Gå direkt till innehållet

Gå direkt till innehållsförteckningen

”Betrakta Jehovas ljuvlighet”

”Betrakta Jehovas ljuvlighet”

Svåra och prövande situationer kan göra oss mycket nedslagna. De kan uppta våra tankar, kräva mycket energi och påverka hela vår syn på livet. Kung David i det forntida Israel drabbades hårt av många svårigheter. Hur hanterade han dem? I en gripande psalm sa han: ”Med hög röst ropar jag till Jehova om hjälp, med hög röst ropar jag till Jehova om ynnest. Inför honom utgjuter jag mitt bekymmer, inför honom berättar jag om min nöd när min ande blir kraftlös i mig. Då är det du som känner min stig.” Ja, David bad ödmjukt Gud om hjälp. (Ps. 142:1–3)

David bad ödmjukt Jehova om hjälp när han drabbades av svårigheter.

I en annan psalm sjöng David: ”Ett enda har jag bett Jehova om – det är vad jag söker: att få bo i Jehovas hus alla mina livsdagar, för att betrakta Jehovas ljuvlighet och med uppskattning se på hans tempel.” (Ps. 27:4) David var inte levit. Men föreställ dig att han står utanför den heliga förgården till tältboningen, själva centrum för den sanna tillbedjan. David känner så djup tacksamhet att han vill vara där resten av sitt liv och ”betrakta Jehovas ljuvlighet”.

Ordet ”ljuvlighet” för tankarna till något som är mycket behagligt och tilltalande för sinnet och känslorna. David tänkte alltid med uppskattning på Guds anordning för tillbedjan. Vi gör väl i att fråga oss själva: Känner jag på samma sätt som David gjorde?

SE ”MED UPPSKATTNING” PÅ GUDS ANORDNING FÖR TILLBEDJAN

Den anordning som gör det möjligt för oss i vår tid att närma oss Jehova kretsar inte kring en bokstavlig byggnad. Jehova har i stället uppfört ett stort andligt tempel – hans upphöjda anordning för sann tillbedjan. * Om vi ser ”med uppskattning” på den här anordningen kan också vi ”betrakta Jehovas ljuvlighet”.

Tänk på kopparaltaret för brännoffer som stod vid ingången till tältboningen. (2 Mos. 38:1, 2; 40:6) Det altaret representerade Guds villighet att godta Jesus mänskliga liv som ett offer. (Hebr. 10:5–10) Tänk på vad det innebär för oss! Aposteln Paulus skrev: ”När vi var fiender, blev [vi] försonade med Gud genom hans Sons död.” (Rom. 5:10) Genom att utöva tro på Jesus utgjutna blod kan vi få Jehovas förtroende och godkännande och bli hans vänner. Ja, vi kan ha Jehovas ”förtroliga vänskap”. (Ps. 25:14)

Eftersom vi får våra ”synder utplånade” kan ”tider som ger ny styrka” komma från Jehova. (Apg. 3:19) Vår situation liknar den som en dödsdömd fånge kan få uppleva. Han ångrar sina tidigare handlingar och gör drastiska förändringar. En välvillig domare ser de här förändringarna, avskriver anklagelserna mot honom och upphäver dödsdomen. Tänk så otroligt lättad och glad en sådan fånge skulle känna sig! Precis som domaren visar Jehova sin välvilja mot ångerfulla människor och befriar dem från den dödsdom de står under.

VI KÄNNER VARMT FÖR DEN SANNA TILLBEDJAN

David kunde se hur den sanna tillbedjan utövades i Jehovas hus. Hans medisraeliter samlades i stora skaror där, lagen lästes upp och förklarades  offentligt, rökelse brändes och prästerna och leviterna utförde helig tjänst. (2 Mos. 30:34–38; 4 Mos. 3:5–8; 5 Mos. 31:9–12) De här inslagen i den sanna tillbedjan i det forntida Israel har nutida motsvarigheter.

I dag, precis som på den tiden, är det ”gott och ljuvligt ... att bröder bor tillsammans i endräkt”. (Ps. 133:1) Vår världsvida brödraskara har verkligen vuxit sig stor. (1 Petr. 2:17) Vid våra möten får vi höra Bibeln läsas och förklaras. Jehova har gett oss ett fantastiskt undervisningsprogram genom sin organisation. Vi får också ett överflöd av andlig mat i tryckt form som vi kan använda när vi studerar enskilt och som familj. En medlem av den styrande kretsen sa så här: ”Att meditera över Jehovas ord, begrunda dess innebörd och söka efter insikt och förståelse har fyllt mitt sinne med andliga rikedomar och glädje.” Ja, kunskapen kan bli ”ljuvlig för ... [vår] själ”. (Ords. 2:10)

Varje dag frambär också Jehovas tjänare böner som stiger upp till honom. För Jehova är sådana godtagbara böner som doften av välluktande rökelse. (Ps. 141:2) Det värmer hjärtat att veta att Jehova tycker om och uppskattar att vi vänder oss till honom i ödmjuk bön.

Mose bad: ”Må Jehovas, vår Guds, ljuvlighet vara över oss, och ge framgång åt våra händers verk för oss.” (Ps. 90:17) När vi är flitiga i tjänsten välsignar Jehova vårt arbete. (Ords. 10:22) Vi kanske har hjälpt någon att lära känna sanningen. Kanske vi har varit uthålliga i tjänsten i många år trots likgiltighet, dålig hälsa, känslomässig smärta eller förföljelse. (1 Thess. 2:2) Men vad vi än har varit med om, har vi fått ”betrakta Jehovas ljuvlighet” och fått känna att vår himmelske Far gläder sig över de ansträngningar vi gör.

David sjöng: ”Jehova är min tillmätta andel och min bägare. Du håller min lott i förvar. Mätsnörena har för mig fallit på ljuvliga platser.” (Ps. 16:5, 6) David var tacksam för sin ”andel”, dvs. att få stå i ett godkänt förhållande till Jehova och ha förmånen att få tjäna honom. Precis som David kanske vi drabbas av svårigheter, men vi får samtidigt många andliga välsignelser. Vi vill därför fortsätta att känna tacksamhet över den sanna tillbedjan och alltid ”med uppskattning se på” Jehovas andliga tempel.

^ § 6 Se Vakttornet för 1 juli 1996, sidan 14–24.