Gå direkt till innehållet

Gå direkt till innehållsförteckningen

Kvinnornas arbete

Kvinnornas arbete

Livet på de första kristnas tid

Kvinnornas arbete

”När de nu var på vandring, kom han in i en by. Här tog en kvinna vid namn Marta emot honom som gäst i huset. Denna kvinna hade också en syster som hette Maria, och hon satte sig vid Herrens fötter och lyssnade oavlåtligt till hans ord. Marta däremot var fullt upptagen av många bestyr. Så hon kom närmare och sade: ’Herre, betyder det inget för dig att min syster har lämnat mig ensam att bestyra allt? Säg då till henne att hon skall vara med och hjälpa mig.’ Herren svarade och sade till henne: ’Marta, Marta, du är bekymrad och oroar dig för många ting. Men endast några få ting behövs, eller bara ett. Vad Maria angår, så har hon valt den goda delen, och den skall inte tas ifrån henne.’” (LUKAS 10:38–42)

MARTA arbetade tydligen hårt, och hon var säkert mycket uppskattad av andra. Enligt judisk tradition bedömde man en kvinnas värde efter hur duktig hon var på att sköta hemmet och hur bra hon tog hand om familjen.

Även kristna kvinnor uppmanades att vara ”husliga”. (Titus 2:5) Men de hade dessutom förmånen och ansvaret att undervisa andra om sin kristna tro. (Matteus 28:19, 20; Apostlagärningarna 2:18) Vilka var några av de ”många bestyr” som en kvinna hade att utföra på den tiden? Och vad kan vi lära oss av det Jesus sade om Maria?

”Fullt upptagen av många bestyr”. Dagen började tidigt för en judisk mor, förmodligen redan innan solen gick upp. (Ordspråksboken 31:15) Hon kokade en gröt till frukost och följde kanske sedan sina söner till skolan i synagogan. Döttrarna stannade hemma och fick lära sig det de behövde för att bli goda hustrur.

Tillsammans med döttrarna satte hon sedan i gång med arbetet i hemmet. De fyllde på olja i lamporna (1), sopade golvet (2) och mjölkade familjens get (3). Därefter bakade de brödet för dagen. Flickorna rensade först säden från skräp (4) och malde den sedan till grovt mjöl på en handkvarn av sten (5). Mamman tog mjölet och tillsatte vatten och surdeg. Hon knådade degen (6), som sedan fick stå och jäsa medan hon fortsatte med annat. Under tiden kunde flickorna göra färskost eller kärna smör (7) av getmjölken.

Längre fram på förmiddagen kanske hon tog med sig flickorna till torget. Det var lika stimulerande varje dag – hon kunde känna doften av kryddor, höra djurens alla läten och ropen från försäljarna som förhandlade om priser, och hon köpte det de behövde för dagen (8). Kanske var det färska grönsaker och torkad fisk som stod på matsedeln. Om hon var kristen kan hon också ha passat på att tala med andra om sin tro där på torget. (Apostlagärningarna 17:17)

På vägen till och från torget tog en kärleksfull mor även vara på möjligheten att lära barnen principer i Guds ord och att uppskatta dem. (5 Moseboken 6:6, 7) Hon kunde också resonera med dem om vad man behövde tänka på för att vara ekonomisk. (Ordspråksboken 31:14, 18)

En annan uppgift som vilade på kvinnorna var att gå till brunnen och hämta vatten varje dag (9). Där kunde de också samtala med andra kvinnor som var där i samma ärende. När de kom hem var det dags att baka ut degen. De formade den till platta kakor och lade in dem i den varma ugnen (10), som vanligtvis fanns utomhus. Medan de höll ett öga på brödet som gräddades kunde de njuta av doften av nybakat bröd och småprata med varandra.

Sedan gick de till något vattendrag i närheten och tvättade kläder (11). Först tvättade de kläderna med ett slags lut, en tvål av natrium- eller kaliumkarbonat som framställdes ur aska från vissa växter. Sedan kvinnorna sköljt kläderna och vridit ur dem lade de ut dem på tork över buskar och på klippor.

När de kom hem med tvätten gick de kanske upp på det platta hustaket för att laga (12) trasiga plagg innan de lades tillbaka i skåpen. Flickorna kunde även få lära sig att brodera och väva (13). Snart var det dags för dem att börja med kvällsmaten (14). Gästfrihet var något som ingick i deras kultur, och därför var familjen beredd att bjuda eventuella gäster på en enkel måltid som bestod av bröd, grönsaker, färskost, torkad fisk och kallt vatten.

Mot slutet av dagen, när barnen skulle gå och lägga sig, var det kanske ett och annat skrubbat knä som behövde smörjas med lindrande olja. I det fladdrande ljuset från oljelampan kunde föräldrarna sedan återge en berättelse från Skrifterna och be tillsammans med barnen. När lugnet lagt sig i deras enkla hem kanske mannen såg på sin hustru och citerade de välkända orden: ”Vem finner en duglig hustru? Långt mer än koraller är hon värd.” (Ordspråksboken 31:10)

Att välja ”den goda delen”. Kvinnorna under det första århundradet hade utan tvivel ”många bestyr” som höll dem upptagna. (Lukas 10:40) Även kvinnor i dag, särskilt de som har barn, har fullt upp. Det finns visserligen maskiner som förenklar en del av arbetet. Men många mammor är i en situation som gör att de förutom arbetet hemma också måste ha ett annat arbete.

Kristna kvinnor i dag ställs inför olika utmaningar, men ändå är det många som efterliknar Maria, som nämndes i inledningen. De lägger stor vikt vid andliga värden. (Matteus 5:3) De tar hand om sina familjer, som Bibeln säger. (Ordspråksboken 31:11–31) Men de lever också efter den princip som Jesus framhöll för Marta. Eftersom hon var noga med sin andlighet, tog hon säkert till sig av hans vänliga påminnelse. Kristna kvinnor låter inte vardagens plikter hindra dem från att lära sig mer om Gud (15) eller från att tala med andra om sin tro. (Matteus 24:14; Hebréerna 10:24, 25) De väljer alltså ”den goda delen”. (Lukas 10:42) Det är därför som de uppskattas så mycket av Gud, av Kristus och av sina familjer. (Ordspråksboken 18:22)