JEHOVA har gett oss människor en fantastisk gåva. Han har skapat oss med en fri vilja. Dessutom välsignar han dem som osjälviskt använder sin fria vilja till förmån för den sanna tillbedjan, som ärar hans namn och som ger sitt stöd åt hans storslagna avsikter. Jehova vill inte att vi lyder honom på ett mekaniskt sätt därför att vi känner oss tvingade eller hotade. Det han vill är att vi tjänar honom för att vi verkligen älskar och uppskattar honom.

När israeliterna var i Sinais vildmark uppmanade Jehova dem att bygga tältboningen, en plats för tillbedjan. Han sa: ”Ta upp bland er ett bidrag åt Jehova. Var och en som har ett villigt hjärta skall komma med ... ett bidrag åt Jehova.” (2 Mos. 35:5) Alla kunde ge det de hade möjlighet till. Alla gåvor – oavsett vad de bestod av eller hur stora de var – kunde användas för att utföra Jehovas vilja. Hur reagerade folket?

”Var och en som manades av sitt hjärta, och var och en som sporrades av sin ande”, gav frivilliga gåvor, ja ”var och en som hade ett villigt hjärta”. Både män och kvinnor kom glatt med gåvor till arbetet: broscher, örringar, ringar, guld, silver, koppar, blått garn, purpurrödfärgad ull, kermesrött garn, fint lingarn, gethår, rödfärgade baggskinn, sälskinn, akacieträ, ädelstenar, balsamolja och olja. Slutligen visade sig materialet ”vara tillräckligt för allt det arbete som skulle utföras, ja mer än tillräckligt”. (2 Mos. 35:21–24, 27–29; 36:7)

Men det som gjorde Jehova gladast var inte de materiella gåvor folket kom med, utan att de så villigt gav sitt stöd åt den sanna tillbedjan. De gav också av sin tid och kraft. Det berättas att ”alla kvinnor som var visa i hjärtat spann med sina händer” och att ”alla kvinnor som manades av sitt hjärtas vishet spann gethåret”. Sedan sägs det också att Jehova gav Besalel ”vishet, förstånd och kunskap och allt slags hantverksskicklighet”. Det var alltså Gud som gav Besalel och Oholiab de förmågor de behövde för att utföra sitt uppdrag. (2 Mos. 35:25, 26, 30–35)

När Jehova gav israeliterna möjlighet att ge gåvor litade han helt och hållet på att alla med ”ett villigt hjärta” skulle ge sitt stöd åt sann tillbedjan. Och när de gjorde det välsignade han dem frikostigt genom att vägleda dem och ge dem stor glädje. När Jehova välsignar sina tjänares villighet kommer det alltså aldrig att saknas tillgångar eller kunniga arbetare för att hans vilja ska kunna utföras. (Ps. 34:9) Och när du osjälviskt tjänar Jehova kommer han utan tvivel att välsigna din villighet också.