BIBELN är den mest spridda boken i historien, och den har redan framställts i uppskattningsvis 4,8 miljarder exemplar. Enbart under 2007 trycktes mer än 64,6 miljoner biblar. Som jämförelse kan nämnas att det skönlitterära verk som sålde bäst samma år trycktes i en förstaupplaga på 12 miljoner exemplar i USA.

Bibeln har fram till i dag överlevt många hot. Den har under historiens gång blivit förbjuden och bränd, och många som har översatt den har blivit motarbetade och dödade. Men ett av de största hoten mot Bibelns fortsatta existens har inte varit plötsligt uppflammande motstånd, utan snarare en långsam förmultningsprocess. Varför det?

Bibeln är en samling av 66 mindre böcker, och de äldsta skrevs eller sammanställdes för mer än 3 000 år sedan av israeliter. De som skrev ner de inspirerade budskapen och de som senare kopierade dem använde sådana obeständiga material som papyrus och läder. Man har hittills inte hittat någon av de ursprungliga skrifterna. Men man har hittat tusentals gamla avskrifter av kortare eller längre avsnitt av Bibelns böcker. Ett fragment av Johannes evangelium skrevs endast några få årtionden efter det att Johannes själv hade skrivit det ursprungliga dokumentet.

Varför är det så anmärkningsvärt att avskrifter av Bibeln har överlevt? Och återger verkligen våra moderna biblar det budskap som de första skribenterna nedtecknade?

Det är verkligen något unikt att Bibeln har överlevt. Varför det? Tänk bara på vad som har hänt med skrifter från nationer som var samtida med israeliterna. Fenicierna var grannar till israeliterna under det första årtusendet f.v.t. De var ett sjöfarande handelsfolk, och de spred sitt alfabetiska skriftsystem över hela Medelhavsområdet. De bedrev även en omfattande papyrushandel med Egypten och den grekiska världen. Men trots det sägs det i tidskriften National Geographic: ”Feniciernas fragila papyrusskrifter är sedan länge borta, så i dag känner vi i stort sett till dem endast från deras fienders beskrivningar. De sägs ha haft en rik litteratur, som dock försvann under antiken.”

Hur är det då med de forntida egyptiernas skrifter? De hieroglyfer som de ristade eller målade på till exempel tempelväggar är välkända. Det var också egyptierna som utvecklade papyrus som skrivmaterial. Men när det gäller egyptiska handskrifter på papyrus säger egyptologen K. A. Kitchen: ”Man har beräknat att omkring 99 procent av alla papyrer som skrevs från cirka år 3000 till början av den grekisk-romerska tiden har gått helt förlorade.”

 Hur är det då med romerska papyrusdokument? Vi kan ta ett exempel. Enligt boken Roman Military Records on Papyrus avlönades romerska soldater av allt att döma tre gånger om året, och utbetalningarna registrerades på kvitton av papyrus. Under de 300 åren från Augustus, som började regera år 27 f.v.t., och fram till Diocletianus, som slutade sin tid som regent år 305 v.t., beräknas det ha skrivits 225 miljoner kvitton. Men hur många har bevarats? Hittills har man bara hittat två som är läsliga.

Varför har så få forntida papyrusdokument överlevt? Obeständiga skrivmaterial som papyrus och läder förstörs snabbt i fuktigt klimat. I The Anchor Bible Dictionary sägs det: ”På grund av klimatet bevaras papyrusdokument från den här perioden [det första årtusendet f.v.t.] troligen bara om de råkar befinnas i en torr öken och är i en grotta eller är skyddade på annat sätt.”

De ursprungliga bibelböckerna skrevs uppenbarligen på material som var lika ömtåliga som de som användes av fenicierna, egyptierna och romarna. Varför överlevde då alla böckerna i Bibeln, som sedan kunde bli världens mest spridda bok? Professor James L. Kugel framhåller ett skäl. Han säger att det gjordes avskrifter av bibelböckerna ”många, många gånger redan på Bibelns tid”.

Hur exakta är moderna bibelöversättningar när man jämför dem med gamla manuskript? Professor Julio Trebolle Barrera ingår i den expertgrupp som har ansvaret att studera och publicera de gamla manuskript som kallas för Dödahavsrullarna. Han säger: ”Texten i den hebreiska bibeln har vidarebefordrats med en extraordinär noggrannhet som saknar motstycke i den klassiska grekiska och latinska litteraturen.” Den ansedde bibelforskaren F. F. Bruce säger: ”Bevisen för Nya testamentets skrifter är betydligt starkare än för många arbeten av klassiska författare, vilkas autenticitet ingen drömt om att förneka.” Han fortsätter: ”Om Nya testamentet skulle ha varit en samling profana skrifter, skulle dess autenticitet allmänt anses som höjd över varje tvivel.” Bibeln är verkligen en mycket speciell bok. Tar du dig tid att läsa den varje dag? (1 Petrus 1:24, 25)