Detta är en viktig fråga, särskilt om man har förlorat sin äktenskapspartner. Man kanske känner att man skulle vilja gifta om sig med sin man eller fru när han eller hon uppstår i den nya världen. En änkling säger: ”Min fru och jag valde inte att avsluta vårt äktenskap själva. Vi ville verkligen tjäna Jehova tillsammans för evigt. Så känner jag fortfarande.” Kommer de som uppstår att kunna gifta sig? Det enkla svaret är att vi inte vet.

Under många år har vi sagt att Jesus troligen talade om dem som får uppstå på jorden och att han tydligtvis menade att de inte kommer att gifta sig i den nya världen. * (Matt. 22:29, 30; Mark. 12:24, 25; Luk. 20:34–36) Men är det möjligt att Jesus talade om dem som uppstår i himlen? Utan att säga något säkert ska vi gå igenom vad Jesus sa.

Tänk på sammanhanget. (Läs Lukas 20:27–33.) Sadducéerna, som inte trodde på uppståndelsen, försökte sätta dit Jesus med en fråga som gällde uppståndelsen och svågeräktenskap. * Jesus svarade: ”Den här tingens ordnings barn gifter sig och blir bortgifta, men de som har räknats värdiga att vinna den andra tingens ordning och uppståndelsen från de döda, de gifter sig inte och blir inte bortgifta. I själva verket kan de inte heller dö mera, för de är lika änglarna, och de är Guds barn genom att vara uppståndelsens barn.” (Luk. 20:34–36)

Varför har vi tidigare sagt att Jesus troligen talade om dem som får uppstå på jorden? Det beror främst på två saker. För det första tänkte sadducéerna troligen på den jordiska uppståndelsen, och därför kan det verka logiskt att Jesus syftade på den i sitt svar. För det andra avslutade Jesus med att nämna Abraham, Isak och Jakob – trogna patriarker som kommer att få liv här på jorden igen. (Luk. 20:37, 38)

Men det verkar trots allt möjligt att Jesus tänkte på den himmelska uppståndelsen. Varför kan vi säga det? Vi ska se på två uttryck han använde.

”De som har räknats värdiga att vinna ... uppståndelsen från de döda.” Smorda som dör trogna ”räknas värdiga Guds kungarike”. (2 Thess. 1:5, 11) Jesus lösenoffer gör att de kan betraktas som rättfärdiga. När de dör är de syndfria i Guds ögon. (Rom. 5:1, 18; 8:1) De kallas lyckliga och heliga, och de räknas värdiga att få uppstå till liv i himlen. (Upp. 20:5, 6) Men det är annorlunda med dem som uppstår på  jorden, eftersom en del av dem kommer att vara ”orättfärdiga”. (Apg. 24:15) Kan man säga att de ”räknas värdiga” en uppståndelse?

”I själva verket kan de inte heller dö mera.” Jesus sa inte att de inte kommer att dö mera, han sa att de inte kan dö. Smorda som dör trogna uppväcks till himlen och blir odödliga. De får ett evigt liv som inte kan utplånas. (1 Kor. 15:53, 54) Döden har inte någon makt över dem som har uppväckts till himlen. *

Vad kan vi dra för slutsats av det vi har gått igenom? Det är möjligt att det var den himmelska uppståndelsen Jesus syftade på. I så fall avslöjade han flera saker om dem som får liv i himlen: De gifter sig inte, de kan inte dö och de liknar änglarna på flera sätt. Men en sådan slutsats väcker också ett antal frågor.

För det första: Varför skulle Jesus ha talat om den himmelska uppståndelsen, när sadducéerna måste ha menat den jordiska? Det är värt att tänka på att Jesus inte alltid tog hänsyn till hur motståndarna tänkte när han svarade på deras frågor. När några judar ville att han skulle göra ett underverk, svarade han till exempel: ”Bryt ner detta tempel, så skall jag på tre dagar resa upp det.” Jesus måste ha förstått att det lät som om han menade det bokstavliga templet, ”men han talade om sin kropps tempel”. (Joh. 2:18–21) På liknande sätt kanske Jesus inte kände att han behövde ge sadducéerna något svar eftersom de inte var uppriktiga. De trodde varken på änglar eller på uppståndelsen. (Ords. 23:9; Matt. 7:6; Apg. 23:8) I stället kanske han ville passa på att lära sina lärjungar något om den himmelska uppståndelsen. De hade ju faktiskt möjligheten att få komma till himlen.

För det andra: Varför avslutade Jesus med att nämna Abraham, Isak och Jakob om han talade om himlen? De ska ju leva på jorden. (Läs Matteus 22:31, 32.) Lägg märke till vad Jesus sa precis innan han nämnde patriarkerna: ”Vad nu de dödas uppståndelse beträffar.” Den här övergångsfrasen skulle kunna betyda att Jesus skiftade fokus. Jesus visste att sadducéerna accepterade Moseböckerna, och därför citerade han sedan Jehovas ord till Mose vid den brinnande busken för att bevisa att det kommer att ske en uppståndelse på jorden. (2 Mos. 3:1–6)

För det tredje: Om Jesus syftade på dem som uppstår i himlen, betyder det då att de som uppstår på jorden kommer att kunna gifta sig? Bibeln ger inget tydligt svar på den frågan. Om det är så att Jesus faktiskt talade om den himmelska uppståndelsen, då avslöjar hans ord inget om hur det blir med dem som uppstår på jorden och om de kommer att kunna gifta sig.

Det Bibeln med säkerhet säger är att döden upplöser äktenskapet. En änka eller änkling som väljer att gifta om sig behöver därför inte känna sig skyldig. Det är ett personligt beslut, och ingen ska kritisera någon som vill skaffa en ny livskamrat. (Rom. 7:2, 3; 1 Kor. 7:39)

Naturligtvis har vi många frågor om livet i den nya världen. Men det är onödigt att spekulera kring vissa saker. Vi får helt enkelt vänta och se. Men en sak vet vi: De som tillber Jehova kommer att vara lyckliga, eftersom han på bästa tänkbara sätt kommer att ge dem vad de behöver och önskar. (Ps. 145:16)