Gå direkt till innehållet

Gå direkt till innehållsförteckningen

Förutsägelser om Messias

Förutsägelser om Messias

Förutsägelser om Messias

DEN judiska nationen visste vad Jesaja och andra profeter hade skrivit om Messias och hade därför länge sett fram emot hans ankomst. Det sägs faktiskt att det judiska folket ”var förväntansfullt” när tiden för Messias framträdande närmade sig. (Lukas 3:15) Det är intressant att se att Bibelns profetior nämner anmärkningsvärda detaljer om Messias liv. Ingen människa skulle ha kunnat förutsäga sådana detaljer eller påverka förhållandena så att de stämde in på Jesus.

Detaljer kring Messias födelse. Jesaja förutsade att Messias, Kristus, skulle födas av en jungfru. Efter att ha beskrivit de övernaturliga omständigheterna kring Jesu födelse skrev aposteln Matteus: ”Allt detta inträffade emellertid för att det skulle uppfyllas som var sagt av Jehova genom hans profet, som sade: ’Se, jungfrun skall bli havande och föda en son.’” (Matteus 1:22, 23; Jesaja 7:14) Jesaja förutsade också att Kristus skulle vara en avkomling av David och omnämnde särskilt Isai, Davids far. Och Jesus härstammade i rakt nedstigande led från David. (Matteus 1:6, 16; Lukas 3:23, 31, 32) Innan Jesus föddes sade därför ängeln Gabriel till Jesu mor, Maria: ”Gud skall ge honom hans fader Davids tron.” (Lukas 1:32, 33; Jesaja 11:1–5, 10; Romarna 15:12)

Detaljer om Messias liv. När Jesus i vuxen ålder var i synagogan i Nasaret och läste högt ur Jesajas profetia, läste han bland annat de här orden: ”Jehovas ande är över mig, eftersom han har smort mig till att förkunna goda nyheter för de fattiga.” Jesus tillämpade profetian på sig själv och sade: ”I dag har detta skriftställe som ni just hörde blivit uppfyllt.” (Lukas 4:17–21; Jesaja 61:1, 2) Jesaja förutsade också Jesu vänliga, milda och anspråkslösa sätt att behandla dem som var i behov av hjälp. Matteus skriver: ”Många följde honom också, och han botade dem alla, men han förmanade dem strängt att inte göra honom känd, för att det skulle uppfyllas som var sagt genom profeten Jesaja: ... ’Han skall inte träta eller ropa högt. ... Inget knäckt vassrör skall han krossa.’” (Matteus 8:16, 17; 12:10–21; Jesaja 42:1–4; 53:4, 5)

Detaljer om Messias lidande. Jesaja förutsade att de flesta i Israel inte skulle ta emot Messias, utan att han skulle bli ”en sten att snava på” för dem. (1 Petrus 2:6–8; Jesaja 8:14, 15) Och så blev det. Trots de många underverk Jesus gjorde ”satte de inte tro till honom, så att det ord som profeten Jesaja sade blev uppfyllt: ’Jehova, vem har satt tro till det vi fick höra?’” (Johannes 12:37, 38; Jesaja 53:1) En orsak till att judarna inte trodde att Jesus var Messias var den allmänna men felaktiga uppfattningen att Messias omedelbart skulle befria nationen från Roms styre och återupprätta ett oberoende davidiskt kungarike på jorden. Eftersom Jesus fick lida och dö, kunde de flesta judar inte tro att han var Messias. Men Jesaja hade faktiskt förutsagt att Messias skulle få lida innan han blev kung.

I Jesajas bok säger Messias profetiskt: ”Min rygg gav jag åt dem som slår. ... Jag dolde inte mitt ansikte för förödmjukelser och spott.” Matteus berättar vad som hände vid rättegången mot Jesus: ”De [spottade] honom i ansiktet och slog honom med knytnävarna. Andra slog honom i ansiktet med flata handen.” (Jesaja 50:6; Matteus 26:67) Jesaja skrev: ”Han lät sig utsättas för betryck; likväl öppnade han inte sin mun.” Så när Pilatus frågade Jesus om judarnas anklagelser, ”svarade han honom inte, nej, inte ett ord, så att ståthållaren förundrade sig mycket”. (Jesaja 53:7; Matteus 27:12–14; Apostlagärningarna 8:28, 32–35)

Detaljer om Messias död. Det Jesaja förutsade om Jesu död och vad som skulle hända efteråt gick också i uppfyllelse. Jesaja sade: ”Han skall få sin gravplats hos de ondskefulla och hos den rika klassen vid sin död.” (Jesaja 53:9) Den här profetian verkar motsägelsefull. Hur skulle den kunna uppfyllas? När Jesus dog hängde han på en påle mellan två rövare. (Matteus 27:38) Men senare lade Josef från Arimatea, som var en välbärgad man, Jesu kropp i sin egen nyuthuggna grav. (Matteus 27:57–60) Jesu död uppfyllde också en av de viktigaste delarna av Jesajas profetia. Jesaja sade om Messias: ”Den rättfärdige, min tjänare, [skall] ge en rättfärdig ställning åt många; och deras missgärningar skall han bära.” Ja, genom Jesu död kan alla trogna människor bli återlösta och befrias från den börda som synden utgör. (Jesaja 53:8, 11; Romarna 4:25)

Profetiorna skulle med säkerhet gå i uppfyllelse

För att visa vem Messias var citerade apostlarna och Jesus oftare från Jesajas profetia än från någon annan bok i de hebreiska skrifterna. Men Jesajas bok var inte den enda bok som förutsade framtiden. Många andra profetior i de hebreiska skrifterna skulle också få sin uppfyllelse på Jesus, hans kungarike och det goda som kungariket skulle åstadkomma i framtiden. * (Apostlagärningarna 28:23; Uppenbarelseboken 19:10) Hur säkert var det att de här profetiorna skulle uppfyllas? Jesus sade till sina judiska åhörare: ”Tänk inte att jag har kommit för att omintetgöra lagen eller profeterna [dvs. de hebreiska skrifterna]. Jag har inte kommit för att omintetgöra utan för att uppfylla; jag säger er nämligen i sanning att förr skulle himmel och jord försvinna än att den minsta bokstav eller en liten del av en bokstav på något sätt skulle försvinna från lagen och inte allt skulle ske.” (Matteus 5:17, 18)

Jesus riktade också uppmärksamheten på profetior i Bibeln som gick i uppfyllelse på sådant som hände runt omkring honom och på sådant som skulle hända längre fram. (Daniel 9:27; Matteus 15:7–9; 24:15) Jesus och hans lärjungar uttalade även själva profetior om vad som skulle hända längre fram, däribland många som vi har sett uppfyllas i vår egen tid. Följande artiklar kommer att ge exempel på några sådana profetior och även på profetior som skall uppfyllas i framtiden.

[Fotnot]

^ § 9 Du kan läsa mer om vilka profetior som uppfylldes på Jesus på sidan 200 i boken Vad lär Bibeln?, utgiven av Jehovas vittnen.

[Bild på sidan 4]

”Jungfrun skall . . . föda en son”

[Bild på sidan 5]

”Jag dolde inte mitt ansikte för förödmjukelser”