Bibeln som man helt och fullt kan förstå de goda nyheterna om Gud och hans avsikter. Det är en förmån för oss att få hjälpa människor att hitta svar på sina frågor. Men för att nå deras hjärtan räcker det inte med att ge dem fakta. Vi måste också övertyga dem. (2 Tim. 3:14) Om vi följer Jesu exempel kan vi bli mer övertygande. Vilka effektiva metoder använde han? Han var bland annat skicklig på att använda frågor. Hur kan vi efterlikna honom?

9. Vad måste vi göra för att kunna ge människor andlig hjälp?

⁹ Varför ska vi efterlikna Jesus och använda frågor i tjänsten? Tänk dig att din läkare säger att han har goda nyheter. Han kan göra dig frisk om du går med på ett stort kirurgiskt ingrepp. Du kanske litar på honom. Men hur skulle det vara om han ger dig samma löfte redan innan han har ställt några frågor om din hälsa? Då är det inte alls lika troligt att du skulle lita på honom. Oavsett hur duktig läkaren är kan han inte ge någon riktig hjälp utan att först ställa frågor och sedan lyssna när du beskriver dina symtom. Det är på samma sätt med oss. Om vi ska kunna hjälpa människor att ta emot de goda nyheterna om kungariket måste vi behärska konsten att använda frågor. Det är först när vi har fått en tydlig bild av deras andliga hälsotillstånd som vi kan hjälpa dem.

10, 11. Vad kan vi uppnå om vi följer Jesu exempel när vi undervisar?

¹⁰ Jesus visste att väl valda frågor hjälper den som undervisar att inte bara urskilja behoven hos dem som lyssnar utan att också engagera dem i samtalet. När Jesus till exempel ville lära sina lärjungar vad ödmjukhet innebär ställde han först en tankeväckande fråga till dem. (Mark. 9:33) För att lära Petrus hur man resonerar med principer som grund ställde Jesus en fråga med flera svarsalternativ. (Matt. 17:24–26) Vid ett annat tillfälle ställde han synpunktsfrågor till lärjungarna för att få reda på vad de tänkte innerst inne. (Läs Matteus 16:13–17.) Jesus levererade inte bara fakta. Genom att ställa frågor nådde han människornas hjärtan, och det motiverade dem att handla i enlighet med de goda nyheterna.

¹¹ När vi efterliknar Jesus genom att använda frågor skickligt uppnår vi minst tre saker. Vi urskiljer hur vi kan hjälpa människor på bästa sätt, vi kommer förbi invändningar, och vi lär ödmjuka att få ut mesta möjliga av sitt studium. Vi ska nu gå igenom tre exempel som visar hur vi kan använda frågor på det här sättet.

12–14. Hur kan du hjälpa dina barn att dela med sig av de goda nyheterna med gott självförtroende? Ge ett exempel.

¹² Exempel 1: Om du är förälder, vad kan du göra om din tonåring säger att han känner sig osäker när han ska försvara sin tro på skapelsen i skolan? Du vill naturligtvis hjälpa honom att känna sig säker när han berättar om sin tro. Så i stället för att kritisera honom eller ge en snabb lösning på problemet skulle det kanske vara bättre att efterlikna  Jesus och ställa några synpunktsfrågor. Hur kan du göra det i praktiken?

¹³ Ni kan börja med att läsa några avsnitt i broschyren Livets uppkomst – fem frågor som kräver svar. Sedan kan du fråga vilka bevis han tycker är mest övertygande. Uppmuntra honom att tänka efter varför han tror på en Skapare och varför han vill göra hans vilja. (Rom. 12:2) Det är naturligtvis inte säkert att han kommer att svara exakt likadant som du skulle göra.

¹⁴ Föreslå att han kan göra på ungefär samma sätt när han pratar med klasskompisar. De kan alltså gå igenom några punkter tillsammans, och sedan kan han ställa synpunktsfrågor. Han kan be dem läsa rutan på sidan 21 i broschyren. Sedan skulle han kunna fråga: ”DNA har ju en lagringskapacitet som inga datorer i världen kommer i närheten av, eller hur?” De kommer antagligen att hålla med. Han kan sedan fortsätta: ”Om högutbildade ingenjörer inte kan prestera sådana resultat, hur skulle då något utan intelligens kunna göra det?” För att hjälpa din tonåring att känna sig säker när han pratar med andra om sin tro kan ni ha regelbundna övningsstunder. Om ni övar på att använda frågor på ett effektivt sätt kommer han att kunna fullgöra sitt uppdrag som evangelieförkunnare.

15. Hur kan vi använda frågor när vi träffar en ateist?

¹⁵ Exempel 2: I tjänsten träffar vi ofta personer som tvivlar på Guds existens. Någon kanske säger att han är ateist. I stället för att låta det avsluta samtalet kan vi respektfullt fråga hur länge han har varit ateist och vad som fick honom att bli det. När vi har lyssnat på hans svar kan vi berömma honom för att han har tänkt igenom saken ordentligt.  Sedan kan vi fråga om han har något emot att läsa material som framhåller bevis för att livet kommit till genom en skapelse. Om han har ett öppet sinne håller han troligen med om att det skulle vara trångsynt att vägra titta på det. Vi kan då erbjuda antingen broschyren Hur har livet kommit till? eller Livets uppkomst – fem frågor som kräver svar. Taktfulla frågor som ställs på ett vänligt sätt kan fungera som en nyckel som öppnar deras hjärta för de goda nyheterna.

16. Varför vill vi inte nöja oss med att de vi studerar med svarar direkt från paragrafen?

¹⁶ Exempel 3: När vi leder bibelstudier skulle vi kunna nöja oss med att de vi studerar med läser upp svaren direkt från paragrafen. Men om vi gör det kan deras andliga tillväxt hämmas. Varför det? De som inte tänker själva utan läser upp färdiga svar kommer troligen inte att utveckla djupa andliga rötter. De skulle lätt kunna ge efter för motstånd, precis som en växt tynar bort under solens brännande hetta. (Matt. 13:20, 21) För att förhindra det behöver vi fråga hur de känner för det de lär sig. Försök urskilja om de håller med om det som behandlas. Och ännu viktigare är att de får berätta varför de håller med eller varför de inte gör det. Hjälp dem sedan att använda Bibeln för att själva resonera sig fram till rätta slutsatser. (Hebr. 5:14) Om vi är skickliga på att använda frågor kan vi hjälpa dem att bli fast rotade i sanningen, så att de kan stå emot angrepp från dem som försöker motarbeta eller vilseleda dem. (Kol. 2:6–8) Vad kan vi mer göra för att fullgöra vårt uppdrag som evangelieförkunnare?

17, 18. Hur kan vi hjälpa varandra när vi samarbetar i tjänsten?

¹⁷ Jesus sände ut sina lärjungar för att predika två och två. (Mark. 6:7; Luk. 10:1) Och Paulus talade om ”medarbetare” som hade ”kämpat sida vid sida med ... [honom] i förbindelse med de goda nyheterna”. (Fil. 4:3) I linje med det här bibliska mönstret påbörjades ett program 1953 där förkunnare skulle öva varandra i tjänsten.

¹⁸ Hur kan vi hjälpa varandra när vi går i tjänsten? (Läs 1 Korinthierna 3:6–9.) När den vi samarbetar med slår upp ett bibelställe är det bra att vi följer med i vår egen bibel. Ha uppmärksamheten riktad på den som pratar. Om vi noga följer med i samtalet kan vi hjälpa till att bemöta en invändning om det skulle behövas. (Pred. 4:12) Men vi får inte bli så entusiastiska att vi avbryter den vi samarbetar med när han eller hon är mitt uppe i ett logiskt resonemang. Om vi inte behärskar oss kan vår broder eller syster känna sig överkörd och den besökte bli förvirrad. Ibland passar det att vi deltar i samtalet, men om vi väljer att göra det är det bra att begränsa sig till en eller två korta kommentarer. Låt sedan den andre fortsätta samtalet.

19. Vad är det bra att vi kommer ihåg, och varför det?

¹⁹ Hur kan vi hjälpa varandra mellan dörrarna? Varför inte använda den tiden till att resonera om hur vi kan förbättra våra framställningar? Se till att dina kommentarer om dem som bor på distriktet inte är kritiska eller negativa. Undvik också att älta vännernas fel och brister. (Ords. 18:24) Det är bra att komma ihåg att vi är lerkärl. Jehova har i sin godhet visat oss stort förtroende genom att ge oss den skatt som tjänsten är. (Läs 2 Korinthierna 4:1, 7.) Så låt oss alla visa att vi sätter stort värde på den skatten genom att göra vårt bästa för att fullgöra vårt uppdrag som evangelieförkunnare.