Sammankomster på Bibelns tid

I BIBELN är ordet ”sammankomst” en återgivning av det hebreiska ordet miqrạ’, som betyder ”kallelse”, ”sammankallande” eller ”sammankallad menighet (församling)”. Ordet används i sin grundbetydelse i 4 Moseboken 10:2, där det talas om att kalla samman Israels menighet. (Jämför Jesaja 1:13, fotnoten.) Det grekiska ordet, panẹ̄gyris (av pan, ”alla”, och agorạ, som betecknar alla slags samlingar av människor), återges med ”allmän sammankomst” i Hebréerna 12:23.

De ”heliga sammankomsterna” hölls enligt följande: 1) varje sabbat (3 Moseboken 23:3); 2) den första och den sjunde dagen av det osyrade brödets högtid, som firades i månaden nisan (mars/april) (3 Moseboken 23:6–8); 3) under veckohögtiden (skördehögtiden), som senare kallades pingsten, som firades i månaden sivan (maj/juni) (3 Moseboken 23:15–21); 4) den första och den tionde dagen i månaden etanim (tishri) (september/oktober), av vilka den sistnämnda dagen var försoningsdagen (3 Moseboken 23:23–27); 5) den första dagen av lövhyddohögtiden, som började den femtonde dagen i månaden etanim (tishri), och dessutom dagen efter denna sju dagar långa högtid. (3 Moseboken 23:33–36)

Något som kännetecknade dessa ”heliga sammankomster” var att man under dem inte fick utföra något mödosamt arbete. Angående de ”heliga sammankomster” som hölls den första och den sjunde dagen av det osyrade brödets högtid sade Jehova: ”Inget arbete skall utföras på dem. Bara det som varje själ behöver för att äta, endast det får tillredas hos er.” (2 Moseboken 12:15, 16) Prästerna däremot var strängt upptagna med att frambära offer åt Jehova under sådana ”heliga sammankomster”, vilket inte på något sätt var en överträdelse av förbudet mot att utföra vanligt, dagligt arbete. (3 Moseboken 23:37, 38) Å andra sidan skulle folket inte heller vara sysslolöst vid dessa tillfällen, utan man skulle använda denna tid till andlig uppbyggelse. Under veckosabbaten kom folket tillsammans för att tillbe Gud och få undervisning. Man blev uppbyggd genom att höra Guds skrivna ord högläsas och förklaras. Längre fram skedde sådan högläsning och undervisning i synagogorna. (Apostlagärningarna 15:21) Eftersom israeliterna inte utförde något mödosamt arbete på sabbatsdagarna eller under de andra ”heliga sammankomsterna”, kunde de alltså ägna sig åt bön och åt att tänka på Skaparen och hans avsikter.

[Ruta på sidan 30]

Även i vår tid samlas Jehovas folk regelbundet till större och mindre sammankomster. Sommaren 2008 planeras flera sammankomster runt om i landet, både på svenska och på andra språk. På nästa sida finns en lista över var och när dessa sammankomster hålls. Du är hjärtligt välkommen att komma och lyssna. Det är fritt inträde, och ingen kollekt tas upp.