Gå direkt till innehållet

Gå direkt till innehållsförteckningen

Bygg upp varandra i familjen med ”välbehagliga ord”

Bygg upp varandra i familjen med ”välbehagliga ord”

Bygg upp varandra i familjen med ”välbehagliga ord”

DAVID blev mer och mer irriterad för varje minut som gick. Han satt i bilen och väntade på sin fru, Diana, och tittade ideligen på sitt armbandsur. När hon äntligen kom ut ur huset utbrast han ilsket:

”Tänk att jag alltid måste vänta på dig! Varför är du jämt så sen? Kan du inte se till att bli färdig i tid någon enda gång?”

Diana blev förtvivlad och sprang gråtande tillbaka in i huset. David insåg omedelbart sitt misstag. Hans vredesutbrott hade bara förvärrat situationen. Vad skulle han nu göra? Han stängde av motorn, suckade djupt och gick sakta efter Diana in i huset.

Det här exemplet är ganska realistiskt, eller hur? Vem av oss har inte sagt något som vi velat ta tillbaka? Om vi inte tänker oss för slinker det lätt ur oss något som vi senare får ångra. Det är på goda grunder som Bibeln säger: ”Den rättfärdiges hjärta mediterar för att kunna ge svar.” (Ordspråksboken 15:28)

Men det där med att tänka innan man talar är inte alltid så lätt, särskilt inte om man känner sig arg, rädd eller sårad. I synnerhet inom familjen kan våra försök att förklara hur vi känner det ofta sluta med att vi förebrår eller kritiserar varandra. Det i sin tur kan orsaka sårade känslor eller leda till gräl.

Vad kan vi göra åt det här problemet? Hur kan vi förhindra att våra känslor tar överhanden? Bibelskribenten Salomo ger oss några goda råd som vi kan ta till hjärtat.

Tänk efter vad du skall säga och hur du skall säga det

Salomo, som skrev Predikarens bok i Bibeln, skrev sakligt om livets meningslöshet, ett ämne som av allt att döma väckte starka känslor hos honom. ”Jag hatade livet”, sade han. Vid ett tillfälle kallade han det ”tomheters tomhet”. (Predikaren 2:17; 12:8, fotnoten) Men Predikarens bok är inte bara en uppräkning över Salomos besvikelser. Han tyckte inte att det skulle vara rätt att bara skildra den krassa verkligheten. Det framgår av det sista kapitlet i boken, där han säger att han ”sökte finna välbehagliga ord och ett sätt att skriva som ger den rätta meningen, ord som är sanna”. (Predikaren 12:10) I en annan bibelöversättning sägs det att han ”sökte ge sina ord en tilltalande form och rättframt uttrycka sanningen”. (Bibel 2000)

Det är tydligt att Salomo insåg att han behövde hålla sina känslor under kontroll. Han måste ofta ha frågat sig: Är det som jag tänker säga verkligen sant? Om jag använder de här orden, kommer andra då att tycka att de är välbehagliga och tilltalande? Salomo sökte efter sanningens ”välbehagliga ord”, och på så sätt kunde han hindra känslorna från att ta överhanden.

Resultatet av Salomos möda blev inte bara ett litterärt mästerverk utan också en samling kloka uttalanden om meningen med livet, uttalanden som har sin upprinnelse hos Gud. (2 Timoteus 3:16, 17) Kan Salomos sätt att närma sig ett känslomässigt laddat ämne hjälpa oss att välja våra ord med större omsorg när vi talar med våra närmaste? Tänk på följande exempel.

Lär dig att hålla dina känslor i styr

Låt säga att en pojke kommer hem från skolan med sitt betyg och ser missmodig ut. Han ger betyget till sin pappa, som granskar det och ser att han har fått icke godkänt i ett ämne. När pappan ser det blir han arg och tänker tillbaka på alla de gånger som sonen inte har gjort läxorna i tid. Hans spontana reaktion är att vräka ur sig: Du är helt enkelt för lat! Fortsätter du så här kommer det aldrig att bli något av dig!

Innan pappan låter negativa känslor styra vad han säger gör han klokt i att fråga sig: Är det jag tänker säga verkligen sant? Den här frågan kan hjälpa honom att inte låta känslorna förblinda honom. (Ordspråksboken 17:27) Kommer hans son verkligen att misslyckas bara för att han har svårt med ett visst ämne? Är han verkligen alltigenom lat, eller skjuter han upp sina läxor helt enkelt därför att han har problem med just det ämnet? På flera ställen i Bibeln betonas det hur viktigt det är att vara resonlig och att ha en realistisk syn på saker och ting. (Titus 3:2; Jakob 3:17) Föräldrar behöver tänka på att använda ”ord som är sanna” om de skall kunna bygga upp och hjälpa sina barn.

Sök efter de rätta orden

När pappan väl har bestämt sig för vad han skall säga, skulle han kunna fråga sig: Hur kan jag säga det här med ”välbehagliga ord”, så att min son tar det till sig? Det är naturligtvis inte alltid lätt att hitta de rätta orden. Men föräldrar måste komma ihåg att ungdomar ofta tenderar att se saker i antingen ”svart” eller ”vitt”. De kan lätt överdriva betydelsen av ett misslyckande eller en svaghet, så att det med tiden påverkar deras självbild. Om föräldrarna överreagerar kan de förstärka barnens negativa tänkande. I Kolosserna 3:21 sägs det: ”Reta inte upp era barn, så att de tappar modet.”

Ord som ”alltid” och ”aldrig” generaliserar eller överdriver ofta de faktiska förhållandena. Hur skall barn kunna bevara sin självaktning om de från sina föräldrar får höra att det ”aldrig kommer att bli något av dem”? Om de ofta får höra sådana fördömande kommentarer börjar de kanske tro att de är totalt misslyckade. Förutom att det här skulle kunna få dem att tappa modet skulle det naturligtvis inte heller vara sant.

Det är oftast mycket bättre att framhålla sådant som är positivt. I den tänkta situationen här ovan kunde pappan exempelvis ha sagt: ”Jag förstår att du är ledsen för att du fick icke godkänt. Och jag vet ju att du för det mesta jobbar hårt med dina uppgifter. Kan vi inte sätta oss ner och prata igenom det här och se vad vi kan göra åt problemet?” För att avgöra hur han bäst skall kunna hjälpa sin son skulle han också kunna ställa frågor för att se om det finns några bakomliggande problem.

Ett sådant omtänksamt och väl genomtänkt sätt ger utan tvivel mycket bättre resultat än vad ett känsloutbrott skulle göra. I Ordspråksboken 16:24 sägs det uppmuntrande: ”Ljuvliga ord är ... söta för själen och en läkedom för benen i kroppen.” Barn mår bra i en fridsam och kärleksfull hemmiljö, och det gör naturligtvis hela familjen.

”Av hjärtats överflöd”

Låt oss gå tillbaka till David, som nämndes i början av den här artikeln. Skulle det inte ha varit bättre om han hade hejdat sig och tagit sig tid att söka efter ”välbehagliga ord” som var ”sanna”, i stället för att vräka ur sig sin ilska över Diana? I en liknande situation skulle det vara klokt av en äkta man att fråga sig: Min hustru behöver kanske jobba på att bli mer punktlig, men är det verkligen sant att hon alltid är sen? Är det ett bra tillfälle att ta upp det här nu? Kommer hårda och kritiska ord någonsin att få henne att bättra sig på det här området? Om vi stannar upp och ställer oss sådana här frågor, kan vi undvika att oavsiktligt såra dem vi älskar. (Ordspråksboken 29:11)

Hur är det då om våra diskussioner i familjen gång på gång slutar med gräl? Vi kanske skulle behöva tränga djupare och tänka igenom vilka känslor som får oss att säga vissa saker. Det vi säger kan, i synnerhet när vi är upprörda eller stressade, röja en hel del om hurdana vi egentligen är innerst inne. Jesus sade: ”Av hjärtats överflöd talar ... munnen.” (Matteus 12:34) Det vi säger återspeglar alltså ofta våra innersta tankar, önskningar och attityder.

Har vi en realistisk, optimistisk och hoppfull syn på livet? I så fall kommer det troligen att återspeglas både i tonen och i innehållet i våra samtal. Är vi en aning stelbenta, pessimistiska eller fördömande? Om det är så kanske vi slår ner modet på andra, antingen genom vad vi säger eller genom hur vi säger det. Vi kanske inte är medvetna om hur negativt vårt tänkesätt eller tal har blivit. Vi kanske till och med tror att vårt sätt att se på saker och ting är rätt och riktigt. Men vi måste akta oss så att vi inte lurar oss själva. (Ordspråksboken 14:12)

Vi kan verkligen vara tacksamma över att vi har Bibeln, Guds ord. Den kan hjälpa oss att granska våra tankar och utvärdera vilka tankar och idéer som är sunda och vilka som behöver justeras. (Hebréerna 4:12; Jakob 1:25) Om vi verkligen vill kan vi alla, oberoende av vår läggning eller uppfostran, förändra vårt sätt att tänka och handla. (Efesierna 4:23, 24)

Förutom att Bibeln kan hjälpa oss finns det ett annat sätt att utvärdera hur bra vi är på att kommunicera. Vi kan helt enkelt fråga andra. Du kan till exempel be din äkta hälft eller dina barn att öppet och ärligt berätta hur de uppfattar dig i det här avseendet. Eller du kan också fråga en mogen vän som känner dig väl. Det kommer att krävas ödmjukhet att ta till sig av det de säger och att göra eventuella förändringar.

Tänk innan du talar!

Sammanfattningsvis måste vi, om vi verkligen vill undvika att såra andra genom vårt tal, tänka på det som sägs i Ordspråksboken 16:23: ”Förståndiga människor tänker innan de talar; det de säger blir då mer övertygande.” (Today’s English Version) Det är kanske inte alltid lätt att hålla känslorna i styr. Men om vi försöker förstå andra i stället för att anklaga eller trycka ner dem, kanske vi lättare kan hitta de rätta orden att klä våra tankar i.

Naturligtvis är ingen av oss fullkomlig. (Jakob 3:2) Alla uttrycker vi oss tanklöst då och då. (Ordspråksboken 12:18) Men med Bibelns hjälp kan vi lära oss att tänka innan vi talar och att sätta andras känslor och intressen framför våra egna. (Filipperna 2:4) Låt oss vara beslutna att söka efter ”välbehagliga ord” som är sanna, i synnerhet när vi talar med varandra i familjen. Då kommer vårt tal inte att vara sårande eller nedslående, utan det kommer att göra gott och vara uppbyggande för dem vi älskar. (Romarna 14:19)

[Bild på sidan 12]

Hur kan vi undvika att säga något som vi senare får ångra?