Kan man lita på evangelierna?

”Evangelierna måste nu betraktas som resultatet av tidig kristen mytbildning.” (Burton L. Mack, pensionerad professor i nytestamentliga studier)

DEN här professorn är inte ensam om sin uppfattning. Det är många forskare som har ifrågasatt tillförlitligheten hos evangelierna, som skrevs av Matteus, Markus, Lukas och Johannes och som skildrar Jesu liv och tjänst. Varför menar en del forskare att evangelierna består av myter? Finns det någon anledning för oss att tvivla på att evangelierna är sanna? Vi skall se på några fakta.

Evangelierna ifrågasätts

Fram till och med 1600-talet var det ingen som på allvar ifrågasatte att evangelierna var tillförlitliga. Men i synnerhet från 1800-talet och framåt har akademiker betraktat evangelierna som historier uppdiktade av människor, inte som inspirerade av Gud. De har också förnekat att evangelieskribenterna hade förstahandsinformation om Jesus och menat att de inte var kapabla att nedteckna en tillförlitlig historisk skildring. Dessutom har de dragit slutsatsen att evangelieskribenterna till stora delar kopierade varandra, eftersom det finns stora likheter i struktur och innehåll mellan de tre första evangelierna, som ibland kallas synoptiska (av ett grekiskt ord som betyder ”samsyn”). Kritiker har även förkastat det evangelierna berättar om Jesu underverk och hans uppståndelse. En del har till och med påstått att Jesus aldrig har funnits.

Samma kritiker har menat att Markus måste ha skrivit sitt evangelium först, eftersom det inte tycks innehålla så mycket mer information än Matteus och Lukas evangelier. De har också utgått från att Matteus och Lukas använde Markus evangelium för att sammanställa sina egna evangelier och att de även använde en annan källa, som man kallar Q (från tyskans Quelle, ”källa”). Enligt bibelforskaren A. F. J. Klijn innebär den här populära hypotesen att ”evangelisterna degraderas från skribenter till ett slags sammanställare av historier som var i omlopp”. Den uppfattningen innebär alltså att evangelierna bara skulle bestå av plagiat och myter. Den här teorin har gjort att många har tappat tron på att Bibeln är inspirerad av Gud. (2 Timoteus 3:16)

Är evangelierna plagiat?

Är likheterna mellan de synoptiska evangelierna bevis för att skribenterna helt enkelt kopierade varandra? Nej. Varför inte det? Därför att Jesus lovade sina lärjungar att den heliga anden skulle påminna dem om allt vad han hade sagt dem. (Johannes 14:26) Det är alltså inte särskilt anmärkningsvärt att evangelieskribenterna till viss del kom ihåg och skrev ner samma händelser. Naturligtvis kan en del bibelskribenter ha läst och hänvisat till det andra skrivit, men det betyder att de var noggranna i sina efterforskningar, inte att de plagierade. (2 Petrus 3:15) Dessutom påpekas det i The Anchor Bible Dictionary: ”Att Jesu minnesvärda uttalanden skrevs ner identiskt lika kan mycket väl bero på att man förlitade sig på muntlig tradition.”

 Lukas upplyser oss om att han hade talat med många ögonvittnen och ”noggrant ... efterforskat allting ända från början”. (Lukas 1:1–4) Låter det som om han plagierade andras verk eller författade myter? Tvärtom! Arkeologen William Ramsay gjorde en noggrann analys av det Lukas skrivit och drog följande slutsats: ”Lukas är en första klassens historiker. Faktauppgifterna är tillförlitliga, och han har en god uppfattning om hur man skriver en historisk redogörelse. ... Denne författare borde räknas till världens främsta historiker.”

De tidiga kyrkofäderna framhåller intressant nog att den förste som skrev ett evangelium var aposteln Matteus. Origenes, en teolog från 200-talet, skrev: ”Först skrevs det [evangelium] som är enligt den forne tullindrivaren, sedan Jesu Kristi apostel Matteus, som skrev det på hebreiska för dem som kommit till tro från judendomen.” (Eusebios Kyrkohistoria, sidan 211) Det är självklart att Matteus, som var en apostel och ett ögonvittne, inte behövde kopiera det som skrevs av Markus, som inte var ett ögonvittne. Vad kan då sägas om påståendet att Matteus och Lukas kopierade Markus och den så kallade Q-källan?

Skrevs Markus evangelium först?

Teorin att Markus evangelium skrevs först och utgjorde grunden för Matteus och Lukas evangelier är inte baserad på ”ett oemotsägligt  argument”, medges det i The Anchor Bible Dictionary. Men många forskare anser att Markus inte berättar särskilt mycket utöver det som sägs i de andra evangelierna och menar därför att han måste ha skrivit sitt evangelium innan Matteus och Lukas skrev sina. På 1800-talet hävdade exempelvis bibelforskaren Johannes Kuhn att Markus evangelium måste ha skrivits först. Annars, menade Kuhn, ”skulle man bli tvungen att tänka sig att Markus hade skurit sönder Matteus och Lukas rullar i småbitar, blandat dem i en skål och skrivit sitt evangelium utifrån denna blandning”.

Eftersom Markus evangelium är kortast, är det helt naturligt att det inte innehåller lika mycket unikt material som de andra. Men det bevisar inte att det måste ha skrivits först. Och det är helt oriktigt att påstå att Markus inte bidrar med upplysningar utöver det som sägs hos Matteus och Lukas. I Markus snabba, fartfyllda skildring av Jesu tjänst finns det hela 180 passager och fascinerande detaljer som inte förekommer hos Matteus och Lukas. Markus evangelium är alltså en unik skildring av Jesu liv. (Se  rutan på sidan 13.)

Hur är det med Q?

Vad kan då sägas om Q-källan, som vissa menar att Matteus och Lukas använde? James M. Robinson, professor i religionsvetenskap, säger: ”Q är helt klart den viktigaste kristna text vi har.” Det uttalandet är anmärkningsvärt, eftersom Q faktiskt inte finns i dag. I själva verket har ingen kunnat bevisa att den texten någonsin har existerat! Med tanke på att forskare hävdar att det måste ha funnits flera exemplar i omlopp är det särskilt förvånande att dokumentet har gått helt förlorat. Q citeras inte heller av kyrkofäderna.

Betänk följande: Man antar att källan Q har funnits och att den gav stöd åt hypotesen att Markus evangelium skrevs först. Är det inte i själva verket så att man har byggt en hypotes på en annan? När det gäller sådana teorier är det bra att påminna sig ordspråket: ”Den enfaldige tror varje ord han hör; en klok man förstår att det krävs bevis.” (Ordspråksboken 14:15, The New English Bible)

Evangelierna – autentiska och tillförlitliga

Forskares spekulationer och ogrundade hypoteser har fått till följd att många inte bryr sig om att undersöka de tillförlitliga evangelieskildringarna av Jesu liv och tjänst. De här skildringarna visar tydligt att de första kristna inte betraktade Jesu liv, tjänst, död och uppståndelse som myter. Hundratals ögonvittnen bekräftade att allt detta var fakta. De första kristna var villiga att möta förföljelse och död för att följa Jesus, och de insåg helt och fullt att det skulle vara meningslöst att vara kristen ifall Jesu tjänst och uppståndelse bara var uppdiktade händelser. (1 Korinthierna 15:3–8, 17, 19; 2 Timoteus 2:2)

George W. Buchanan, professor i teologi, säger angående kontroversen kring den mystiska källan Q och hypoteserna om att Markus evangelium skrevs först: ”När man koncentrerar sig på hypoteser om ursprunget riktar man bibelläsarens uppmärksamhet bort från studiet av själva texten.” Det uttalandet stämmer väl överens med aposteln Paulus råd till Timoteus att ”inte ... ägna uppmärksamhet åt osanna historier och åt släktregister, som inte leder fram till något, utan som ger upphov till frågor att forska i snarare än till att något från Gud delas ut i förbindelse med tron”. (1 Timoteus 1:4)

Evangelierna är tillförlitliga. De innehåller trovärdiga ögonvittnesskildringar. De bygger på noggranna efterforskningar. De ger oss många fascinerande fakta om Jesu Kristi liv. Därför är det bra om vi följer Paulus uppmaning till Timoteus: ”Förbli ... i det som du har lärt dig och har övertygats att tro på.” Vi har välgrundade skäl att tro på att ”hela Skriften är inspirerad av Gud” – även de fyra evangelierna. (2 Timoteus 3:14–17)

[Ruta på sidan 13]

 Om inte Markus hade skrivits hade vi inte vetat . . .

att Jesus såg sig omkring med harm, eftersom han var djupt bedrövad över deras hjärtans känslolöshet (Markus 3:5)

att Johannes och Jakob hade tillnamnet Boanerges (Markus 3:17)

att kvinnan med blödningar hade förbrukat alla sina tillgångar (Markus 5:26)

att Herodias bar agg till Johannes döparen och att Herodes var rädd för Johannes och höll honom i säkert förvar (Markus 6:19, 20)

att Jesus sade till sina lärjungar att vila sig lite (Markus 6:31)

att fariséerna tvättade händerna upp till armbågen (Markus 7:2–4)

att Jesus tog barnen i sin famn (Markus 10:16)

att Jesus greps av kärlek till den unge styresmannen (Markus 10:21)

att Petrus, Jakob, Johannes och Andreas ställde frågor till Jesus när de var för sig själva (Markus 13:3)

att en ung man lämnade kvar sitt linneplagg (Markus 14:51, 52)

Dessutom är det en av Jesu liknelser och två av hans underverk som endast skildras i Markus evangelium. (Markus 4:26–29; 7:32–37; 8:22–26)

Markus evangelium innehåller många fler upplysningar som inte finns i de andra evangelierna. När vi tar oss tid att tänka igenom hur värdefulla alla de här detaljerna är, ökar vår uppskattning av detta evangelium.