Värdefull bibelhandskrift återställd

FÖR många hundra år sedan var det inte lika lätt att få tag på skrivmaterial som det är i dag. Ark av pergament och andra material återanvändes genom att man skrapade eller tvättade bort bläckskriften när texten inte längre behövdes. Resultatet är känt som en palimpsest, ett ord som kommer från grekiskan och betyder ”åter skrapad”. Även bibeltexter skrapades bort från pergamentsidor, så att sidorna kunde användas igen till annan text.

En viktig biblisk palimpsest är Codex Ephraemi Syri rescriptus. Rescriptus betyder ”skriven på nytt”. Den här kodexen är ytterst värdefull, eftersom den är en av de äldsta handskrifterna till delar av de kristna grekiska skrifterna. Som sådan är den en ovärderlig tillgång när man ska fastställa exaktheten i den här delen av Guds ord.

Den bibeltext som ursprungligen fanns i den här kodexen från 400-talet avlägsnades på 1100-talet och ersattes med en grekisk översättning av 38 predikningar av den syriske lärde Efraim Syriern (Efrem Syrern). Det var i slutet av 1600-talet som experter först lade märke till den underliggande bibeltexten. Under några år gjorde man en del framsteg när det gällde att få fram den ursprungliga texten i handskriften. Men det visade sig vara oerhört svårt att tyda hela texten på grund av att den raderade bläckskriften endast syntes svagt och otydligt, många av bladen var slitna och de båda texterna gick i varandra. Man använde kemikalier för att försöka få fram bibeltexten så att den gick att läsa, men utan större framgång. De flesta forskare menade därför att det var omöjligt att tyda hela den raderade texten.

 I början av 1840-talet ägnade sig Constantin von Tischendorf, en skicklig tysk språkforskare, åt att studera kodexen. Det tog Tischendorf två år att tyda texten. Vad var det som gjorde att han lyckades när andra hade misslyckats?

Tischendorf hade god kännedom om grekisk uncialskrift – skrift bestående av stora, åtskilda bokstäver. * Han hade god syn och upptäckte att han kunde urskilja den ursprungliga texten genom att bara hålla upp pergamentbladen mot ljuset. I våra dagar använder forskare optiska hjälpmedel, bland annat infrarött, ultraviolett och polariserat ljus, för att få fram underliggande texter.

År 1843 och 1845 publicerade Tischendorf det han hade uttytt av texten i Codex Ephraemi. Hans prestation gjorde honom till en av de ledande inom grekisk paleografi.

Codex Ephraemi är omkring 30 gånger 25 centimeter. Den är det tidigaste exemplaret av handskrifter som har bara en textspalt per sida. Av de uttydda 209 bladen utgörs 145 av delar av alla böckerna i de kristna grekiska skrifterna med undantag av Andra Thessalonikerbrevet och Johannes andra brev. De övriga bladen visar en grekisk översättning av delar av de hebreiska skrifterna.

I dag förvaras den här kodexen i Bibliothèque Nationale i Paris. Man vet inte varifrån handskriften ursprungligen kommer, men Tischendorf menade att den kom från Egypten. Forskarna räknar Codex Ephraemi till en grupp av fyra viktiga uncialhandskrifter till de grekiska skrifterna. De övriga är Codex Sinaiticus, Codex Alexandrinus och Codex Vaticanus 1209, som alla är från 300- och 400-talen.

Budskapet i Bibeln har på ett anmärkningsvärt sätt bevarats till vår tid i många former, bland annat som palimpsester. Trots att en tanklös person i det här fallet försökte utplåna bibeltexten överlevde budskapet. Detta bekräftar sanningen i aposteln Petrus uttalande: ”Jehovas ord består för evigt.” (1 Petrus 1:25)

[Fotnot]

[Diagram/Bild på sidan 16]

(För formaterad text, se publikationen)

Codex Ephraemi Syri rescriptus, en viktig palimpsest uttydd av Tischendorf (1815–1874).

DEN URSPRUNGLIGA BIBELTEXTEN.

DEN NYA TEXTEN SOM UTGÖRS AV EN PREDIKAN PÅ GREKISKA.

[Bildkälla]

© Bibliothèque Nationale de France

[Bild på sidan 17]

Codex Sinaiticus, som hittades i Katarinaklostret.

[Bild på sidan 17]

Tischendorf.