Gå direkt till innehållet

Gå direkt till innehållsförteckningen

Tel Arad bär ett tyst vittnesbörd

Tel Arad bär ett tyst vittnesbörd

Tel Arad bär ett tyst vittnesbörd

En bortglömd stad. Ett mystiskt tempel. En gömma med gamla inskrifter. Det här kanske låter som inslag i en äventyrsfilm. Men faktum är att allt detta och ännu mer legat begravt under ökensanden i Tel Arad i Israel i hundratals år, ända fram till dess att arkeologer började gräva där.

DEN nutida staden Arad framstår för många besökare som en typisk israelisk stad. Den har 27 000 invånare och ligger i Judeens vildmark väster om Döda havet. Men den forntida israelitiska staden Arad låg omkring åtta kilometer längre västerut. Där har arkeologer noggrant avlägsnat lager efter lager av sand och upptäckt ett stort antal forntida byggnader och inskrifter.

De här inskrifterna hittades på ostraka, dvs. lerskärvor som användes som skrivtavlor. På Bibelns tid var det vanligt att man skrev på lerskärvor. Vid utgrävningarna i Tel Arad hittade man vad som har beskrivits som den största samlingen av sådana ostraka som någonsin påträffats i Israel. Av hur stort värde är då den här arkeologiska fyndplatsen?

Fynden i Tel Arad ger oss inblick i en lång period i Bibelns historia, från domartiden i Israel ända fram till den babyloniska invasionen av Juda år 607 f.v.t. De här upptäckterna bidrar alltså till att bekräfta Bibelns tillförlitlighet. De ger också belysande exempel som hjälper oss att förstå hur människorna i det forntida Israel betraktade Guds egennamn.

Arad och Bibeln

Det är sant att det inte sägs så mycket om Arad i Bibeln. Men den här strategiskt belägna staden kontrollerade en gång i tiden en viktig handelsväg. Det är därför inte förvånande att historiska skildringar och arkeologiska upptäckter visar att den här forntida platsen gång på gång under sin brokiga historia erövrades, förstördes och byggdes upp. Att staden byggdes upp så många gånger gjorde att det bildades en imponerande tell, dvs. ruinkulle, där staden låg.

Första gången Arad nämns i Bibeln är när det berättas om vad som hände mot slutet av israeliternas 40 år långa vandring i vildmarken. Strax efter det att Moses bror, Aron, hade dött passerade Guds folk i närheten av det utlovade landets södra gräns. Den kanaaneiske kungen i Arad trodde uppenbarligen att den här kringvandrande folkhopen skulle bli ett lätt byte och gick till angrepp mot dem. Men med Jehova Guds hjälp slog israeliterna modigt tillbaka, vann en fullständig seger och jämnade Arad med marken, även om tydligen en del av invånarna överlevde. (4 Moseboken 21:1–3)

Kanaanéerna var snabba att återuppbygga sin strategiskt belägna stad. När Josua några år senare invaderade området norrifrån och systematiskt drev bort kanaanéerna från ”bergstrakten och Negev” var en av de motståndare han ställdes inför ”kungen i Arad”. (Josua 10:40; 12:14) Längre fram bosatte sig avkomlingar av keniten Hobab i den här delen av Negev. Hobab hade följt med israeliterna i vildmarken för att ge dem hjälp. (Domarboken 1:16)

Arkeologiska upptäckter

När det gäller några senare händelser i den bibliska redogörelsen ger oss ruinerna i Tel Arad en del intressanta upplysningar. Bland annat har arkeologer funnit en rad befästningar. Några av dessa kan mycket väl vara från kung Salomos tid. Han byggde och befäste städer i hela landet. (1 Kungaboken 9:15–19) Ett lager i utgrävningarna vittnar om ödeläggelse efter en våldsam brand och har daterats till början av 900-talet f.v.t. Det här stämmer väl med tiden för den egyptiske kungen Sisaks invasion bara fem år efter Salomos död. Vid Karnak i södra Egypten finns en relief på en tempelmur till minne av den här invasionen, och på den nämns Arad bland de många städer som besegrades. (2 Krönikeboken 12:1–4)

Det är intressant att lägga märke till att många av de omkring 200 ostraka som hittades har inskriptioner med hebreiska namn som också förekommer i Bibeln, till exempel Pashur, Meremot och Koras söner. Särskilt intressant är att vissa av de här profana dokumenten innehåller Guds egennamn. Det är skrivet med de fyra hebreiska bokstäverna יהוה (JHWH). Ofta kallas det tetragrammet och är unikt för den allsmäktige Guden. Senare ledde vidskeplighet till att många trodde att det var en hädelse att uttala eller skriva Guds namn. Men i likhet med många andra fynd visar fynden i Tel Arad att man på Bibelns tid allmänt använde Guds namn i det dagliga livet, i hälsningsfraser och i välgångsönskningar. En inskription lyder till exempel: ”Till min herre Eljasib: Må Jahve [Jehova] ge er god hälsa. ... Han befinner sig i Jahves tempel.”

Hur är det då med det mystiska tempel som nämndes i inledningen? Ett byggnadsverk i Tel Arad som har varit föremål för en hel del spekulationer är ett tempelkomplex med tillhörande altare från den judeiska perioden. Även om det är mycket mindre än Salomos tempel i Jerusalem, finns det många likheter mellan dem. Varför och när byggdes templet i Arad? Hur användes det? Arkeologer och historiker kan bara spekulera.

Jehova hade tydligt föreskrivit att han endast godkände templet i Jerusalem som centrum för att fira årliga högtider och frambära offer. (5 Moseboken 12:5; 2 Krönikeboken 7:12) Templet i Arad byggdes och användes alltså i strid med Guds lag, kanske under en period då alternativa altaren och riter drog många bort från den rena tillbedjan. (Hesekiel 6:13) I så fall förstördes troligen det här centrumet för falsk tillbedjan i samband med de omfattande reformer som Hiskia eller Josia genomförde på 700- och 600-talen f.v.t. (2 Krönikeboken 31:1; 34:3–5, 33)

Det är tydligt att det lilla som finns kvar av Arads förflutna har viktig kunskap att ge oss. Under sanden från flera århundraden tillbaka har det kommit fram artefakter som bekräftar Bibelns äkthet, dokumenterar en falsk tillbedjans uppgång och fall och visar att Jehovas namn respekterades och användes i det dagliga livet.

[Bild/Karta på sidan 23]

(För formaterad text, se publikationen)

JERUSALEM

Döda havet

Arad

Tel Arad

[Bildkälla]

Pictorial Archive (Near Eastern History) Est.

[Bild på sidan 24]

En detalj på en relief i Karnak i Egypten

[Bildkälla]

Pictorial Archive (Near Eastern History) Est.

[Bild på sidan 25]

En inskription som delvis lyder: ”Må Jahve [Jehova] ge er god hälsa”

[Bildkälla]

Foto © Israel Museum, Jerusalem; genom tillmötesgående från Israel Antiquities Authority

[Bild på sidan 25]

En del av Tel Arads tempelkomplex

[Bild på sidan 25]

Tel Arads befästningar sett österifrån

[Bildkälla på sidan 25]

Todd Bolen/Bible Places.com