Gå direkt till innehållet

Gå direkt till innehållsförteckningen

Kan de döda hjälpa de levande?

Kan de döda hjälpa de levande?

Kan de döda hjälpa de levande?

TAMBA, * en ung man i Västafrika, skulle göra ett prov inför sin examen. Hans mamma var övertygad om att han behövde hjälp från döda släktingar för att lyckas. I Palermo på Sicilien kan turister besöka katakomber där hundratals välbevarade kroppar visas upp. Somliga tror att de här mumierna kan ge ett övernaturligt skydd. Den lilla staden Lily Dale i USA är känd för att ha ovanligt många spiritistiska medier. Varje år åker många människor dit i hopp om att få kontakt med sina döda släktingar och vänner och få deras hjälp.

Uppfattningen att de döda kan hjälpa de levande är vanlig över hela världen. Vad tror du? Du kanske har fått lära dig att det är så, eller du kanske känner någon som har den övertygelsen. Det är helt naturligt att längta efter dem som vi förlorat i döden. Spiritistiska medier menar att de kan hjälpa oss att få kontakt med dem. Ett medium, som citerades i tidskriften Time, sade att andevärlden ”alltid är tillgänglig om man kallar på hjälp”. Är det sant? Kan de döda hjälpa dem som lever? Bibelns tydliga svar kanske kommer att förvåna dig.

Lever de döda vidare?

Bibeln förklarar på ett enkelt och lättfattligt sätt de dödas tillstånd. Se vad Predikaren 9:5 säger: ”De levande vet nämligen att de skall dö, men de döda vet ingenting alls.” Har de döda några känslor? Vers 6 svarar på det: ”Deras kärlek och deras hat och deras svartsjuka har redan förgåtts, och aldrig någonsin mer har de del i det som görs under solen.” Lägg också märke till att vers 10 i samma kapitel konstaterar: ”Det finns ingen verksamhet eller planläggning eller kunskap eller vishet i Sheol, den plats dit du går.” Det hebreiska ordet ”Sheol” som används här avser mänsklighetens gemensamma grav. En intressant detalj är att den grekiska motsvarigheten, ”Hades”, används i Bibeln om den plats dit Jesus Kristus kom under de tre dagar han var död. (Apostlagärningarna 2:31)

Jesus hjälpte många när han levde på jorden, men han visste att han snart skulle dö. Räknade han med att kunna fortsätta att hjälpa människor när han var i graven? Nej. Han jämförde sin egen död med natten, ”då ingen kan arbeta”. (Johannes 9:4) Jesus var väl medveten om att människor ”är kraftlösa i döden”. (Jesaja 26:14)

Han använde en liknande jämförelse när hans vän Lasarus hade dött. Då talade han om döden som en sömn. (Johannes 11:11–13) Vi tror inte att någon som sover kan hjälpa oss, eller hur? Då är man ju omedveten och kan inte göra något för andra.

Hur är det då med själen?

Många har fått lära sig att själen är något skugglikt som lever vidare efter döden. Men Bibeln lär något annat. Redan på de första sidorna får man veta vad själen är. I Första Moseboken 2:7 kan man läsa att den första människan ”blev en levande själ” när han skapades. Själen är alltså hela människan. Djur är också själar. (1 Moseboken 1:20–25) När en människa eller ett djur dör, dör alltså själen. Den här slutsatsen har stöd i Bibeln. (Hesekiel 18:4)

Men en del kanske ändå undrar: Hur är det då med alla berättelser om människor som fått kontakt med de döda och som hört deras röster eller som till och med har sett dem? Sådana vittnesmål är vanliga i många delar av världen. De har gett sörjande släktingar och vänner hopp och fått många att gå till spiritistiska medier som menar sig stå i kontakt med de döda.

Är sådana berättelser sanna? Om de var det, skulle de då inte motsäga det som står i Bibeln? Jesus beskriver Guds ord som sanning. (Johannes 17:17) Sanningen kan inte motsäga sig själv. Bibeln visar tydligt hur vi bör se på påståenden om att de döda kan hjälpa de levande. Den berättar om en man som sökte hjälp hos de döda. Vi kan ha nytta av att undersöka den här berättelsen noga.

En kung ber de döda om hjälp

Berättelsen utspelar sig på ett slagfält i norra Israel, där kung Saul och hans män skulle möta den skräckinjagande filisteiska hären. När Saul såg filistéernas läger ”blev han rädd, och hans hjärta började skälva mycket”. Vid den här tiden hade Saul övergett den sanna tillbedjan. Därför besvarade inte Jehova Gud hans böner om hjälp. Vart skulle Saul vända sig? Guds profet Samuel var ju död. (1 Samuelsboken 28:3, 5, 6)

Saul rådfrågade ett spiritistiskt medium i En-Dor. Han bad henne ”föra upp” Samuel från de döda. Hon framkallade då en vålnad som utgav sig för att vara Samuel. Han berättade för Saul att filistéerna skulle segra och att Saul och hans söner skulle dö i striden. (1 Samuelsboken 28:7–19) Men hade Samuel verkligen återvänt från de döda?

Bibeln förklarar att en människa ”vänder åter till jord” när han dör, och då ”förgås hans tankar”. (Psalm 146:4) Både Samuel och Saul kände till att Gud fördömde kontakt med spiritistiska medier. Saul hade ju tidigare tagit ledningen i att befria landet från ockultism och spiritism! (3 Moseboken 19:31)

Stanna upp vid den här tanken en stund. Om den trogne Samuel var vid liv som en ande, skulle han då bryta mot Guds lag och samarbeta med ett spiritistiskt medium för att möta Saul? Jehova hade vägrat att tala med Saul. Skulle då ett medium kunna tvinga den allsmäktige Guden att ta kontakt med Saul genom den döde Samuel? Nej. Den här vålnaden kan under inga omständigheter ha varit Guds trogne profet. Det var i stället en ande, en ond demon, som spelade den döde Samuel.

Demoner är änglar som tidigt i människans historia satte sig upp mot Guds myndighet. (1 Moseboken 6:1–4; Judas, vers 6) De kan iaktta människor och registrera varje persons röst, utseende och kroppsspråk. De är angelägna om att få Bibelns budskap att verka osant. Det är inte konstigt att Bibeln varnar för all kontakt med sådana krafter! (5 Moseboken 18:10–12) De här onda andarna är fortfarande verksamma.

Det här förklarar varför det är så vanligt att människor tror att de sett eller hört sina döda vänner och släktingar. Även om sådana syner kan upplevas som positiva är det i verkligheten onda andar som är ute efter att vilseleda människor. * (Efesierna 6:12) Kom ihåg att Jehova är en kärleksfull Gud som bryr sig om oss. Om de döda var vid liv någonstans och verkligen kunde hjälpa oss, skulle då vår omtänksamme Skapare förbjuda all kontakt med dem och beskriva det som något avskyvärt? Naturligtvis inte! (5 Moseboken 18:12; 1 Petrus 5:7) Finns det då någon som kan hjälpa oss?

Verklig hjälp för de levande och de döda

Vi har nu sett att de döda inte har möjlighet att hjälpa de levande. Men att söka hjälp från de döda stannar inte vid att vara verkningslöst. Det är extremt farligt, eftersom man då bryter mot Guds lag och riskerar att komma under demoniskt inflytande.

Bibeln visar vem som är bäst lämpad att ge oss hjälp – vår Skapare, Jehova. Han kan till och med befria oss från döden. (Psalm 33:19, 20) Hans hjälp är tillgänglig för oss i dag. Till skillnad från spiritistiska medier kan han ge ett verkligt hopp.

Tamba, som nämndes i inledningen, fick själv uppleva skillnaden mellan de falska förhoppningar som ockultism ger och sanningen som Jehova lär. Medier menade att han inte skulle klara sitt examensprov om han inte först offrade åt sina förfäder. Tamba hade börjat studera Bibeln med Jehovas vittnen. Han hade lärt sig sanningen om de dödas tillstånd och också vilka onda krafter som utger sig för att vara döda förfäder. Trots att hans mamma satte press på honom vägrade han att gå till ett medium. Han sade till henne: ”Om jag inte lyckas får jag anstränga mig mer nästa år.”

Hur gick det då? Han lyckades bäst av alla! Hans mamma blev imponerad. Hon tappade sin tilltro till spiritistiska medier och talade aldrig mer om att offra till de döda. Tamba förstod varför Jehova säger att man inte ska ”vända sig till de döda till förmån för de levande”. (Jesaja 8:19) Hans studium i Bibeln övertygade honom om att han skulle ha framgång om han villigt lydde Guds skrivna ord. (Psalm 1:1–3)

Hur är det då med våra kära som somnat in i döden? Finns det inget hopp för dem? Jehova har inte bara lovat att hjälpa dem som lever, utan också att hjälpa dem som är i graven. Lägg märke till vad profeten Jesaja gav till känna, efter att ha talat om de dödas tillstånd: ”Dina döda skall leva. ... Vakna och ropa högt av fröjd, ni som har er boning i stoftet!” (Jesaja 26:19) Profetian säger vidare att de ”som är kraftlösa i döden” ska få liv igen.

Försök att föreställa dig det här! De miljarder som vilar i graven kommer att få livet tillbaka! Bibeln säger faktiskt att Jehova längtar efter att få ge dem liv igen. (Job 14:14, 15) Låter det här för bra för att vara sant? För Jesus var de här löftena så verkliga att han beskrev de döda som redan levande i Guds ögon. (Lukas 20:37, 38)

Skulle du vilja dela det här hoppet? * Fortsätt då att lära dig mer om Bibeln. Under studiets gång kommer du att bli övertygad om att Jehova kan hjälpa både de levande och de döda och att hans löften är ”trovärdiga och sanna”. (Uppenbarelseboken 21:4, 5)

[Fotnoter]

^ § 2 Namnet har ändrats.

^ § 18 Läs mer om det här ämnet i broschyren De dödas andar – Kan de hjälpa dig eller skada dig? Finns de över huvud taget?, utgiven av Jehovas vittnen.

^ § 26 Du kan få veta mer om Bibelns löfte om en uppståndelse i kapitel 7 i boken Vad lär Bibeln?, utgiven av Jehovas vittnen.

[Infälld text på sidan 19]

Det är helt naturligt att längta efter dem som vi förlorat i döden.

[Bild på sidan 20]

Var det den döde profeten Samuel som talade med kung Saul?