Nationerna förbereds för ”Jehovas lära”
”Prokonsuln ... kom ... till tro, eftersom han häpnade över Jehovas lära.” (APG. 13:12)
1–3. Vad kunde göra det svårt för lärjungarna att predika de goda nyheterna i ”alla nationerna”?
DET var inget litet uppdrag Jesus gav sina efterföljare. Han sa: ”Gå ... och gör lärjungar av människor av alla nationerna.” När de sedan gjorde det skulle ”dessa goda nyheter om kungariket ... bli predikade på hela den bebodda jorden till ett vittnesbörd för alla nationerna”. (Matt. 24:14; 28:19)
2 Lärjungarna älskade både Jesus och det fina budskap de skulle sprida. Men de undrade säkert hur det skulle gå till. De var ju så få till antalet. Och den som de sa var Guds son, Jesus, hade blivit dödad. Dessutom ansågs de vara ”olärda och helt vanliga människor”. (Apg. 4:13) De religiösa ledarna hade studerat vid ansedda rabbinska skolor, och de kristna skulle förkunna ett budskap som var något helt annat än de läror och traditioner som lärts ut i hundratals år. Och med tanke på att lärjungarna inte stod särskilt högt i kurs i sitt eget hemland, hur skulle de då bli bemötta i resten av det mäktiga romarriket?
Luk. 21:16, 17) De skulle bli förrådda av släktingar och vänner. Falska profeter skulle vilseleda många, och laglösheten skulle öka. (Matt. 24:10–12) Och även om budskapet blev väl mottaget, hur skulle de kunna sprida det till ”jordens mest avlägsna del”? (Apg. 1:8) Ja, lärjungarna måste ha undrat hur de skulle kunna utföra sitt uppdrag trots alla svårigheter.
3 Jesus hade också förvarnat sina lärjungar om att de skulle bli hatade och förföljda och att några av dem skulle bli dödade. (4. Vilket resultat fick predikoarbetet i det första århundradet?
4 Även om lärjungarna förstod att arbetet inte skulle bli lätt gjorde de som Jesus hade sagt och predikade i Jerusalem, i Samarien och i hela den då kända världen. Inom 30 år hade de goda nyheterna ”predikats i hela skapelsen under himlen” och burit frukt och växt till ”i hela världen”. (Kol. 1:6, 23) När Paulus till exempel predikade på Cypern kom den romerske ”prokonsuln Sergius Paulus ... till tro, eftersom han häpnade över Jehovas lära”. (Läs Apostlagärningarna 13:6–12.)
5. a) Vad lovade Jesus sina lärjungar? b) Vad säger en historiebok om det första århundradet?
5 Lärjungarna visste att de inte skulle klara av sitt uppdrag på egen hand. Men Jesus hade sagt att han skulle vara med dem och att de skulle få hjälp av helig ande. (Matt. 28:20) I viss utsträckning kan också förhållandena på den tiden ha underlättat predikoarbetet. I en historiebok sägs det: ”Förmodligen var ingen annan period i historien mer gynnsam för att ta emot den nyetablerade kristna kyrkan än det första århundradet ... Under det andra århundradet ... [började] de kristna ... hävda att det var genom Guds försyn som världen hade gjorts redo för kristendomens födelse.” (Evangelism in the Early Church)
6. Vad ska vi se på a) i den här artikeln? b) i nästa artikel?
6 Bibeln säger inte i vilken utsträckning Gud styrde händelseutvecklingen på den tiden för att predikoarbetet skulle kunna utföras, men en sak är säker: Jehova ville att de goda nyheterna skulle bli predikade, och Satan ville inte det. I den här artikeln ska vi se på några faktorer som kan ha gjort att predikoarbetet var lättare att utföra i det första århundradet än vad det skulle ha varit under någon annan period i historien. I nästa artikel ska vi se på några saker i modern tid som har hjälpt oss att predika de goda nyheterna till jordens mest avlägsna del.
PAX ROMANA
7. Vad var Pax Romana, och varför var den unik?
7 Till viss del gjorde förhållandena i den romerska världen att det blev lättare för de första kristna att utföra sitt uppdrag. Tänk till exempel på Pax Romana, den romerska freden. De styrande slog ner mindre uppror och såg till att det rådde stabilitet i hela riket. Ibland förekom visserligen ”krig och rykten om krig”, precis som Jesus hade förutsagt. (Matt. 24:6) Romerska härar förstörde Jerusalem år 70 v.t., och det förekom sammandrabbningar vid rikets gränser. Men under omkring 200 år, från Jesus tid och framåt, var det ändå förhållandevis lugnt i hela Medelhavsområdet. I ett uppslagsverk sägs det: ”Aldrig tidigare i mänsklighetens historia hade det förekommit en så lång period av allmän fred, och aldrig mer var freden så stabil bland så många folk.” (The Horizon Book of Ancient Rome)
8. Hur var det fredliga klimatet i den romerska världen till nytta för de kristna?
8 Origenes, en teolog som levde på 200-talet, skrev om den här perioden: ”Om det hade funnits många riken skulle det ha hindrat Jesus läror från att spridas över hela världen ... eftersom män överallt skulle ha tvingats göra militärtjänst och strida för att försvara sitt land. ... Hur skulle alltså denna lära, som förkunnar fred och inte ens låter män ta hämnd på sina fiender, ha kunnat få någon framgång om inte situationen i världen hade förändrats överallt och en mildare anda var rådande när Jesus kom?” De kristna blev förföljda i den romerska världen, men de var fridsamma och kunde tydligen dra nytta av det relativt fredliga klimatet på den tiden. (Läs Romarna 12:18–21.)
RESVÄGARNA
9, 10. Varför var det relativt lätt för lärjungarna att resa omkring i det romerska riket?
9 Romarna hade en stark och effektiv armé för att kunna kontrollera sitt landområde och sina undersåtar. För att snabbt kunna förflytta sina trupper behövde de bra vägar, och romarna var skickliga vägbyggare. Romerska ingenjörer byggde ett vägnät på över 8 000 mil som förband nästan alla provinser. De kristna använde sig av de här vägarna och reste över berg och genom skogar och öknar för att kunna nå så många som möjligt med budskapet.
10 Förutom att ta sig fram på vägarna kunde man också färdas på de många farbara floderna och kanalerna, som tillsammans hade en sträckning på över 2 700 mil. Över 900 sjörutter förband hundratals hamnar. De kristna kunde därför resa omkring i hela den romerska världen. Paulus och andra råkade visserligen ut för svårigheter, men de kunde ändå resa mellan olika provinser utan pass och visum, och det fanns inga tull- och immigrationskontroller. Eftersom brottslingar riskerade mycket hårda straff i romarriket var vägarna relativt trygga. Samma sak gällde när man färdades på sjövägarna, eftersom de bevakades av den romerska flottan. Paulus led skeppsbrott flera gånger, och han upplevde ”faror på havet”, men Bibeln säger inget om att han råkade ut för sjörövare under sina resor. (2 Kor. 11:25, 26)
ETT GEMENSAMT SPRÅK
11. Varför använde lärjungarna det grekiska språket?
11 Efter Alexander den stores erövringar spreds allmängrekiskan, koiné, över hela det romerska riket. De kristna kunde därför kommunicera med många olika folkslag på grekiska, och det gjorde det lättare för dem att sprida de goda nyheterna. Ett gemensamt språk underlättade också kommunikationen mellan församlingarna och bidrog till enheten. Dessutom hade judar som bodde i Egypten översatt de hebreiska skrifterna till grekiska. Många kände till den här översättningen, Septuaginta, och de första kristna citerade ofta från den. Den senare delen av Bibeln skrevs också på grekiska. Grekiskan var ett
mycket ordrikt språk, och det fanns gott om uttryck som var användbara när djupa andliga sanningar behövde förklaras.12. a) Vad var en kodex, och varför var den lättare att använda än en skriftrulle? b) När började de kristna använda kodexen?
12 Hur använde de kristna de heliga skrifterna i tjänsten? Skriftrullar var otympliga. De skulle rullas upp och rullas ihop, och i regel fanns det bara text på ena sidan av pergamentet. Enbart Matteusevangeliet fyllde en hel skriftrulle. Men så kom föregångaren till dagens bok – kodexen. Den bestod av flera ark som hade fogats samman. Sidorna var lätta att slå upp, och det var lätt att hitta olika avsnitt i Skrifterna. Det är inte känt exakt när de kristna började använda kodexen, men i ett uppslagsverk sägs det: ”Bruket av kodexen var så allmänt bland de kristna under 100-talet att den måste ha införts långt före år 100 e.Kr.” (The Birth of the Codex)
ROMERSK LAG
13, 14. a) Hur drog Paulus nytta av sitt romerska medborgarskap? b) Hur hade de kristna nytta av romersk lag?
13 De romerska lagarna gällde i hela riket, och romerska medborgare hade värdefulla friheter och rättigheter. Paulus drog nytta av sitt romerska medborgarskap vid flera tillfällen. När han blev gripen i Jerusalem och man hotade att prygla honom, sa han till en romersk officer: ”Är det tillåtet att gissla en människa som är romare och som inte är dömd?” Det var det inte. När Paulus påpekade att han var född romare, drog sig ”de män som stod i begrepp att förhöra honom under tortyr ... genast bort från honom; och militärbefälhavaren blev rädd när han fick klart för sig att han var romare och att han hade bundit honom”. (Apg. 22:25–29)
14 Paulus romerska medborgarskap påverkade också hur han blev behandlad i Filippi. (Apg. 16:35–40) I Efesos hänvisade ”stadens skrivare” till det romerska rättssystemet efter att ha lugnat en uppretad folkskara. (Apg. 19:35–41) När Paulus längre fram stod inför rätta i Caesarea utnyttjade han återigen sina lagliga rättigheter, och det ledde till att han fick försvara sin tro inför kejsaren. (Apg. 25:8–12) De romerska lagarna gjorde det alltså möjligt att ”försvara och lagligt stadfästa de goda nyheterna”. (Fil. 1:7)
JUDARNA I FÖRSKINGRINGEN
15. Hur kringspridda var de judiska kolonierna i det första århundradet?
15 Något som också kan ha underlättat predikoarbetet för de första kristna var att det fanns judiska kolonier kringspridda över hela det romerska väldet. Flera hundra år tidigare hade assyrierna och senare babylonierna fört bort judarna från deras hemland. Redan på 400-talet f.v.t. fanns det judiska kolonier i alla de 127 provinserna i det persiska riket. (Est. 9:30) När Jesus var på jorden fanns det judiska kolonier i Egypten och andra delar av Nordafrika och i Grekland, Mesopotamien och Mindre Asien. Man har beräknat att av de 60 miljoner invånare som fanns i det romerska riket var över 4 miljoner judar. Och var de än hamnade tog de sin religion med sig. (Matt. 23:15)
16, 17. a) Hur fick många icke-judar nytta av att judarna var så kringspridda? b) Hur följde de första kristna judarnas exempel?
16 Eftersom judarna var så kringspridda var det många icke-judar som kände till de hebreiska skrifterna och som fick veta vad judarna trodde, till exempel att det bara finns en enda sann Gud och att de som tjänar honom förväntas följa hans upphöjda normer för etik och moral. De fick också veta att de hebreiska skrifterna var inspirerade av Gud och innehöll många profetior om Messias. (Luk. 24:44) Så när de kristna förkunnade de goda nyheterna var både judarna och många icke-judar redan bekanta med vissa delar av budskapet. Paulus försökte nå så många som möjligt med de goda nyheterna. Han besökte många synagogor och utgick då från Skrifterna när han resonerade med dem som var där. (Läs Apostlagärningarna 17:1, 2.)
17 Judarna hade ett bestämt mönster för tillbedjan. De träffades regelbundet i sina synagogor eller på mötesplatser ute i det fria. De sjöng, bad och resonerade om Skrifterna. De första kristna gjorde också det, och i dag följer vi ett liknande mönster i våra församlingar.
MÖJLIGT MED JEHOVAS HJÄLP
18, 19. a) Vad blev möjligt tack vare förhållandena under det första århundradet? b) Hur har den här artikeln fått dig att känna för Jehova?
18 Det var alltså flera gynnsamma omständigheter som bidrog till att de goda nyheterna blev predikade vitt och brett. Pax Romana, de relativt goda resvägarna, ett gemensamt språk, romersk lag och att judarna var så kringspridda hjälpte Jesus lärjungar att utföra sitt gudagivna uppdrag.
19 Omkring 400 år tidigare hade den grekiske filosofen Platon låtit en gestalt i ett av sina verk säga: ”Att hitta tillverkaren av detta världsallt, dess fader, är svårt, och finner man honom är det inte möjligt att tala om honom till alla.” Men Jesus sa: ”Det som är omöjligt för människor är möjligt för Gud.” (Luk. 18:27) Skaparen av universum vill att människor ska finna honom och lära känna honom. Och Jesus uppmanade sina efterföljare: ”Gör lärjungar av människor av alla nationerna.” (Matt. 28:19) Med Jehovas hjälp kan uppdraget bli fullgjort. I nästa artikel ska vi se hur det här arbetet utförs i vår tid.