”Vad skall vi äta?”

MAT OCH DRYCK – det samtalsämnet kom upp gång på gång under Jesu tjänst. Hans första underverk bestod i att förvandla vatten till vin, och vid två tillfällen mättade han stora folkskaror med några bröd och fiskar. (Matteus 16:7–10; Johannes 2:3–11) Jesus var känd för att äta tillsammans med de fattiga, men också med de rika. Jesu fiender anklagade honom faktiskt för att vara en frossare och en drinkare. (Matteus 11:18, 19) Jesus var naturligtvis varken frossare eller drinkare. Men han visste att mat och dryck betydde mycket för människor, och han lät skickligt mat och dryck illustrera djupa andliga sanningar. (Lukas 22:14–20; Johannes 6:35–40)

Vad åt och drack man vanligtvis på Jesu tid? Hur lagades maten? Och hur mycket arbete lade man ner på matlagning? Svaren på de här frågorna kommer att hjälpa oss att bättre förstå vissa händelser och uttryck som nämns i evangelierna.

Ge oss ”vårt bröd för denna dag”

När Jesus lärde sina lärjungar hur de skulle be, visade han att det var rätt att be Gud om att få det som var nödvändigt för att uppehålla livet – ”bröd för denna dag”. (Matteus 6:11) Bröd var en så viktig del av kosten att uttrycket ”äta en måltid” på både hebreiska och grekiska ordagrant betyder ”äta bröd”. Judarnas kost under det första århundradet bestod till stor del av brödsäd, till exempel vete och korn, och dessutom av andra sädesslag, som havre, spelt och hirs. Forskare beräknar att en person kunde äta omkring 200 kilo säd per år, vilket gav hälften av de kalorier personen behövde.

Bröd kunde köpas på torget. Men de flesta familjer bakade själva sitt bröd – något som innebar mycket arbete. Boken Bread, Wine, Walls and Scrolls förklarar: ”Eftersom det är svårt att förvara mjöl under en längre tid utan att det blir förstört, malde kvinnorna varje dag.” Hur lång tid tog det här arbetet? ”Om man arbetade hårt under en timme och använde en handkvarn”, skriver författaren, ”fick man inte mer än 0,8 kilo mjöl av 1 kilo vete. Eftersom det gick åt omkring ett halvt kilo vete per person och dag, måste en husmor mala i tre timmar för att få mjöl till en familj på fem eller sex personer.”

 Tänk nu på Maria, Jesu mor. Förutom att sköta andra hushållssysslor måste hon förse sin man, fem söner och minst två döttrar med bröd. (Matteus 13:55, 56) Utan tvivel arbetade Maria hårt med att förbereda bröd för dagen, precis som andra judiska kvinnor gjorde.

”Kom, ät er frukost”

Efter sin uppståndelse visade sig Jesus för några av lärjungarna tidigt en morgon. Lärjungarna hade fiskat hela natten utan att få något. ”Kom, ät er frukost”, ropade Jesus till sina trötta vänner. Sedan gav han dem färsk fisk och bröd att äta. (Johannes 21:9–13) Fast detta är enda gången som evangelierna berättar om en frukost, var det vanligt att människor började sin dag med en måltid som bestod av bröd, nötter och russin eller oliver.

Hur var det då med måltiden mitt på dagen? Vad åt vanliga arbetare? I boken Life in Biblical Israel sägs det: ”Måltiden mitt på dagen var lätt och bestod av bröd, säd, oliver och fikon.” Det var mat som lärjungarna mycket väl kunde ha haft med sig när de återvände från Sykar, då de fann att Jesus samtalade med en samarisk kvinna vid brunnen. ”Det var omkring sjätte timmen”, dvs. mitt på dagen, och lärjungarna hade ”gett sig av in i staden för att köpa mat”. (Johannes 4:5–8)

På kvällen samlades familjen till dagens huvudmåltid. Boken Poverty and Charity in Roman Palestine, First Three Centuries C.E. beskriver måltiden så här: ”De flesta åt bröd eller gröt av korn, olika sädesslag, ärter och bönor samt mera sällan vete. I måltiden ingick ofta salt, olja eller oliver, ibland också en stark sås, honung eller söt fruktsaft.” Mjölk, ost, grönsaker och färsk eller torkad frukt kan också ha stått på menyn. Omkring 30 olika slags grönsaker fanns på den tiden – lök, vitlök, rädisor, morötter och kål, för att nämna några – och mer än 25 olika slags frukter växte i området, till exempel (1) fikon, (2) dadlar och (3) granatäpplen.

Kan du för din inre syn se något av allt det här på bordet när Jesus åt en kvällsmåltid tillsammans med Lasarus och hans systrar, Marta och Maria? Känn doften som fyllde rummet när Maria smorde in Jesu fötter med äkta nardus – doften av mat som blandade sig med doften av den dyrbara, välluktande oljan. (Johannes 12:1–3)

”När du låter duka till fest”

Vid ett annat tillfälle, medan Jesus åt en måltid i ”huset hos en av fariséernas styresmän”, lärde Jesus de närvarande något mycket viktigt. Han sade: ”När du låter duka till fest, bjud då in fattiga, krymplingar, ofärdiga, blinda, så kommer du att bli lycklig,  eftersom de inte har något att återbetala dig med. Det skall nämligen återbetalas dig i de rättfärdigas uppståndelse.” (Lukas 14:1–14) Om farisén följde Jesu råd, vad skulle han då ha kunnat servera vid en sådan fest?

En rik man skulle kanske ha bjudit på ett speciellt bröd, format på olika sätt, med vin, honung, mjölk och kryddor. Smör och hårdost skulle troligen ha funnits på bordet. Oliver eller olivolja skulle säkert också ha funnits där. Enligt boken Food in Antiquity ”använde varje person tjugo kilo olivolja per år som mat, och dessutom användes olja till kosmetika och för belysning”.

Om farisén bodde nära havet, skulle han och hans gäster troligen ha ätit färsk fisk. De som bodde inne i landet åt vanligtvis saltad fisk eller fisk som konserverats på annat sätt. Värden bjöd kanske också på kött – en sällsynt upplevelse för en fattig gäst. Något mer välbekant skulle en äggrätt av något slag ha kunnat vara. (Lukas 11:12) Dessa olika maträtter kan ha smaksatts med örter och kryddor, till exempel mynta, dill, spiskummin och senap. (Matteus 13:31; 23:23; Lukas 11:42) Senare fick kanske gästen njuta av en dessert bestående av rostat vete med mandel, honung och kryddor.

De som var med vid en festmåltid blev troligen bjudna på druvor – färska, torkade eller i form av vin. Man har funnit tusentals vinpressar i Palestina, något som vittnar om att vin var en populär dryck. På en plats i Gibeon har arkeologer upptäckt 63 källare uthuggna i klippan. Dessa kunde lagra omkring 100 000 liter vin.

”Var ... aldrig bekymrade”

När du läser evangelierna, lägg då märke till hur ofta Jesus nämner mat och dryck i sina liknelser och hur han undervisade om viktiga sanningar under en måltid. Jesus och hans lärjungar tyckte verkligen om att äta och dricka, särskilt tillsammans med goda vänner, men de gjorde det inte till det viktigaste i livet.

Jesus hjälpte sina lärjungar att ha en balanserad syn på mat och dryck, när han sade: ”Var ... aldrig bekymrade och säg: ’Vad skall vi äta?’ eller: ’Vad skall vi dricka?’ eller: ’Vad skall vi sätta på oss?’ Allt detta är ju vad folk i nationerna så ivrigt strävar efter. Er himmelske Fader vet ju att ni behöver allt detta.” (Matteus 6:31, 32) Lärjungarna tog det här rådet till hjärtat, och Gud sörjde för deras behov. (2 Korinthierna 9:8) Din mat kan säkert vara mycket annorlunda än den mat människor åt under det första århundradet. Men du kan vara säker på att Gud kommer att ge dig det du behöver, om du sätter hans intressen främst i livet. (Matteus 6:33, 34)