Tarsisskeppen – en symbol för en blomstrande kultur

”Fartyg från Tarsis for i väg med dina bytesvaror.” HESEKIEL 27:25, SVENSKA FOLKBIBELN

TARSISSKEPPEN bidrog till att göra kung Salomo rik. De som byggde dem påverkade utvecklingen av både det grekiska och det latinska alfabetet. De grundade också en stad, Byblos, som har fått ge namn åt den mest inflytelserika bok som någonsin getts ut.

Vilka byggde och seglade Tarsisskeppen? Hur fick skeppen sitt namn? Och hur bekräftar händelser som har med de här människorna och deras skepp att göra Bibelns tillförlitlighet?

Herraväldet över Medelhavet

Det var fenicierna som byggde de fartyg som kom att bli kända som Tarsisskepp. Fenicierna hade redan omkring ett tusen år före Kristus blivit skickliga sjöfarare. Deras hemland var en  smal kustremsa som ungefär motsvarar våra dagars Libanon. De var omgivna av andra nationer i norr, öster och söder. I väster låg det väldiga Medelhavet. Och det var åt det hållet som fenicierna vände sig för att skaffa sig rikedomar.

De feniciska sjömännen byggde så småningom upp en blomstrande handelsflotta. Allteftersom vinsterna ökade och tekniken förbättrades byggde de större fartyg som kunde klara av längre seglatser. Sedan fenicierna nått Cypern, Sardinien och Balearerna följde de den nordafrikanska kustlinjen västerut tills de nådde Spanien. (Se kartan här intill.)

De feniciska skeppsbyggarna byggde båtar som var 30 meter långa. De här oceangående fartygen kallades antagligen ”Tarsisskepp” på grund av att de kunde klara av den 400 mil långa resan från Fenicien till södra Spanien, där man tror att Tarsis låg. *

Feniciernas mål var kanske inte att behärska världen, utan bara att tjäna pengar på den. Det gjorde de genom att upprätta handelsplatser. Men som handelsmän kom de att få herraväldet över Medelhavet.

Bortom Medelhavet

I jakten på rikedomar gav sig feniciska upptäcktsresande ut på Atlanten. Deras fartyg följde Spaniens sydkust tills de nådde ett område som kallades Tartessos. Omkring år 1100 f.v.t. grundade de en stad som fick namnet Gadir. Den här hamnstaden, nu känd som Cádiz i Spanien, blev en av de första större städerna i västra Europa.

Fenicierna handlade med salt, vin, torkad fisk, ceder, pinje, metallarbeten, glas, broderier, fint linne och de eftertraktade tygerna färgade i tyrisk purpur. Vilka rikedomar fick då Spanien ge i utbyte?

Södra Spanien visade sig ha Medelhavsområdets största fyndighet när det gällde silver och andra värdefulla metaller. Om Tyros,  som var feniciernas viktigaste hamn, sade profeten Hesekiel: ”Du drev handel i Spanien och tog silver, järn, tenn och bly som betalning för dina många varor.” (Hesekiel 27:12, Today’s English Version)

Fenicierna upptäckte till synes outtömliga tillgångar på dessa mineral i ett område som nu kallas Río Tinto i närheten av floden Guadalquivir, inte långt från Cádiz. Dessa mineral utvinns fortfarande i det här området. I de här gruvorna har man utvunnit malm av hög kvalitet i omkring tre tusen år.

När fenicierna väl hade etablerat regelbundna sjöförbindelser med Spanien, hade de i praktiken monopol på silvret från området. Silvret flödade in i Fenicien och även vidare in i det närbelägna Israel. Kung Salomo i Israel gjorde affärer med Hiram, den feniciske kungen. Det ledde till att silver på Salomos tid inte ansågs ”vara värt någonting alls”. (1 Kungaboken 10:21) *

Fenicierna blev framgångsrika köpmän, men de kunde vara skoningslösa. Det sägs att de ibland lurade människor att gå ombord och titta på deras handelsvaror, bara för att sedan ta dem som slavar. Med tiden vände de sig till och med mot sin tidigare handelspartner, Israel, och sålde israeliterna till slaveri. Hebreiska profeter förutsade därför att den feniciska staden Tyros skulle ödeläggas. De här profetiorna uppfylldes slutligen av Alexander den store år 332 f.v.t. (Joel 3:6; Amos 1:9, 10) Det blev slutet på den feniciska eran.

Det feniciska arvet

Som alla goda affärsmän upprättade fenicierna skriftliga avtal. De använde ett alfabet som i mångt och mycket liknade gammalhebreiska. Andra folk såg fördelarna med det feniciska alfabetet. I en något förändrad form utgjorde det grunden till det grekiska alfabetet, som i sin tur var en föregångare till det latinska, det alfabet som är bland de mest använda i vår tid.

Dessutom blev den viktiga feniciska staden Byblos ett centrum för handeln med papyrus, föregångaren till vår tids papper. Att man började skriva på papyrus bidrog till bokens utveckling. Det svenska ordet för världens mest spridda bok, Bibeln, kan faktiskt härledas från namnet Byblos. De historiska vittnesbörden om fenicierna och deras skepp bygger upp tilltron till att Bibeln grundar sig på fakta.

[Fotnoter]

[Karta på sidan 27]

(För formaterad text, se publikationen)

FENICISKA HANDELSVÄGAR

SPANIEN

TARTESSOS

Guadalquivir

Gadir

Korsika

Balearerna

Sardinien

Sicilien

Kreta

Cypern

Byblos

Tyros

MEDELHAVET

Esjon-Geber

Röda havet

AFRIKA

[Bild på sidan 27]

Ett mynt med en bild på ett feniciskt skepp från 200- eller 300-talet f.v.t.

[Bild på sidan 27]

Lämningar av en fenicisk bosättning i Cádiz i Spanien

[Bildkälla på sidan 26]

Museo Naval, Madrid

[Bildkällor på sidan 27]

Mynt: Museo Arqueológico Municipal. Puerto de Sta. María, Cádiz; lämningar: Yacimiento Arqueológico de Doña Blanca, Pto. de Sta. María, Cádiz, Spanien