Gå direkt till innehållet

Gå direkt till innehållsförteckningen

Måste man lära sig hebreiska och grekiska?

Måste man lära sig hebreiska och grekiska?

Måste man lära sig hebreiska och grekiska?

STÖRRE delen av Bibeln skrevs ursprungligen på bara två språk: hebreiska och grekiska. * Skribenterna som använde de här språken gjorde det under Guds heliga andes ledning. (2 Samuelsboken 23:2) Därför kan det sägas att det budskap de skrev ner är ”inspirerat av Gud”. (2 Timoteus 3:16, 17)

Men det stora flertalet människor som läser Bibeln i dag förstår varken hebreiska eller grekiska. De måste därför använda en översättning av Bibeln till sitt eget språk. Det gäller förmodligen dig också. Eftersom de här översättningarna inte gör anspråk på att vara inspirerade av Gud, kan man fråga sig: Kan jag helt och fullt förstå Bibelns budskap när jag använder en översättning, eller bör jag försöka lära mig hebreiska och grekiska?

Faktorer att tänka på

Innan vi besvarar den frågan är det flera faktorer vi bör tänka på. En faktor är att bara det att någon kan forntida hebreiska eller grekiska gör det inte på något mirakulöst sätt lättare för honom att förstå Bibelns budskap. När Jesus på sin tid talade till det judiska folket, sade han: ”Ni undersöker Skrifterna, därför att ni menar att ni med hjälp av dem skall ha evigt liv; och det är just dessa som vittnar om mig. Och ändå vill ni inte komma till mig för att få liv.” (Johannes 5:39, 40) Vad var problemet? Var det att de inte förstod hebreiska? Nej, de kände det språket väl. Men Jesus sade vidare: ”Jag vet mycket väl att ni inte har Guds kärlek i er.” (Johannes 5:42)

Till grekisktalande kristna i den forntida staden Korinth sade aposteln Paulus: ”Judarna begär tecken och grekerna söker vishet; men vi predikar Kristus som hängd på pålen, för judarna en orsak till fall och för folk av nationerna en dårskap.” (1 Korinthierna 1:22, 23) Det är alltså tydligt att bara det förhållandet att en människa talade hebreiska eller grekiska inte var någon garanti för att hon skulle ta till sig budskapet i Guds ord.

En annan faktor är att även om vissa människor i vår tid talar nutida hebreiska eller grekiska, så skiljer sig de språken markant från den hebreiska och grekiska som bibelskribenterna använde. De flesta grekisktalande människor i vår tid tycker att det är svårt att förstå bibelgrekiska. Det beror på att nya ord har kommit till och har ersatt äldre uttryck och att många av de ord som lever kvar har fått andra betydelser. Det ord som återges med ”vacker” i Apostlagärningarna 7:20 och Hebréerna 11:23 betyder ”rolig” på nutida grekiska. Dessutom har språkets grammatik och meningsbyggnad ändrats mycket.

Även om du skulle lära dig nutida hebreiska eller grekiska, så skulle det inte nödvändigtvis betyda att du skulle förstå Bibeln bättre på grundspråken. Du skulle fortfarande vara beroende av lexikon och grammatikböcker för att förstå hur de här språken användes när Bibelns böcker ursprungligen skrevs.

En tredje faktor är att det kan vara mycket svårt att lära sig ett nytt språk. Även om det till att börja med kanske är ganska lätt att lära sig några fraser på ett annat språk, kan det ta flera år av målmedveten ansträngning innan man förstår de fina nyanserna i språket. Under tiden kan det gamla talesättet visa sig vara sant: ”En liten smula lärdom är en fara.” Hur då?

Vad betyder ordet?

Har det hänt att någon som håller på att lära sig ditt språk har frågat dig vad ett visst ord betyder? I så fall vet du att det inte alltid är så lätt att svara. Varför inte det? Därför att ett ord kan ha flera betydelser. Du kanske frågade personen om han kunde ge ett exempel på en mening där ordet förekom. Om du inte vet i vilket sammanhang ordet står kan det vara svårt att avgöra vilken innebörd i ordet som gäller. Någon kanske frågar dig vad det svenska ordet ”band” betyder. Det här ordet har olika betydelser i olika sammanhang. Det kan avse ett snöre eller en snodd, en transportbana, en remsa för informationslagring, pärmar och rygg på en bok eller en grupp personer. Så vilken betydelse är den rätta?

En ordbok kan ge dig alla betydelserna av ett ord. Somliga ordböcker anger till och med de här betydelserna i en viss ordning, med den vanligaste först. Men det är det sammanhang som ordet används i som hjälper dig att avgöra exakt vilken betydelse som gäller. Vi kan ta en illustration: Anta att du vet lite grand om sjukdomar och deras orsaker och att du vill veta vad som orsakar vissa symtom som du har. Du skulle kunna söka i ett medicinskt uppslagsverk. Det kanske upplyser dig om att dina symtom i 90 procent av fallen betyder en viss sak, men att de i 10 procent av fallen betyder något helt annat. Du skulle behöva mycket mer kunskap innan du kan ställa rätt diagnos. Det är på liknande sätt med ord. Att ett ord har en viss betydelse i 90 procent av fallen är inte till någon hjälp för dig om du läser en viktig text där en annan betydelse av ordet används. Du behöver veta mer om sammanhanget innan du kan förstå ordet.

När det gäller att studera ord som förekommer i Bibeln behöver man också veta i vilket sammanhang ordet förekommer. Som exempel kan nämnas de ord på grundspråken som vanligtvis återges med ”ande”. De har olika betydelser beroende på sammanhanget. Ibland kan de helt korrekt översättas med ”vind”. (2 Moseboken 10:13; Johannes 3:8) I andra sammanhang avser de den livskraft som finns i alla levande varelser, både människor och djur. (1 Moseboken 7:22; Psalm 104:29; Jakob 2:26) Osynliga himmelska skapelser beskrivs också som andar. (1 Kungaboken 22:21, 22; Matteus 8:16) Guds verksamma kraft kallas hans heliga ande. (1 Moseboken 1:2; Matteus 12:28) Samma ord används för att beteckna den kraft som får en person att visa en viss attityd, ett visst sinnelag eller en viss känsla. De kan också syfta på den dominerande sinnesinställning som en grupp av människor lägger i dagen. (Josua 2:11, fotnoten; Galaterna 6:18)

Även om en hebreisk eller grekisk ordbok tar upp de här olika betydelserna, är det sammanhanget som hjälper dig att avgöra vilken betydelse som är den rätta. * Detta gäller antingen du läser Bibeln på grundspråken eller använder en översättning till ditt eget språk.

Är det fel att använda en översättning?

En del har gjort stora ansträngningar för att lära sig bibelhebreiska eller bibelgrekiska eller bådadera. Även om de inser att deras kunskap är begränsad, så njuter de av att kunna läsa Bibeln på grundspråken och tycker att det var värt alla ansträngningar. Men om du inte har möjlighet att göra det, bör du då bli missmodig och ge upp sökandet efter Bibelns sanning? Inte alls! Och det av många orsaker.

För det första är det helt i sin ordning att använda en översättning av Bibeln. De som skrev de kristna grekiska skrifterna, det så kallade Nya testamentet, använde ofta en grekisk översättning när de citerade ur de hebreiska skrifterna, det så kallade Gamla testamentet. * (Psalm 40:6; Hebréerna 10:5, 6) Trots att de talade hebreiska och kunde ha citerat ur grundtexten, nöjde de sig tydligen med att använda en översättning av de här verserna som de som de skrev till lättare hade tillgång till. (1 Moseboken 12:3; Galaterna 3:8)

För det andra kan den som förstår Bibelns språk ändå bara läsa Jesu ord i översättning. Det beror på att det som evangelieskribenterna skrev på grekiska återgav vad Jesus ursprungligen sade på en form av det hebreiska språket. * Den som tror att det ger ett speciellt slag av vishet att kunna läsa Jehovas forntida trogna tjänares ord på deras ursprungliga språk bör tänka efter vad detta antyder. Det förhållandet att Jehova lät bevara sin störste tjänares ord bara i översättning – på ett språk som många på den tiden förstod – visar att det inte är viktigt vilket språk vi läser Bibeln på. Det viktiga är att vi läser dess inspirerade budskap på ett språk som vi kan förstå och ta till oss.

För det tredje skulle de ”goda nyheter” som finns i Bibeln göras tillgängliga för ödmjuka människor av ”varje nation och stam och språk och folk”. (Uppenbarelseboken 14:6; Lukas 10:21; 1 Korinthierna 1:27–29) I enlighet med dessa ord kan det stora flertalet människor i vår tid lära känna Guds avsikter genom att läsa Bibeln på sitt eget språk. Man behöver inte lära sig ett annat språk. På många språk finns flera olika översättningar, och det gör att läsaren kan välja vilken översättning han vill läsa. *

Hur kan du då försäkra dig om att du förstår sanningen i Bibeln? Jehovas vittnen har funnit att ett bra sätt att lära känna och förstå Bibelns budskap är att studera Bibeln ämnesvis och ta hänsyn till sammanhanget. De väljer ett särskilt ämne, till exempel ”äktenskapet”, och slår upp de verser i Bibeln som handlar om det ämnet. På så sätt låter de en del av Bibeln förklara vad en annan del betyder. Varför inte dra nytta av den bibelstudiekurs som Jehovas vittnen kostnadsfritt erbjuder alla människor? Det spelar ingen roll vilket språk du talar – Gud vill att ”alla slags människor skall bli räddade och komma till exakt kunskap om sanningen”. (1 Timoteus 2:4; Uppenbarelseboken 7:9)

[Fotnoter]

^ § 2 En del avsnitt av Bibeln skrevs på arameiska, ett språk som är nära besläktat med bibelhebreiskan. Exempel på det finns i Esra 4:8–6:18 och 7:12–26; Jeremia 10:11 och Daniel 2:4b–7:28.

^ § 14 Det är bra att tänka på att vissa ordböcker och lexikon över ord i Bibeln endast anger hur ordet har återgetts i en viss översättning av Bibeln, till exempel i King James Version, och inte ger en oberoende definition av ordet.

^ § 17 På Jesu Kristi och hans apostlars tid fanns alla böckerna i de hebreiska skrifterna översatta till grekiska. Den här översättningen kom att kallas Septuaginta, och den användes i stor utsträckning av grekisktalande judar. De flesta av de hundratals direkta citaten ur de hebreiska skrifterna som finns i de kristna grekiska skrifterna är baserade på Septuaginta.

^ § 18 Man tror att aposteln Matteus ursprungligen skrev sitt evangelium på hebreiska. Och även om det var så, är det som har bevarats till vår tid ändå bara en grekisk översättning av originalet, möjligen gjord av Matteus själv.

^ § 19 Artikeln ”Hur väljer man en bra bibelöversättning?” i Vakttornet för 1 maj 2008 ger upplysningar om olika typer av översättningar och om hur man väljer en exakt översättning.

[Ruta/Bild på sidan 22]

Septuaginta

Grekisktalande judar på Jesu och hans apostlars tid använde i stor utsträckning en översättning av de hebreiska skrifterna till grekiska som kallas Septuaginta. Septuaginta är anmärkningsvärd inte bara för att den var den först kända översättningen av de heliga skrifterna till ett annat språk utan också för att översättningsprojektet var så omfattande. En grupp översättare började utarbeta den här översättningen på 200-talet f.v.t., och arbetet fullbordades av andra över hundra år senare.

De första kristna var snabba att använda Septuaginta för att bevisa att Jesus var Kristus, den utlovade Messias. De var så effektiva att somliga började betrakta Septuaginta som en ”kristen” översättning. Det gjorde att den förlorade sin popularitet bland judarna, något som resulterade i att flera nya översättningar till grekiska såg dagens ljus. En av dessa översättningar utarbetades på 100-talet v.t. av en judisk proselyt som hette Aquila. En bibelforskare som beskriver den här översättningen talar om ”ett mycket överraskande drag”. I de delar som finns bevarade förekommer genomgående Guds namn, Jehova, skrivet med gammalhebreiska bokstäver.

[Bildkälla]

Israel Antiquities Authority

[Bilder på sidan 23]

Det är viktigt att vi läser Bibelns inspirerade budskap på ett språk som vi kan förstå och ta till oss.