Visste du?

Varför blev den romerske ståthållaren Pontius Pilatus rädd när han hörde att Jesus anklagades för att ha ”gjort sig själv till Guds son”? (Johannes 19:7)

Den romerska senaten hade efter Julius Caesars död upphöjt honom till en gud. Hans adoptivson och arvtagare, Octavianus, förklarades därefter vara Divi filius, det vill säga ”den gudomliges son” eller ”son till gud”. Denna latinska benämning blev en högtidlig titel för kejsarna. Detta bekräftas av talrika inskriptioner på romerska altaren, tempel, statyer och mynt. När judarna anklagade Jesus för att göra sig själv till ”Guds son” anklagade de honom i själva verket för att ha tagit en officiell titel, vilket var liktydigt med förräderi.

Vid tiden för Jesu rättegång hade Tiberius ärvt titeln Divi filius. Den här kejsaren hade rykte om sig att döda alla som han betraktade som sina fiender. När judarna därför antydde att Pilatus skulle vara illojal mot kejsaren om han inte dömde Jesus, blev han ”ännu mer rädd”. Till slut gav han efter för påtryckningarna och gav order om att Jesus skulle avrättas. (Johannes 19:8, 12–16)

Varför förutsade Sakarja att staden Tyros skulle ödeläggas långt efter det att den hade ödelagts av babylonierna?

Det forntida Tyros, som låg vid Medelhavskusten, var i själva verket en tvådelad stad. Den ena delen låg på fastlandet, och den andra låg på en ö.

En gång i tiden var det goda relationer mellan Tyros invånare och israeliterna. Men senare fick staden Tyros stora rikedomar, och dess invånare började trotsa Jehova Gud. Det gick så långt att de stal guldet och silvret från hans folk och sålde en del av dem som slavar. (Joel 3:4–6) Detta ledde till Jehovas ogynnsamma dom. Genom sina profeter förutsade Jehova att Tyros skulle falla för den babyloniske kungen Nebukadnessar, som efter att ha ödelagt Jerusalem år 607 f.v.t. gick med sin här mot Tyros. (Jesaja 23:13, 14; Jeremia 27:2–7; Hesekiel 28:1–19)

När Tyros invånare insåg att de skulle lida nederlag, flydde de med sina ägodelar till östaden. Babylonierna lämnade fastlandsstaden i ruiner. Närmare 100 år senare inspirerade Jehova sin profet Sakarja att uttala domen över Tyros: ”Se! Jehova skall ta ifrån henne hennes egendom och störta hennes militärstyrka i havet; och hon skall förtäras av eld.” (Sakarja 9:3, 4)

År 332 f.v.t. ödelade Alexander den store östaden, och då uppfylldes Sakarjas profetia. För att kunna göra det byggde Alexander en 800 meter lång grusbank från fastlandet till ön och använde då spillrorna från det gamla Tyros ruiner, alldeles som Hesekiel också förutsagt. (Hesekiel 26:4, 12)

[Bild på sidan 27]

”Belägringen av Tyros”

[Bildkälla]

Teckning av Andre Castaigne (1898–1899)