I Josua 6:10–15, 20 kan vi läsa att israelitiska soldater marscherade runt Jeriko en gång om dagen i sex dagar. På den sjunde dagen gick de runt staden sju gånger, och därefter fick Gud de väldiga murarna runt Jeriko att falla. Det här gjorde det möjligt för israeliterna att gå in i staden och inta den. Finns det arkeologiska fynd som stöder det Bibeln säger om den korta belägringen av Jeriko?

I forna tider var det vanligt att angripare först belägrade befästa städer. Oavsett hur länge en stad var belägrad innan den intogs, brukade angriparna plundra den på alla rikedomar, däribland all mat som fanns kvar. Men i Jerikos ruiner har arkeologer funnit stora mängder mat. I tidskriften Biblical Archaeology Review kommenteras det så här: ”Det vanligaste fyndet i ruinerna efter förstöringen, förutom lerskärvor, var säd. ... Det här är unikt i de förteckningar som finns över arkeologiska fynd i Palestina. Man kan eventuellt hitta en kruka eller två, men att hitta sådana här stora mängder säd är ytterst sällsynt.”

Den bibliska skildringen visar att israeliterna inte tog någon mat från Jeriko, eftersom Jehova hade befallt dem att inte göra det. (Jos. 6:17, 18) Det sägs också att de angrep staden på våren, strax efter skörden, när spannmålslagren i staden var välfyllda. (Jos. 3:15–17; 5:10) Det faktum att det fanns så mycket säd kvar i Jeriko tyder på att israeliternas belägring var mycket kort, precis som Bibeln visar.