Gå direkt till innehållet

Gå direkt till innehållsförteckningen

Gör Jehovas påminnelser till ditt hjärtas jubel

Gör Jehovas påminnelser till ditt hjärtas jubel

”Jag har gjort dina påminnelser till min egendom till oöverskådlig tid.” (PS. 119:111)

1. a) Hur reagerar många när de får råd, och varför det? b) Hur kan stolthet påverka inställningen till råd?

MÄNNISKOR kan reagera på råd och vägledning på många olika sätt. Om man får ett påpekande från en överordnad kanske man inte har några problem med det, medan ett råd från en jämnårig eller en underordnad kan vara svårare att ta emot. Vilka känslor som sätts i rörelse kan också variera. Man kan bli allt från ledsen, nedstämd eller skamsen till motiverad, sporrad och engagerad. Hur kan det skilja så mycket? En orsak kan vara stolthet. En stolt person avfärdar de råd han får eftersom han inte tycker att de gäller honom, och han får därför ingen nytta av dem. (Ords. 16:18)

2. Varför värdesätter sanna kristna råden i Guds ord?

2 Men sanna kristna har en annan inställning. Vi sätter värde på goda råd, särskilt när de kommer från Guds ord. Jehovas påminnelser ger oss värdefull insikt som hjälper oss att undvika sådana fallgropar som materialism, sexuell omoral och missbruk av droger och alkohol. (Ords. 20:1; 2 Kor. 7:1; 1 Thess. 4:3–5; 1 Tim. 6:6–11) Dessutom gläder vi oss över ”hjärtats goda tillstånd” som blir resultatet när vi lyssnar på Guds påminnelser. (Jes. 65:14)

3. Vilken inställning vill vi efterlikna?

3 För att bevara vårt goda förhållande till vår himmelske Far måste vi hela tiden följa hans vägledning. Vi behöver ha samma inställning som psalmisten: ”Jag har gjort dina påminnelser till min egendom till oöverskådlig tid, ty de är mitt hjärtas jubel.” (Ps. 119:111) Känner vi så för Jehovas  bud, eller tycker vi ibland att de är för stränga? Även om vi kanske tycker att det är jobbigt att ta emot vissa råd finns det ingen anledning att misströsta. Vi kan stärka vår förtröstan på att Jehovas vägledning alltid är till vårt bästa. Vi ska nu se på tre sätt att göra det.

STÄRK DIN FÖRTRÖSTAN GENOM BÖN

4. Vad förändrades aldrig i Davids liv?

4 Kung Davids liv innehöll både glädje och sorg, men en sak förblev oförändrad – han förtröstade helt på sin Skapare. Han sa: ”Till dig, Jehova, lyfter jag min själ. Min Gud, till dig sätter jag min förtröstan.” (Ps. 25:1, 2) Hur kunde David utveckla så stark förtröstan på sin himmelske Far?

5, 6. Vad visar Bibeln om Davids förhållande till Jehova?

5 Många ber bara till Gud när de har allvarliga problem. Tänk om du hade en vän som bara hörde av sig när han behövde pengar eller ville ha hjälp med något. Efter ett tag skulle du kanske börja ifrågasätta hans motiv till att hålla kontakten med dig. Så var inte Davids förhållande till Jehova. I både medgång och motgång kunde man tydligt se att han verkligen älskade Jehova och litade på honom. (Ps. 40:8)

6 Lägg märke till hur David lovprisade och tackade Jehova: ”Jehova, vår Herre, majestätiskt är ditt namn över hela jorden, du vars värdighet förkunnas över himlen!” (Ps. 8:1) Kan du se hur David ger uttryck åt den nära vänskap han hade med sin himmelske Far? Hans uppskattning av Guds storhet och prakt fick honom att lovprisa Jehova ”hela dagen”. (Ps. 35:28)

7. Vilken hjälp får vi om vi närmar oss Gud i bön?

7 Vi behöver precis som David regelbundet kommunicera med Jehova för att kunna bygga upp vår förtröstan på honom. Bibeln säger: ”Närma er Gud, så skall han närma sig er.” (Jak. 4:8) Att närma sig Gud i bön är också ett viktigt sätt att få helig ande. (Läs 1 Johannes 3:22.)

8. Varför behöver vi undvika att upprepa samma fraser varje gång vi ber?

8 När du ber, faller du då lätt in i vanan att använda samma ord och uttryck om och om igen? Om det är så, varför inte stanna upp ett ögonblick innan du ber och tänka igenom vad du vill säga? Tänk om vi skulle upprepa samma ord varje gång vi talade med vänner eller släktingar. Skulle de uppskatta det? De skulle nog sluta lyssna. Nu skulle Jehova naturligtvis aldrig vägra att lyssna när en av hans lojala tjänare ber till honom. Men det är bra om vi kan undvika att fastna i slentrian när vi ber.

9, 10. a) Vad kan vi be om? b) Vad kan hjälpa oss att göra våra böner mer meningsfulla?

9 Om vi vill komma närmare Gud kan våra böner självklart inte vara ytliga. Ju mer vi berättar för Jehova om våra innersta tankar och känslor, desto närmare honom kommer vi, och vår förtröstan på honom kommer att växa. Men vad ska vi be om? Guds ord säger: ”Låt i allt era önskningar göras kända för Gud genom bön och ödmjuk anhållan tillsammans med tacksägelse.” (Fil. 4:6) Vi kan be om allt som rör vårt förhållande till Jehova eller vårt liv som hans tjänare.

10 Det är lärorikt att begrunda hur trogna män och kvinnor på Bibelns tid  uttryckte sig i bön. (1 Sam. 1:10, 11; Apg. 4:24–31) Psalmerna innehåller en mängd innerliga böner och sånger. De uttrycker känslor som återspeglar allt från djup smärta till ren lycka. Om vi sätter oss in i de här bönerna kan det hjälpa oss att göra våra egna böner mer meningsfulla.

BEGRUNDA GUDS PÅMINNELSER

11. Varför behöver vi begrunda råd vi får i Bibeln?

11 David sa: ”Jehovas påminnelse är tillförlitlig, gör den oerfarne vis.” (Ps. 19:7) Ja, även om vi är oerfarna kan vi bli visa om vi följer den vägledning Jehova ger. Men vissa råd i Bibeln kräver begrundan för att vi ska få ut mesta möjliga av dem. Det kan handla om att stå emot pressen att göra det som är fel i skolan eller på arbetet, att hålla fast vid Guds syn på blodet, att bevara sin kristna neutralitet och att tillämpa Bibelns principer för klädsel och yttre. Om vi lär oss att ha Guds syn på sådana områden kommer det att hjälpa oss att vara förutseende. Då kan vi i förväg bestämma oss för hur vi ska hantera olika situationer. Det kan hjälpa oss att undvika många problem. (Ords. 15:28)

12. Vilka frågor kan hjälpa oss att ta Guds påminnelser på allvar?

12 Visar vi medan vi väntar på att Guds löften ska bli verklighet att vår tro på dem fortfarande är stark och att vårt liv kretsar kring Guds vilja? Tror vi verkligen att det stora Babylon kommer att tillintetgöras snart? Är sådana framtida välsignelser som evigt liv på en paradisisk jord lika verkliga för oss nu som när vi först lärde känna Guds löften? Har vi kvar vår iver för tjänsten, eller har vi låtit egna intressen komma först i vårt liv? Känner vi fortfarande lika starkt för uppståndelsehoppet, att Jehovas namn ska rentvås och att hans rätt att härska ska försvaras? Att vi begrundar sådana frågor kan hjälpa oss att precis som psalmisten göra Guds påminnelser till vår ”egendom till oöverskådlig tid”. (Ps. 119:111)

13. Varför tyckte de första kristna att vissa saker var svåra att förstå? Nämn ett exempel.

13 Det finns vissa saker i Bibeln som vi kanske inte riktigt förstår därför att Jehova har valt att inte klargöra dem än. Jesus sa gång på gång till sina apostlar att han måste lida och sedan bli avrättad. (Läs Matteus 12:40; 16:21.) Men apostlarna förstod inte vad han menade. Det gjorde de först efter hans död och uppståndelse, när han hade visat sig för flera av lärjungarna och ”helt [öppnat] deras sinnen till att fatta Skrifternas innebörd”. (Luk. 24:44–46; Apg. 1:3) Det var också först efter att helig ande hade utgjutits över Jesus efterföljare vid pingsten år 33 v.t. som de insåg att Guds kungarike skulle upprättas i himlen. (Apg. 1:6–8)

14. Hur var många bröder i början av 1900-talet fina exempel för oss?

14 På liknande sätt hade de sanna kristna i början av 1900-talet felaktiga förväntningar på ”de sista dagarna”. (2 Tim. 3:1) En del trodde till exempel att de skulle tas upp till himlen 1914. När deras förväntningar inte infriades med en gång fortsatte de att studera Bibeln och insåg att ett stort predikoarbete låg framför dem. (Mark. 13:10) År 1922 hölls en internationell sammankomst i Cedar Point i Ohio i USA. J. F. Rutherford, som tog ledningen i predikoverket då, sa vid det tillfället:  ”Se, Konungen regerar! I ären hans offentliga budbärare. Därför annonsera, annonsera, annonsera Konungen och hans rike!” Sedan dess har predikandet av ”de goda nyheterna om kungariket” varit ett kännetecken på Jehovas tjänare i vår tid. (Matt. 4:23; 24:14)

15. Varför är det bra för oss att begrunda hur Jehova har tagit hand om sitt folk?

15 När vi begrundar hur underbart Jehova har tagit hand om sitt folk historien igenom stärker det vår tilltro till hans förmåga att förverkliga sina avsikter i framtiden. Guds påminnelser hjälper oss också att hålla hans löften levande i våra sinnen och hjärtan. Sådan begrundan kommer helt säkert att hjälpa oss att bygga upp vår förtröstan på att dessa löften kommer att uppfyllas.

STÄRK DIN FÖRTRÖSTAN GENOM HANDLINGAR AV TRO

16. Vilka välsignelser får vi när vi är fullt aktiva i sanningen?

16 Vår Gud, Jehova, är dynamisk och handlingskraftig. Psalmisten frågade: ”Vem är kraftfull som du, Jah?” Han tillade: ”Din hand är stark, din högra hand är upplyft.” (Ps. 89:8, 13) I linje med det uppskattar han när vi anstränger oss i tjänsten, och han välsignar oss för det. Han ser att hans tjänare – män som kvinnor, gamla som unga – inte lutar sig tillbaka och äter ”lättjans bröd”, utan arbetar hårt. (Ords. 31:27) Vi efterliknar vår Skapare och är fullt aktiva i sanningen. När vi gör vårt bästa i tjänsten för honom blir vi själva glada och gläder också honom. (Läs Psalm 62:12.)

17, 18. Hur stärks vår förtröstan på Jehova när vi följer hans vägledning? Nämn ett exempel.

 17 Hur kan vår förtröstan på Jehova bli starkare när vi handlar enligt vår tro? Tänk på vad som hände när israeliterna skulle gå in i det utlovade landet. Jehova hade sagt till de präster som bar förbundsarken att de skulle gå rakt ut i Jordan. Men när folket närmade sig floden såg de att vattnet stod högt och att strömmen var stark på grund av vårregnen. Vad skulle de göra? Slå läger bredvid floden och vänta i flera veckor på att vattennivån skulle sjunka? Nej, de litade fullständigt på Jehova och följde hans instruktioner. Vad hände? Berättelsen lyder: ”När prästerna ... satte fötterna i vattenbrynet ... stannade vattnet uppströms i sitt lopp ... [Prästerna] stod stilla på den torra bottnen mitt i Jordan, medan israeliterna gick över torrskodda.” (Jos. 3:12–17, Bibel 2000) Tänk dig israeliternas glädje när de såg vattnet stanna upp! Deras förtröstan på Jehova blev starkare när de följde hans vägledning.

Kommer du att ha samma förtröstan som Jehovas folk på Josuas tid hade? (Se paragraf 17 och 18.)

18 Det är sant att Jehova inte utför sådana underverk för sitt folk i vår tid. Men han välsignar oss när vi visar tro och följer hans vägledning. Guds verksamma kraft ger oss den styrka vi behöver för att kunna utföra vårt uppdrag att predika om Guds kungarike världen över. Och Jesus Kristus, Jehovas främsta vittne, lovade sina lärjungar att han skulle vara med dem i det här viktiga arbetet. Han sa: ”Gå därför och gör lärjungar av människor av alla nationerna ... Jag är med er alla dagar intill avslutningen på tingens ordning.” (Matt. 28:19, 20) Många vittnen som är blyga och tillbakadragna kan personligen bekräfta att Guds heliga ande har gett dem mod att tala med främmande människor i tjänsten på fältet. (Läs Psalm 119:46; 2 Korinthierna 4:7.)

19. Vad kan vi vara säkra på trots våra begränsningar?

19 En del bröder och systrar är fysiskt begränsade på grund av sjukdom eller hög ålder. Men de kan vara övertygade om att ”den ömma barmhärtighetens Fader och all trösts Gud” förstår deras omständigheter. (2 Kor. 1:3) Han sätter värde på allt det vi gör i tjänsten för honom. Men samtidigt som vi gör vårt bästa måste vi komma ihåg att det först och främst är vår tro på Kristus lösenoffer som gör att ”själen bevaras vid liv”. (Hebr. 10:39)

20, 21. Hur kan vi visa att vi förtröstar på Jehova?

20 I vår tillbedjan ingår att vi använder så mycket vi kan av vår tid, vår kraft och våra tillgångar i tjänsten för Jehova. Ja, vi vill helhjärtat utföra ”en evangelieförkunnares verk”. (2 Tim. 4:5) Vi tycker om att göra det, eftersom det ger andra en möjlighet att ”komma till exakt kunskap om sanningen”. (1 Tim. 2:4) Vi blir andligt rika av att ära och lovprisa Jehova. (Ords. 10:22) Och det hjälper oss att fullständigt förtrösta på Jehova, vad som än händer. (Rom. 8:35–39)

21 Som vi har sett är det inte självklart att vi förtröstar på Jehova och hans vägledning. Vi måste anstränga oss för att bygga upp den tilliten. Så stärk din förtröstan genom att be till Jehova, genom att begrunda hur han alltid uppfyller sina löften och genom att handla enligt din tro. Vi vet att Jehovas påminnelser kommer att bestå till oöverskådlig tid. Och om vi tar till oss av de påminnelserna kan vi få leva för evigt!